Igårkväll var det degs för mig att gå på min första skolbasketmatch. Ni läste väl om hur vi köade för att få biljetterna!? Iklädd en gratis t-shirt med lagnamnet som man plockade upp vid ingången hejade vi sedan på skollaget och även jag som skulle kunna gå under termen "sportanalfabet" hade roligt då det var riktigt bra tryck på läktaren. Mer än så tänker jag inte skriva. Istället får ni njuta av en snabbt ihopklippt filmsnutt där jag även reflekterat över lärdomarna sportupplevelsen inbringade!

Hedwig, jag, David W Pope, Amore och Muriel

 

På orienteringen för utbytesstudenterna fick jag ett papper som beskrev olika faser som de flesta utbytesstudenter går igenom under sin vistelse i det nya landet. Enligt blanketten är jag  i "the honeymoon phase" och det stämmer säker. Jag älskar allt med San Diego just nu; vädret, skolan, mitt boende, mina vänner och folket i allmänhet. Jag är free as a bird kan man säga.

Jag tänker inte på livet hemma direkt, men när jag gör det blir jag smärtsamt påmind om att tiden faktiskt inte står still där medans jag är på andra sidan jorden och roar mig. Några av er kanske funderar på vad som har hänt med Nell och Billy, vad gör de när jag är här och hur känns det att vara utan dem?

Svaret är att Nell och Billy bor hemma i Hållsta tillsammans med sina släktingar på kennel Combine under våren. De är ju inga besvärliga hundar någon av dem, men visst innebär det extra jobb för min familj och jag är otroligt tacksam för att vi kunde genomföra det så. Om inte tror jag faktiskt inte att jag skulle ha åkt. De lurviga krabaterna är som luften jag andas och jag måste vara helt trygg med var de befinner sig och vad de gör.

Det känns otroligt konstigt att inte ha hundarna vid min sida. Jag trodde nog att den nya situationen som jag hamnat i skulle göra att det kändes mindre ovant, då allt var nytt, men så är det inte. Jag kommer på mig själv med att skynda hem från skolan för att gå ut med hundarna och fundera på var matskålarna är på morgonen. Att bara sätta sig på golvet med en lurvis i knät är något som verkligen saknas mig.

Jag och mina guldklimpar på Gotland sommaren 2009

Villa Alvarado, vad glad jag är att jag hamnade just här. Jag känner knappt folket än, men ändå känns det så bekvämt. I lägenheten bredvid mig bor tre finska killar + två killar från Taiwan. De är öppna och sociala och har ofta dörren öppen så att man kan slå sig ner och snicksnacka. Vi bor dessutom på tredje våningen med som en liten uteplats där man gärna slår sig ner i solen om man har en lucka i schemat.

I lägenheten under min bor fyra tjejer från Danmark, Tyskland och Schweitz. De hänger ofta upp hos killarna, och om inte kan jag alltid kila ner för att hänga där om jag vill. På andra sidan gatan bor brittiska Kimberly som jag tycker mycket om, franska Johanna samt Jazmine och Deniz fån San Franscisco. I lägenheterna vid grinden finns transferstudenterna Isaac med 3 rumskompisar som jag inte lärt min namnen på än samt ett snäpp längre bort transferstudenterna Brian, Connor och 2 killar till.

Ikväll möttes vi alla upp för ett knytis så nu är jag mätt och belåten som sjutton. Klockan är här 02.55 och jag ska bara läsa igenom mina anteckningar inför morgondagens Quiz innan jag ramlar i säng...

Om jag har någon dötid mellan mina klasser går jag alltid och lägger mig i gräset vid
sköldpaddsdammen. Det är verkligen en sjukt avslappnande plats.

