Reflektion 1: Vikten av förarens insats och attityd


Folk runt omkring mig har sedan jag började träna med Billy ofta fått påminna mig om hur viktig min del i arbetet är. När jag och Billy gick vår första kurs för Anita Norrblom, kennel Thorsvi fick hon upprepade gånger uppmana mig att tro på min hund, och påminna mig att han kunde bara jag trodde på honom. Detta är någt jag fått höra på flera av de kurser jag deltagit på senare också. Anki Andersson, kennel Searover var den första som gav mig den exakta formuleringen "tänk på hurviktig förarens inställning är". En formulering som min mamma därefter har påmint mig om ofta.

Visst köpte jag deras kloka ord och försökte nog verkligen ta dem till mig men själv har jag nog jobbat lite efter inställningen: När man väl lärt hunden något ska den väl bara kunna prestera sen. Jag har haft svårigheter att få tanken kring hur det som händer inuti mig egentligen kan påverka Billy.

Jag var tvungen att uppleva det praktiskt den här säsongen innan jag verkligen kom till förståelsen. När den värsta besvikelsen efter magplasket i Sunne lagt sig fick jag något av en aha-upplevelse. Det gäller att arbeta som ett team med sig hund och ge den bästa möjliga förutsättningar att utföra en prövning på ett så bra sätt som möjligt. Förarens insats och attityd kommer att genomsyra hundens arbete. Äntligen har jag insett hur viktig förarens inställning är!



Kommentarer
Postat av: Matilda

Visst är det så. Det är ju bara inte alltid så lätt att lyckas hålla en god inställning när man är så nervös så man bara vill försvinna. Jag har precis samma sak med Zeke och alla säger "du måste lita på han" och visst måste jag det men i en stressad situation så kommer, men tänk om?!?

2010-10-14 @ 07:29:06
URL: http://www.aquaseers.se
Postat av: Hanna

Så sant som det är sagt, MEN lättare sagt än gjort ;)

2010-10-14 @ 08:40:39
URL: http://kennelblagul.blogspot.com/
Postat av: Ann-Sofie

ja men såå sant så, märkte det själv på Madonnas anlagsprov. Jag VISSTE så väl att hon var tränad för att klara det o det tror jag hjälpte mig att inte ens bli nervös när hon strulade lite på första rakan. Jag bara avvaktade lugnt för jag VISSTE o trodde av hela mitt inre att hon skulle lösa det bara hon fick samla ihop sig. Gissar att hon kände mitt lugn o därför också fortsatte, tror kanske inte det blivit samma resultat om hon kännt att jag hade stressat upp mig. Intressant VERKLIGEN o ändå lite skönt kan jag tycka att inte allt beror på hundarna utan vi får chans att ta en del av både framgång o motgång på oss själva. Teaming är ju riktigt kul oavsett vad det gäller så härligt att vi får glädjas åt det även här. Kram

2010-10-15 @ 15:30:11
URL: http://zetterljungs.cybersite.se
Postat av: Johanna

True that! ;)

2010-10-17 @ 19:10:21
URL: http://hied.wordpress.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0