Nintendo BIS-2 i Sala
Igår var det Tinos tur att glänsa igen då han blev bästa hane och BIS-2 på Sala Open Show. Billy-boy vann veteranklassen och hamnade på tredje plats i bästa han-konkurrensen. En fin dag det med!
För mig var nästan ändå det roligaste att Nellan var med. Att springa det där varvet tycker hon är lite onödigt, men är så glad och fin när hon står och viftar på svansen framför domarbordet. Det var hela fyra special veteran-damer på plats och Nellan placerades som nummer två med hederspris.
Mille-bilder kommer så småningom - så länge bjuder
jag på den här bilden som Linda tog med sin iphone.
Brosnan... Clooney... och... ?
The apple doesn’t fall far from the tree, eller hur är det man brukar säga? I vilket fall stämmer det rätt bra på mig och min mamma ibland.
Förra helgen var jag och Jensa hemma i Hållsta. Vi satt och kollade på en film där Pierce Brosnan hade en framträdande roll. Jens känner för att testa mig och frågar om jag vet vad skådespelaren heter. Jag känner ju igen honom, men kan inte få fram namnet. Gissar på George Clooney och Jens suckar uppgivet. Mamma passerar och Jens berättar att jag trodde att Brosnan var Clooney och mamma tokgarvar, ”Hahaha, trodde du att det där var Clooney!?”
Nästa morgon vid frukostbordet garvar de åt mitt misstag igen. Jag försvarar mig med att karlarna är ju i samma ålder och båda kända för att vara snygga, att blanda ihop kan vara lätt hänt!
Mamma utbrister då: ”Clooney, men han är ju inte nå snygg!”
Jag svarar: ”Tycker du inte. Han är ju typ känd för att han är het”, och får uppbackning av Jens.
Mamma fortsätter: ”Men nej, det är ju han den där galna med de konstiga ansiktsuttrycken… eller?”
Efter vidare diskussion och lite googlade kom vi fram till att den mamma trott var George Clooney i själva verket var… håll i er nu… JIM CARREY!
Och plötsligt var min förväxling ett minne blott!
Sthlm-Hållsta-Sala-Hållsta-Sthlm
Städning/packning/tvättning pågår. Till helgen flänger vi hem till Eskilstuna igen. Imorgonkväll väntar frisering och shamponering, sen tidig uppstigning på lördag för avförd till Sala Open Show. Tanken är att båda mina jyckar ska delta. På lördagskväll blir det slapp och fix för på söndag intar släkten Widebeck-Larsson Skogsbrynet.
Båda hundarna tycker att det är lite jobbigt när jag packar väskan. Ingen vill bli glömd. De hänger mig i hasorna med lätt oroliga blickar. Nu när jag satte mig vid datorn la sig båda ner med varsin djup suck. Nell stensomande men Billy ligger och småsneglar lite på mig bakom tunga ögonlock. Han är trött, men väskan står ju vid dörren.
Haha, nu reste Billy på sig och gick och la sig på hallmattan. Där kan man inte bli glömd. Han är inte dum, den där Billy!
En dag in på det 24:de levnadsåret
- 2010: Jag firade in mitt 23:dje lednadsår på SSRK utställning i Mjölby där jag visade Nell till vår första gemensamma klassvinst med CK i officiella sammanhang. Hon blev dessutom BIR-veteran och fick, drygt 10-år gammal, äntra en finalring för första gången i sitt liv.
- 2009: För två år sedan spenderades födelsedagen i Sala Ridhus på Open Show där jag visade Billy till en andraplats i bästa hanklasskonkurrensen.
- 2007: Året jag fyllde 20 stod kvällstävling i agility på schemat. Karolina och jag åkte tillsammans och satt och frös rumporna av oss när det plötsligt hördes sång från parkeringen. Där kom hundkompisarna med familjen i spetsen med tårta och uppvakning. Vilken överraskning det var!