Efter en lååååång skoldag och en massa "crashade" klasser har jag nu fått rätsida på min situation. Följande kurser kommer jag definitivt att ta under min termin här i SD:

• Digital journalism - Handlar om att skapa webbsidor innehållande ljud, bild, film, text etc. och teorier om ansvar och etik vid webbpublicering.
• Principles of advertising - En teoretisk kurs om olika tekniker, tankesätt, historia och konsumentsyn ur ett annonseringsperspektiv.
• Fundaments of digital media - Precis som det låter, ger grundkunskaper i digital media (typ dreamweaver, illustrator, photoshop, flash etc). I motsats till den första kursen som har journalistisk inriktning är det här mer konstorienterad.

Sen har jag ett dilemma när det kommer till att välja min fjärde kurs i dagsläget har jag två alternativ:

1. Communication in professional settings - Behandlar olika typer av kommunikation som förekommer i en organisation.
2. Media and audiences - Medtoder och tillvägagångssätt för att studera mediepubliker och dess beteenden.

På pappret låter kurs nr 1 roligare, problemet är bara att professorn är så fruktansvärt grå och tradig att lyssna på. Kurs nr 2 låter inte så kul på pappret, men professorn är å andra sidan underhållande. Något som talar mot kurs 2 är dock att den har lektioner på fredagar, det har inte kurs 1 och väljer jag den skulle det betyda att jag bara har klasser mån-tors.

Vad skulle ni ha satsat på!?

Hade inte testat Starbucks innan jag anlände till SD och har varit nyfiken
på om det kunde leva upp till allt ståhej. Och ja, av de kaffe som jag har druckt i
detta land ärstarbucks kaffe det enda som varit drickbart. Att möta upp någon
fören kaffe i solen på förmiddagen före eller mellan klasser är en riktig höjdare.

När jag lämnade Sverige hade jag en överenskommelse med min skola om tio kurser som vara ok för mig att läsa over here. Av dessa tio skulle jag läsa fyra under min vistelse här, men studievägledaren sa att det är bäst att vi skriver upp tio eftersom det ofta händer att någon kurs strular, nån blir inställd, några krockar tidsmässigt etc.

Tänk vad rätt hon hade! Av de tio som jag har överenskommelse om kan jag ta tre, TRE! Det är en för lite. Så i skrivande stund har jag hetsletat kurser på skolans internetprotal hela morgonen. De kommande timmarna kommer jag att knacka på fyra olika klassrum och fråga om jag kan få hoppa in i deras kurs. Om jag inte kan ta någon av dem vet jag inte riktigt vad jag ska ta mig till så håll tummarna för mig idag!

Igår var en riktigt dålig dag, just för att det strulade så med mina kurser. På kvällen var vi ett gäng som ville åka till Pacific Beach och rumla runt lite, men av olika anledningar drog det ut på tiden. Till sist kom ändå Kimberley, Hedwig och jag iväg tillsammans med Brian, en av mina grannar, samt hans roomies. Tyvärr hade Kimb och Eddie glömt sina pass hemma. Körkort räcker inte för att komma in någonstans så vi fick vända hemåt efter en stund. Ändå rätt skönt att komma ner till stranden, andas havsluft och slippa tänka på kurstrubbel för ett ett par timmar.

...eller åtminstonde för ett ögonblick! Jag har flyttat in med tre amerikanska tjejer, eller amerikanska och amerikanska de är faktiskt ursprungligen från Italien, Filippinerna och Mexico men uppvuxna i USA. Min roomie heter Muriel och är en trevlig tjej som har väldigt lätt till skratt. Tejerna som delar på det andra rummet heter Amore och Christina.

Lägenheten vi delar är en del av ett lägenhetskomplex som heter Villa Alvarado. Den är hyfsat stor, först trodde jag den var mindre men nu uppskattar jag nog den till ca 60kvm. Består av två sovrum som vi delar på två och två, ett badrum och ett kombinerat kök och vardagsrum.

Mitt och Muriels rum, och ja mamma jag vet att du inte tror mig men den bäddade sängen är faktiskt min...


