Sexiga män
Fler män borde satsa på dans. Det var någonting som slog mig igår när jag kollade på Lets Dance. Finns det något sexigare än än som dansar? Och då menar jag inte shaka loss dyngrak på någon klubb vid tvretiden på natten, uten dansar på riktigt. För sin kvinna över golvet i danserna med vackra namn, Slow Fox, Wienervals, Passo Double, Salsa, Cha Cha, Samba, Jive, Bugg med flera. Kolla bara på Karl Petter! Han var ju en riktig looser i Bonde söker fru, tafatt, blyg och lite knepig. Men i Lets Dance, wow han är ju riktigt cool, självsäker och till och med lite snygg då och då. Näe, fler killar borde satsa på dans istälet för att snusa, spotta, dricka öl och mecka med bilar. Fast dom får gärna snickra och vara lite händiga också förstås...
Ja, såhär kul har jag efter att ha gått upp sex och tagit hand om hundar och valpar på en Lördagsmorgon....
Hur säger man hejdå?
Idag är det en vecka kvar till vi sätter Trooper på flyget till en annan värld. Det känns tråkigt och ledsamt. Idag när jag kom ner får trappen på morgonen hoppade han som vanligt vild, galen och ouppfostrad upp och satte sina leriga framtassar på min axlar och rapade mig rakt i ansiktet. Då fick jag tårar i ögonen, hur psycho är inte det?
Men hur konstigt det än låter kommer jag att sakna det. Precis som jag kommer att sakna när han kutar runt med sin stora plastkorg i munnen och välter halav huset, när han en dag helt plötsligt har totalglömt vad "sitt" betyder och jag får börja om med träningen från noll, hur han skäller som ett maniac i rastgården trots att jag vrålar "TYYYST TROOPER". Lika mycket kommer jag att skna allt det som jag kommer att sakna han söta små ormögon och milda blick innan jag ger honom tillåtelse att börja äta, när han blir aldeles avslappnad när jag stryker honom över nacken och när han lägger sog för att sova i huvudet i mitt knä.
Allt kommer jag sakna och jag vet att det plötsligt kommer att kännas väldigt tyst och tomt även fast jag faktiskt har Nell och Billy kvar. Man kan inte ersätta en raring med en annan. Han är en del av mitt hjärta, en del av mig.
Om en vacka sätter jag en del av mitt hjärta på ett plan till USA. Självklart blir det en smärtsam separation. Och jag hoppas att alla i min närhet kan förstå det. Fråga mig inte, nämn honom inte - jag tar upp ämnet om jag känner att jag orkar.
Och så till det svåraste - Hur säger man hejdå? Nu har vi en vecka kvar, ska jag ta vara på den och göra masa kul med Truppe? Eller ska jag strunta i honom och börja "vänja av" mig redan nu? Kommer jag att ånga mig då? Och när jag ska lämna honom för sista gången ska jag klappa om honom då eller bara gå därifrån som vanligt? Ska vi ta en avskedspromenad? Skulle det avra kul eller bara en timmes grinande? Hur ska man veta?
Nytt jobb!
Nyfiken på ungdomsträffen - gå in och läs och kolla bilder på våran sida: www.123minsida.se/retrieverungdom
I tisdags bar det av till stockholm för jobbgenomgång. Japp, jag har nämligen blivit webbmaster. Eller ja, det är väl på prov nu i nån månad framåt, för att se om jag lyckas förstå hur man gör. Sidan jag ska sköta är Girliecamps gå gärna in och kolla www.girliecamps.com
Nu ska jag moffa lite mer godis och slappa i soffan. Det är jobbigt att gå upp sex varje morgon, hur gör vanligt folk som faktiskt arbetar?
Pinne i Rättvik
I Torsdagseftermiddag packade jag bilen med burar, filtar, skålar, flimkamera, matsäck, kartbok, mina hundar samt glatt resesällskap vid namn Anna. Alltså allt man behöver för att ta sig till Rättvik på agilitytävling. Pga en mindre felkörning tog resan upp ca 3, 5 timmar och eftersom jag körde i ett svap hade både Anna och jag ruggiga "platt-arslen" när vi äntligen kom fram till vandrarhemmet vi skulle bo på under natten.
På fredag morgon var vi uppe vid sjutiden och packade ihop våran övernattningsgrejor och slängde i oss varsin yoghurt väl bevakade av överhungriga Nell (som inte får frukost innnan tävling för då springer hon snabbare...) innan vi begav oss till tävlingsplatsen. Billy hade fyra starter under dagen och Nell två.
Billy känndes stressad och lite stirrig i alla sina starter. Han hade svårt att ha 100% fokus på mig och inte allt annat, vilket avspeglades på banan. Han blev diskad i 3 av sina lopp, men slog till med ett riktigt bra lopp. En rivning gjortde dock att vi petades ner en del på resultatlistorna, med 19:de plats knep han av ca 75 starter.