Min gårdag blev i allafall riktigt mysig. Vaknade som vanligt av att Billy la sitt stora huvud bredvid min kudde och tittade lite yrvaket på mig med sina små pepparkornsögon. Han vaknar också av min väckarklocka och har lärt sig att han kan få lite egentid med matte då eftersom Nell inte hör och fortsätter sova som en stock på sitt täcke under bordet.
Efter jobbet blev det en mysig trerätters middag med lite bubbel i Bromma. Tack alla som uppmärksammade mig på min födelsedag. Det värmer!
En höstlördag i Hållsta
Efter en massa jobb, jobb och jobb var det otroligt skönt att ta det lite lugnare igår. En skön promenad med gänget inledde dagen. Underbart väder, höstfärger och gott sällskap gjorde det inte sämre. Kameran var med och fångade några härliga bilder.
Samlad trupp ger sig ut på tur. Först lite ordning i ledet innan...
... kaos och glädjeyra när hundarna hör de bevingade orden "hopp och lek!"
I mitten sitter hundarna som bor hemma på kennel Combine och så mina två på flankerna.
Fr v. SEVCh Combine Elle, Combine Merry Message, SE(u)UCh Combine Flames of Fantasy,
Combine Quite a Boy, Combine Quite a Miracle, SE(u)Ch Combine Nintendo
& SEUCh Combine Hennessy.
Foto: Lena Widebeck
Bella blir myndig!
Party @ me caza
Ugglan och Einstein hade förberett en så himla trevlig kväll!
Nu är det nästan midnatt. Sedan gästerna drog sig har jag packat, städat, fejjat och stått i. Imorgon efter jobbet sticker vi till Eskilstuna Nellan, Billan och jag. Gött!
Ny kategori
Kategorierna hittar ni i bloggens högerspalt. De kan liknas vid ektiketter. Varje blogginlägg märker jag med en etikett och är det därför något speciellt ni som läsare vill kika på kan ni bara klicka på önskad kategori. Är man intresserad av vilka utställningar vi deltagit på och hur det gått klickar ni således på den kategorin. Är jaktprov istället intressant finns det en kategori för det också, osv.
Bilder från 'dogwalken'
Billy i tävlan mot en halv japansk spets
Visar rörelser för domaren John John Johnsson i tävlan mot en långhårig Collie
I glädjeyran uppmärksammade vi borde bytt plats innan bilden togs.
Veteranernas line-up med Billy-boy i täten!
2:a, MULTICHAMP Noiden's Right On Time
3:a, MULTICHAMP Rowleys Touch Of Magic
Södermanlands Vackraste Veteran
Igårkväll var det ju som jag skrev dags för deltagande i Södermanlands vackraste hund, och jag kom dit med en BIR-veteran men hem med Södermanlands Vackraste Veteran - Underbara Billy!
Tävlingen som var öppen för alla hundar som vunnit BIR, BIM eller BIR-veteran under 2010 och 2011 gick av stapeln i Vilsta i lördags. Vi hade funderat hemma på hur man skulle klä sig för ett sånt här arrangemang och beslutat oss för att klä oss i kjol/klänning, strumpbyxor och kavaj och det var tur för det var allt lite gala-stämning i luften och alla var uppklädda.
Kvällen inleddes klockan 17 med en liten invigning och lottning. Tävlingen avgjordes nämligen ungefär som en cup, där man möttes två och två och vinnaren gick vidare till nästa omgång. Tillslut fanns bara två hundar kvar som möttes i en final. Det var i ordning gjort ungefär som en 'catwalk' med bord uppställda längs med sidorna där publiken satt. I änden på 'catwalken' var det pyntat med blommor och ett område där man kunde ställa upp hundarna.
Billy deltog bland veteranerna och kändes fin de gångerna vi var inne. Han viftade på svansen och travade med ett bra steg. Han gillar ju applåder och sträckte mer och mer på sig allt eftersom tävlingen fortskred. I finalen funderade domaren länge och gav sedan vinnarrosetten till mig och Billy. Vilken underbar känsla!
Mille fanns som vanligt på plats och dokumenterade, men jag har inte hunnit få några bilder än.