Andra kortsidan täcks av skjutgarderober. Tyvärr är min lite av en "size zero walk-in closet" då dörrarna är tröga och urspårade så man måste typ klämma sig in i den lilla springan ni ser.


Mitt skrivbord. De tre klockorns ska så småningom visa svensk-, san diego- och shanghaitid. Sen går vi över till badrummet som ni ser, eller närmare bestämt duschen.


Perfekt "tjejboende" med två handfat och stooor spegel.


Kök och typ mathörna.


Och så sist den härliga chillhörnan med tv, soffor och balkong.

 

Som jag tror att jag berättat tidigare så är SDSU's herrbasketlag tydligen väldigt duktiga i år. Efter 20 matcher är de obesegrade. Jag är ju INTE något sportfan (exempel: när jag som 14-åring gick på min första hockeymatch frågade jag grannen vad de randiga spelarna hade för funktion...), men jag vill gärna gå på en basketmatch här för upplevelsens skull.

Som student kan man hämta ut en gratisbiljett mot uppvisade av studentkortet, men eftersom det bara finns ett begränsat antal biljetter gäller det att köa. Biljetterna släpptes 7.30 imorse så jag och några kompisar var på plats redan 06.30 och hamnade hyfsat långt fram i kön. Vissa hade köat sedan fyra på morgonen!

Nu är i allafall biljetten uthämtad och på lördag går matchen av stapeln. Nu ska jag ägna förmiddagen åt plugg i solen på vår balkong och på eftermiddagen rör jag mig mot skolan för att gå på två klasser.

Trötta och frusna tejer på plats i kön innan ens solen gått upp. Brrr!


Kön som snirklade sig lååååångt bort + solen börjar gå upp...


Den eftertraktade biljetten, what all the fuss was about :)

Jag tackar Svenska Golden retrieverklubben så mycket för att de valt ut mig till årets ungdomsresestipendiat. Stipendiet kommer jag i första hand att använda för att hyra bil och åka och titta på något amerikanskt fieldtrail eller huntingtest. Jag har redan varit i kontakt med ett par klubbar i södra Californien och det ser lovande ut. Något annat som lockar är Goldenklubben i Los Angeles speciality. I tredje hand använder jag pengarna till att åka på en utställning, men vi får se hur långt det räcker. Spännande och jäkligt kul i alla fall. Stort tack!

...med efterföljande chill i Villa Alvarado är två exempel på vad denna helg har bjudit mig på. Lördagen inleddes med en tur till ett stort köpcentra kallat Fashion Valley tillsammans med brittiska Kimberley och amerikanska Denize. Jag säger bara omg, Forever 21 är min nya favvobutik!

När jag kom hem svirade jag om snabbt som sjutton och mötte upp Hedwig, en nyanländ svenska. Tillsammans åkte vi till Pacific Beach (PB) för att gå på Svenska handelskammarens pubrunda. Där fanns även Christophe (ex-klasskompis) och Adam som var gulliga och lät mig sova på deras soffa då det inte går några bussar eller spårvagnar tillbaka till SDSU på natten. Pubrundan var iallafall lyckad och jag gillade verkligen atmosfären i så dit hoppas jag på att återvända för fler nattliga äventyr inom en snar framtid.

Idag tog jag mig hemmåt mitt på dagen nångång, slappade i solen med de grannarna med efterföljade plugg och på kvällen kilade jag över för te hos Kimberley och Denize. Tillvaron här i SD börjar kännas mer och mer bekväm!

Favvobaren av de vi besökte i PB, inte bara för namnets skull förstås även om det självklart var ett plus i kanten!

I lördags premiärade jag på ett amerikanskt houseparty och svar JA, det innehöll röda plastmuggar, beerpong, cupflip, galna tjejer och killar i truckerkepsar. Enda felet var väl i sånt fall att det var i en lägenhet och inte i ett hus, närmare bestämt hos mina grannar.