Om Billy var ofokuserad på mig, var Nell motsatsen. Hon var helt 100% koncentrerad på mig, och hon var pigg! I första loppet blev hon 8:a med 5 fel (rivning) och en tid flera sekunder under referenstiden!!! Ännu bättre gick det i lopp två, där blev hon 7:a med noll fel och knep sin första Hopp-pinne. Jag höll på att sprängas av en massa lyckokänslor när resultatlistan kom upp. Min Nell - en pinne - ofattbart!
Efter en lång långfredag kom vi tillslut hem med ännu plattare asrlen än på uppresan tror jag - dessutom trötta!
Väl hemma vid 21-tiden välkomnade familjen mig med det glada beskedet att Magda fött 5 pigga valpar under dagen. Så nu är vi med småttingar igen!!
Idag, Lördag, har dagen gått åt till firande av Lindi Bindi som fyller 15 samt motionering av Nell och Billy.
Nu sitter jag och färdigställer det sista inför måndagens retriever ungdomsträff...
Imorgon blir det tiodig morgon, 06.00, för att sköta valpbajsmonster...
Förbannade snö
Och Nope, nej, no, inte som ni andra som tycker det är "kaaaallt". Kylan är inte mitt problem. Det som utgör problem är hur jag ska ta mig till rättvik smidigt i detta väglag. 300 spänn har jag lagt ut i anmälningsavgifter. I två månader har jag längtat.
Jens och Snacks
Nu kutar Truppe runt med sin stora plastkorg i munnen mejar ned allt som kommer i hans väg så jag böjar inse att jag måste dra på mig...
1. Underställ
2. Fleecetröja
3. Ullsockor
4. Scarf
5. Mössa
6. Regnbyxor
7. Jacka
8. GoreTex skorna
9. Vantar
... och ta skitungen på promenad i äckelvädret. ÄckelSNÖovädret. Japp. Just det. Ni läste rätt. Det snöar äcklig jävla blötsnö här...
Reporting from Sthlm
Imorgon flyttar de tre första valparna ur Rempans kull. Tråkigt om min favvovalp Tage skulle bli en av dom, men satidigt lite skönt att några slussas vidare till nya kärleksfulla hem. Ju äldre de blir desto mer uppmärksamhet kräver de och jag hinner inte med den uppmärksamheten när de är tio stycken...
Imorgon är det också dags för mig att tuffa hemåt igen. Varför går tiden med Jens i Sthlm alltid så fort? för fort?
Deprimerande väder
Regn och rusk + 7 hundar och 10 valpar = NOT a perfect combination
Först och främst vill jag bara klargöra att för tillfället är mina goretex-skor, regnbyxor och fleecetröjan mina bästa vänner. Jag skulle inte klara mig utan er, tack för att ni ställer upp i svåra tider som dessa.
Kanske låter jag bitter - och det är jag också, lite i alla fall. Mina dagar denna vecka har bestått av mata valpar, torka bajs efter valpar och rasta vuxna hundar. Vanligtvis skulle det vara någonting jag rentav tyckte var kul, men efter en regnig vecka som förvandlat trädgården till leråker och mitt ansikte till en ledsen smajlie börjar modet tryta...
Mina dagar ser ut ungefär såhär:
06.00 - upp och mata valpar
06.20 - valla valpar i trädgården och torka bajs
06.40 - stänga in valpar och gå in och mata de vuxna hundarna
07.00 - diska alla skålar och sätta ny valpmat på blöt
07.00 - 08.00 - slappa i soffan och kolla på nyhetsmorgon. Känna kraften återvända...
08.00 - frukosttime för mig!
09.00 - 11.00 - Plugg, plugg, plugg (måste komma ifatt efter Brasilien)
11.00 - 12.00 - mata, rasta samt torka bajs efter valpar
12.00 - 13.30 - Rasta Trooper, Billy och Nell vilka inte alls bryr sig om vädret och Truppe river huset om jag inte går en räjel promenad med honom...
13.30 - 14.00 - lunch
14.00 - 16.30 - Jobba med agilitysektorn och Retrieverungdom
16.30 - 17.30 - Mata, rasta samt torka bajs efter valpar
17.30 - 18.00 - Sätta mat på blöt och mata vuxna hundar (om inte mammsen är hemma, då gör hon oftast det <3)
18.00 - 18.30 - Kvällsmat
18.30 - 21.00 - Soffhäng eller kvällsaktivitet (ikväll ridning...)
21.00 - 22.00 - Mata, rasta samt torka bajs efter valpar
22. 00 - Duscha
22.30 - Ringa Jens och därefter somna som en stock
Nu är det dags för mig att pallra mig iväg till ridskolan för en timmes lektion...
BRASILIEN