Så länge kan jag ju visa Billys vinnarrosett, jag har aldrig sett en större - ännu mindre tilldelats en!
Combine'are på EBK
Alla Combine'are som deltog på prova-på-dagen + extra hunden Sigge.
Fr.v: Mille, Combine Ram Di Dam, SE VCh Combine Elle, Combine Quite a Miracle,
Linda, Combine Just a Daydream, SE VCh Combine Just a Fantasy, Sigge och Anna.
Vem blir Sörmlands vackraste?
Lite kul är att även Nell var kvalificerad att delta då hon faktiskt blev BIR-veteran på en SSRK-utställning den 24 oktober förra året. Lite ångrar jag faktiskt att jag inte skickade in en anmälan för henne också, men nu kan jag ju istället fokusera helt på Billy.
Det där som kallas livet
Jag har tidigare försökt hålla bloggen väldigt nischad. Hund, hund hund! Och när jag var i San Diego speglade den det livet. Men hur lever jag nu? Vad ska jag skriva om? Hur ska jag nischa? Nu slutar jag tänka och kör istället. Nu blir det varken hund, hund, hund eller sunny san diego. Nu blir det Jenny Widebeck, men med betoning på hund såklart, så ser vi vart det leder...
Men hur ser då det där jäkla livet ut egentligen?
Ja, jag kom hem från San Diego med en kandidatexamen i Media-och-kommunikationsvetenskap. Kanske borde känts som ett stort ögonblick, men mest av allt kände jag mig vilsen. Jag var glad att återse alla här hemma, men längtade intensivt tillbaka till San Diego. Har alltid varit ett fan av frihet och söker ofta den där chilla känslan av lugn och att man kan göra vad man vill. Jag är ingen rastlös själ, utan kan lätta sitta av en hel dag och göra just ingenting för att sedan dra på i hundratio när motivationen faller på. Bland surfare, saltvatten, margarithas, snabbmat och utbytesstudenter på USA's västkust var det livet vardagsmat.
Tänk vad lätt livet kan kännas när solen alltid värmer,stressen är som bortblåst och
man kan dra till stranden för att chilla lite med polarna när helst andan faller på.
Sommaren spenderades som ni vet i Stockholm, boendes i källaren i Bromma med systrar och jyckar knegandes på Kennelklubben. En rolig sommar, om än ganska mycket kontorstid men även mycket roliga hundaktiviteter som bröt av. Sen blev det höst. Linda började skolan i Etuna och Manki startade ny kula på universitetet i Linköping. Kvar blev jag. Igen - vilsen.
Så rullade höste igång. Jag fick erbjudande om att jobba kvar på timme på SKK's juridiska avdelning fram tills sista oktober och tackade självklart ja. Jag och hundarna blev kvar på källarplanet i Bromma. I slutet av september fick jag ett vikariat som webredaktörs assistent fram tills jul på företaget Universum med kontor i centrala Sthlm - tog det och gick ner på deltid på SKK.
Och här är jag nu, fortfarande lite vilsen, men bra mycket stadigare på foten. Vad som händer efter jul är fortfarande oklart, vart jag ska bo, vad jag ska göra eller vad jag vill. Men det löser sig alltid på något vis. Tja, det är väl det som kallas livet?
Äntligen hemma
Det var då det slog mig - dom var "hemma". Nu har källarvåningen i Bromma blivit hem för dem. Hundar är fantastiskt anpassningsbara djur alltså. Och samtdigt blir jag lite rörd. Deras hem är där jag är.
Helgen har vi spenderat på ett andra hem, sommarhuset på Femöre, som vi stängt för säsongen. Jag är dunderförkyld och har inte gjort många knop. Lödagen spenderades på bryggan med härliga släktingar och vänner. Idag har vi städat och stängt huset. Nellan och Billan har skrotat runt lösa på tomten, badat i havet, gått promenader längs kusten och legar och spanat på bryggan.
Tack för i år kära 5öre. Jag längtar redan till nästa!