Men nu går jag händelserna i förväg. Kvällen började med att jag gick med några de jag lärt känna i lägenheterna runt omkring mig på en av skolan annordnad middag, "Murder mystery dinner". Man blev bjuden på en trerätters middag och samtidigt spelades en teater med flera mystiska mord. Efteråt skulle man gissa vem av skådespelarna som var mördaren och självklart jag gissade rätt!

Efterår var det alltså dags för partyt hos mina grannar och det blev lite av en icebreaker mellan flera av oss i lägenhetskomplexet. Det är kul att känna igen folk och kunna utväxla några ord när man ser varandra på gatan eller sitter ute i solen utanför lägenheterna.

San Diego, San Diego, soliga San Diego....  sol och värme hör till vardagen här. Fy tusan vad skönt det är alltså. På dagarna skulle man lätt kunna spatsera gatan fram i bikini och då är det är det fortfarande vinter här! Men så har jag fått höra att vädret tydligen är väldigt fint just nu också. En dag var det dock lite molningt och då klagade alla på hur kallt det var eftersom man var tvungen att ha en tröja på sig. Allt är då sannerligen relativt!

Vintertid här betyder dock att solen inte är uppe så länge som den är under sommaren. I nuläget blir det varmt vid nio-tiotiden skulle jag uppskatta och lite kyligare när solen går ner vid fem på eftermiddagen. Något som överraskat mig är att jag inte tycker att värmen är jobbig alls. Speciellt min kära Jens kan skriva under på att jag kan bli riktigt grinig utomlands om jag tycker att det är för varmt, men värmen här är annorlunda och så fläktar det skönt.

Gårdagskvällen spenderades i soffan med mina roomies Amore och Muriel framför real housewifves. Riktigt hjärndöd aktivitet med andra ord, men det var skönt. Ikväll ska jag, Kimberly och ett par av mina grannar på "Murder mistery dinner" som skolan ordnar. Spännande och framför allt gratis mat!

Slänger in ett par bilder på min fina bagagetag som jag fick av snälla
Mille innan jag åkte, lägg märke till att det är en amerikansk golden!

San Diego State University har som alla andra amerikanska skolor måna olika skollag som utövar olika sporter. Tydligen är SDSU's herrbasketlag exeptionellt duktiga i år och obesegrade efter 19 matcher. Den 19:de tog plats igår och efteråt ordnade en förrening på skolan en efter-matchen-fest i en av de mindre gympasalarna (som fortfarande är stooor). Den var jag och brittiska Kimberly på igår och jösses vilken märklig fest!

Lokalen var nedsläckt och relativit hög musik spelades. I ett hörn av salen fanns en mekanisk tjur, i ett annat en hoppborg och i ett tredje en fotoautomat. Man kunde också spela laserdome så lite random hinder och sånt stog utställda. Men det knasigaste var ändå läktaren där ett gäng killar dansade som GALNINGAR. Alltså verkligen sjuuuukt. Kimberly ville givetvis prata med dem så upp studsade vi på läktarna och sedan hängde vi med dem en timme tills det stängde. Efteråt hängde vi med dem en stund, de var verkligen jätteroliga. Haha!

I det första klippet har Kimberly och och just sprungit upp på läktaren och är ganska tagna av deras knäpphet. I det andra är festen slut och lamporna tända, men det bekommer inte killarna det.

Jag bör kanske även tillägga att alla skolfesten är strikt alkohol- och drogfria. Dessutom förklarade killarna att de var en kristen grupp som var "high on christ" och "loved to jam".

Yes, det är sant. Jag är i San Diego! Kära svenska vänner och familjemedlemmar, nu när klockan närmar sig halv sex på morgonen hos er sitter jag framför min dator och knaprar på lite kvällssnacks. Klockan närmar sig nämligen halv åtta på kvällen här och jag väntar på att höra ifrån en brittisk tjej jag träffade på skolan idag för att gå ut och vimla lite i San Diego-natten. Så medan jag väntar på att hennes kvällsklass ska sluta tänkte jag passa på att transformera min hundträningsblogg till en san diego-blogg och uppdatera er om starten på mitt livs största äventyr:

VAR ÄR JAG OCH HUR HAMNADE JAG HÄR?
Jag befinner mig alltså i San Diego och ska plugga här under vårterminen som en utbytesstudent via Örebro Universitet. Ansökningsprocessen började redan i april förra året med språktest och därefter fick man ansöka om att bli nominerad till att få ansöka till San Diego State University. Min institution hade nämligen bara en plats och i slutet fick jag reda på att den var min! Därefter följde en hel höst med ansökningar och pappersarbete...

RESAN HIT
Flyget hit var bokat till den 12 januari. Att säga hejdå till Jens, hundar, vänner och familj gick mycket smidigare än jag räknat med. Jag som är så otroligt fäst vid mina nära och kära i kombination med att jag är fruktansvärt sentimental förväntade mig att böla konstant de sista dagarna, men så blev det inte alls. Väl på Arlanda visade det sig att flyget var inställt. Snälla momor och morfar ställde upp med husrum till nästa morgon då jag äntligen kom iväg. Jag anlände alltså på kvällen den 13 januari och hämtades upp av min släkting Lennart där jag sov första natten.

Knarkhundar på arlanda och sängen hos Lennart

BOENDE
På morgonen den 14 januari körde Lennart mig till mitt boende. Jag har flyttat in i en lägenhet ett stenkast från campus som jag delar med tre amerikanska tjejer. De är jättegulliga och har tagit så bra hand om mig sedan jag anlände. Lägenheten består av två sovrum, ett kombinerat kök och vardagsrum samt ett badrum. Jag delar sovrum med en tjej som heter Muriel.



SKOLAN
San Diego State University är en STOOOOR skola jämfört med vad jag är van vid. Campus framstår för närvarande mest som en labyrint som jag måste ha karta och kompass för att klara av att navigera i, men det blir bättre och bättre. Men det är väldigt fint, med palmer, grönområden och mina favoriter: papegojblommorna. Igår hittade jag en sköldpaddsdamm. Sött!

ATT KOMMA TILL RÄTTA
Eftersom jag anlände senare än beräknat missade jag utbytesstudenternas registeringsdag, vilket var lite trist eftersom jag inte känner några fler än mina roomies här. Knyta komtakter på ett nytt ställe är inte helt lätt har jag märkt, men jag jobbar på att utöka mitt kontaktnät! Jag ska dock inte sticka under stol med att jag har haft lite trubbel med att anpassa mig till den nya situationen så långt från mina familj. Jag tror psykbrytet jag väntade mig innan jag åkte kom igen när jag väl kom fram och de första dagarna har inneburit mycket blandade känslor. När jag skypar med mamma eller Jens bölar jag som en lite unge, men det går över när vi lagt på. Jag antar att det är sånt som hör till, åtminstonde om man är så blödig och sentimentalt lagd som jag...

Det är mitt i natten. Tisdag? Onsdag? Vem har koll längre?

Idag sa jag adjö till Jens för fem månader framåt. Sentimental som jag är grät jag ett mindre hav i Nell och Billys pälsar. Sen pckade jag ihop min lilla resväska, lämnade nycklarna och sa adjö till Studentgatan 22.

Hemma i Hållsta gick mamma och Mille på tå. Rempan var orolig och skulle med största sannolikhet börjar valpa i natt. Hittills har fyra sötnosar sett dagens ljus. Billy är stolt farsa såklart.

Om cirka 10 timmar är det dock dags för nästa äventyr. Då boardar jag planet som ska ta mig till New York, och sedan vidare till San Diego. Jag är peppad!

Bloggen är lika mycket en dagbok som ett kommunikationsverktyg för mig, men de senaste dagarna har allt varit så upp och ned att jag inte uppdaterat som jag borde. Därför tänkte jag slänga upp lite bilder och infor angående Nonnis tå. Det är så jäkla bra att ha behandlingsmetod och förlopp dokumenterat om något liknande skulle inträffa. Kanske kan det även hjälpa någon annan. Jag önskar att jag tagit en bild varje dag, men har inte haft någon kamera förrän i söndags då min snälla mamma och pappa sponsrade mig med en som jag ska kunna ha i USA.

1 januari: Nell skadar klon. Oklart hur, släpptes in från rastgården med blödande tå. Blödningen avtar under dagen. Hon verkar inte ha speciellt ont (snön tycks ha bedövat?) så mamma kan undersöka såret noga och klippa bort pälsen runt om. Inga klorester verkar finnas kvar. I såret finns en svart liten smal "tarm", är det innersta delen av pulpan kanske? Medicineras med Norocarp, ett antiinflammatorsiskt och smärtlindrarnde preparat liksom Rimadyl.

2 januari: Veterinär kollar på såret och bekräftar att det inte finns några klorester kvar. Eftersom såret ser så fint ut sätts inte antibiotika in. Nell är pigg och verkar inte ha speciellt ont, med ett tassbandage går hon med på halvtimmespromenader.

3-5 januari: Såret ser fortsatt fint ut. Håller rent med koksaltlösning och sterila kompresser. Tassbandage ute, men öppet inne så att det ska lufta. Nell verkar ganska oberörd och behöver inte ha tratt. Den 12/1 torkar den lilla svarta "tarmen" och faller bort.

6 januari: Såret ser fortsatt fint ut. Nell haltar och hoppar gärna på tre ben ute, är inte längre så pigg på att följa med på promenad. Självklart slipper hon.

7 januari: Tån har svullnat under natten, nästan till dubbel storlek. I såret finns lite gult gegg och Nell är besvärad när jag gör rent.

8 januari: Svullnaden fortsätter och tån är nu mer än dubbelt så stor som normalt. Sårkratern syns nästan inte längre och från den kommer lite gul gegga. Det är svårt att tvätta pga svullnaden. Hon börjar vilja slicka på såret och får ha tratt när hon är obevakad. På veterinärs inrådan får hon börja äta antibiotikapreparatet Clindabuc. Får även rådet att lösa upp lite grönsåpa i ljummet vatten och låta henne stå i det fotbadet några minuter. Det löser upp sårgeggan på djupet som jag inte kommer åt att tvätta. Efter fotbadet vätskar såret mycket. Temp håller sig normal.

9 januari: Tillståndet är samma som gårdagen. Jag inhandlar en neopren-sko som hon får ha utanpå tassbandaget när hon går ut för att kissa. På kvällen klipper vi rent ytterligare runt tån. När såret vätskar efter fotbadet blir det kladdigt och irriterat i vecket mellan tån och nästa.

10 januari: Temp fortfarande ok. Svullnaden har kanske gått ner lite, eller? Pratar med veterinären igen som bekräftar att det verkar vara en präktig infektion, rekomenderar att vi ger det en dag till och fortsätter med samma behandling.

Nell har ju som bekant skadat en klo igen. Hon tycks vara mästare på det. Hela klon inklusive pulpa är puts väck och det har nästan blivit som ett hål, en sårig krater in i tån. Veterinär kontrollerade att inga klorester fanns kvar, vilket är viktigt vid kloskador för att den nya klon ska kunna växa ut korrekt. Till en början såg läkningen bra ut och hon fick rimadyl för att dämpa smärtan. Snön tycktes dock kyla och bedöva på ett utmärkt sätt och Nell hängde med på de kortare turerna. Rent höll jag med sterila kompresser och koksaltlösning.

I förrgår morse möttes jag dock av en Nell som hoppade på tre ben på morgonkisseturen och inte alls ville att jag skulle röra tån som under natten svullnat till ungefär dubbel storlek. Under gårdagen svällde den ytterligare och blev röd och varm. Sårkratern syns nästan inte längre. Med allra största sannolikhet är det en infektion inne i tån. Tempen verkar dock vara normal och nu har vi även satt in antibiotika. Stackars lilla Nell...

Vilket år det blev. Jag har sannerligen seglat i både med- och motvind även om det positiva väger över. Det har inte alltid gått som en dans, men i det stora hela känns det som en mycket bra år. Att jag äntligen fick uppnå mitt mål med Billys träning är självklart årets höjdpunkt.


JANUARI

Januari inleddes med en trevlig nyårsfest hos Darko och Lina. Den 7/1 blev Billy far åt sin andra kull på kennel Combine när Doris (Combine Merry Message) klämde ut sju småttisar. Senare i januari, närmare bestämt den 23, fick Billy nya småsyskon då hans mamma Magda (SEU(U)Ch Combine Flames of Fantasy blev mor åt fyra valpar. I samma veva började Nell visa symptom jag kände igen och strax därefter operades hon för livmoderinflammation och var riktigt hängig ett par dagar.

FEBRUARI

I februari njöt vi av snö och vackert väder. Många promenader med bus i snön hann vi med. Billy fick dra pulka över gärdena och jag impulsköpte ett par längdskidor som vi tog turer med.

MARS
Månades stora händelse var resan till Crufts som jag hade laddat inför sedan jag fick den i födelsedagspresent hösten innan. Mamma, Mille, Agneta och jag reste ihop och jag såg både mycket fina golden och shoppade lite kul prylar. Roligast var såklart att återse Philippa och hennes hundar som var där och höll sin årliga demo.

APRIL

Under april månad satte den egna hundträningen fart. Jag deltog om åskådare på en kurs som mamma och Tino gick för en av mina favoritinstruktörer, Anita Norrblom. Billy och jag gick kurs för Bitte Lind tillsammans med resten av Combine-ligan. Vi hann även med att träna både agility och viltspår tilsammans med samma Sara och James. Påsk firades på leriga standängar med Hållstagänget.

MAJ


Efter en bil-lös tid kom Foppa, en exakt kopia av gammelopeln/Les Oples, in i mitt liv. Billy och jag gick en flopp-kurs för ett par engelska instruktörer. På GRK's Open Show i Fjällnora visade jag Billy till 3:a bästa hane och BIR-jaktmeriterad för Lotta Förnås. Kennel Combine genomförde sin årliga kennelträff samt funktionsbeskrivning av Billy/Remy-barnen i O-kullen.

JUNI

Äntligen sommarlov! Jag flyttade hem till Hållsta och tränade en del agility med Linda och Doris som just gått fortsättningskursen. Nell gjorde sitt första besök på ReDog och fick ett strikt rehab-schema för att komma tillrätta med en ihärdig hälta. En vecka spenderade jag utan hundar, I Stockholm, och jobbade på en skärgårdsmarknad i samband med det kungliga bröllopet. Tillsammans med mamma, pappa, Linda och jag bilade till Danmark för att ställa ut på World Dog Show och passade på att starta på WT. Inga toppenresultat för Billy och mig, men en spännande upplevelse. I slutet av månaden fyllde Nell 10 och blev special veteran, Billy fyllde sju.

JULI

I juli tog jag träningen inför höstens jaktprov ett snäpp högre och mamma och jag satte igång med morgonträningar igen. Nell hade ett 10-års kalas för sina hundkompisar och firade med promenad och fika i skuggan. Det var hett! En vecka spenderade jag och hundarna på 5öre med mina kusiner. Månadens två sista veckor spenderade jag i Kroatien med min Jens. När jag var borta visade mamma Billy till BIR och BIG-5 under Hans Rosenberg.

AUGUSTI

Augusti inleddes med en lärorik handlingskurs för Fanny Hellström och Ulrika Zetterfeldt. På Goldenspecialen startade Billy och jag i ökl på WT't. Vi presterade, men kändes inte helt på topp. Prestationen räckte till ett 3:dje pris. På utställningen visade jag Nell i Special Veteran där hon blev 2:a med HP. I slutet av månaden åkte Billy och jag till Dalarna på jaktinternat för ungdomar och hade en trevlig held där vi bland annat fick testa på "riktig" fågeljakt.

SEPTEMBER

Nu gick Billy och jag in på slutspurten vad gälde träningen inför höstens provsäsong. Hela sommaren hade jag cyklat en halvmil med honom minst fem dagar i veckan och haft regelbundna träningspass. Nu tog vi det en nivå till och adderade dagliga vattenpass i Svartån. Vi tränade walk-up och sök med träningsgänget i Hållsta. Bitarna började falla på plats och han var i fin kondition, ändå fick vi inte riktigt till det på proven till en början. Jag både jobbade och startade på Biby-provet där Billy fick en 3:a av domare Kent Asp. I Brunnsholm gjorde vi vårt bästa prov dittills, men det räckte inte och det blev en 3:a även för Alf Nordlund. I Sunne gjorde vi magplask och kom hem med en 0:a för Bengt Gustavsson. Jag började tappa självförtroendet och när vi kom med som reserver i Ljungås tänkte jag först inte åka. Efter mycket vägande hit och dit bestämde jag mig ändå tillslut att åka dit enbart med fokus att ha roligt, och roligt blev det när Billy kändes toppen och tilldelades en 2:a för Gunnar Pettersson. Han fick då även titeln SE U Ch.

OKTOBER

Luften gick lite smått ur mig och Billy och vi njöt av att lufsa i skogen och tränade en hel del agility på Örebro Bk som omväxling. Jag började rida fjordhästen Deo och hundarna gillade att hänga med till stallet. Familjens älskade gamla katt, Bella, fyllde 17. Själv fyllde jag 23 och firade på SSRK utställning i Mjölby där Nell blev BIR veteran och BIS-4 veteran. På samma utställning tilldelades Billys dotter Combine Online CERT.


NOVEMBER

På GRK's OpenShow i Sala blev Nell 2:a i Special Veteran med HP. Jag var även med och visade hund i Billys mamma Magdas vinnande avelsgrupp. Jag fick mitt officiella antagningsbesked för att spendera våreterminen 2011 på San Diego State University! Jens och jag var på en Idol-final och dagen därpå åkte Billy och jag till Salem för träningshelg med några av retrieverungdomstjejerna.

DECEMBER

December bjöd på riktig kyla och Nell promenadstejkade. Månaden bestod av mycket c-uppsatsplugg och hundarna fick "bara vara hundar". Jag arrangerade av avslutningsfest för mina kära Örebro-vänner och träffade många av dem för sista gången på mycket länge. Julen firades i Hållsta och Billy hade en jättefin annons i Golden Nytt. Nyåret firade jag in på en mycket trevlig fest arrangerad av Jens vänner.

...och i mitt liv är det kaos.

Jag söker visum. Jag packar ner. Jag flyttar. Jag packar upp. Jag lagrar. Jag packar resväska. Jag söker kurser. Jag googlar på San Diego. Jag söker stipendier. Jag sorterar papper. Jag skriver klart en c-uppsats. Jag söker boende. Jag funderar på framtiden. Jag har ångest. Jag är peppad. Jag är in och jag är ut. Jag är upp och jag är ned. Jag har full koll och noll kontroll.

Och mitt i detta röra gick Nell och skadade en klo. När mamma släppte in henne från trädgården blev det blodbad i hallen då hon lyckats rycka ut en av sina bakklor. Detta i en snötäckt rastgård. Hon är fantastisk min hund, lyckas då med allt.

Men hang in there en fet årsresumé är nästan klar och publiceras inom kort. Sen helrenoveras denna blogg inför vårens stora äventyr. San Diego here I come!