Bilder från LRM
Fick bilder på mig och Billy från Lilla Retrievermästerskapet idag, jättekul att se! Fotograf är Mille Selander.
Bestämde igårkväll att jag ska slappa på Femöre i helgen. Jag längtar så! Nellan får följa med och eftersom hon är precis i sluttampen på löpet får Billy bli kvar i Hållsta. Jag saknar min grabb :'( Men kanske kan han föla med till estokolmo nästa vecka.
Jag är medveten om att jag är fruktansvärt dålig på att uppdatera min hemsida www.goldenfriends.webb.se just nu, men eftersom jag nästan aldrig har tillgång till min egen dator blir det svårt. Ska se om jag kan finna en gnutta tid på söndagkväll, då jag är hemma en sväng och packar om inför en sista arbetsvecka på SKK.
Här kommer iallafall bilderna!
.
Fotgående ner mot vattnet. Domaren Christina Axlund går bakom.
Här ska jag just skicka ut Billy på söket
Billy på väg in från söket med en fågel - är det truten eller anden mån tro?
Billy lämnar av Herr and fint i min hand.
Jag är mycket nöjd med grabbens avlämningar under provet!
Konditionsträning...
Heta dagar är hemska när man måste promenera runt på asfaltsvägarna i Stockholm. Både Nell och jag avskyr det. Jag älskar mitt jobb, men avskyr sommarstockholm. Det gör jag verkligen! Ska bli skönt när jag slipper den här staden om en och en halv vecka nu :)
Upptäckte en riktigt sur grej idag också... Jag åker ju kommunalt till jobbet och det tar väl sisådär en timme och en kvart för mig hemmifrån skällnoravägen i bromma till kontoret i Rinkeby. I morse skulle Morfar ändå passera rinkeby med bilen så Nellan och jag fick skjuts. Och gissa hur lång (eller ska jag säga kort?) tid det tog: 15 minuter!!!!
Om en och en halv vecka kan jag också starta upp mitt vanliga liv igen efter att ha haft det på "hold" hela juli, härligt! Då blir det långa skogspromenader, bad och hundträning igen!
Har insett att Nell lagt av sig en hel del både när det gäller muskler och kondition. Jag vågar ju inte ha henne lös speciellt mycket här pga alla harar och rådjur så hon har mest gått i koppel i en månad nu :o Därför avstår jag från att starta henne och Billy på södemanlands DM i agility i år... Vi siktar på Tigerhoppet istället. Har därför försökt sätta igång konditionsträng på henne (och mig!). Igår sprang vi ett varv runt judarnsjön och gick ett. Sen avslutade vi med ett bad i sjön! Önskar att jag kunde hitta nån bra cykelrunda, då skulle det verkligen kunna konditionstränas. Till helgen åker vi kanske till femöre och så får hon ta några turer efter roddbåten tänkte jag...
Har ni nägra andra bra tips på konditionsträning för hund? Dela gärna med er!
Nu är fikarasten förbrukad - suck - back to work...
BOMBEN!
Lilla retrievermästerkapet
Äntligen och tillslut fick Billy och jag starta på jaktprov!
Lilla retrievermästerskapet gcik av stapeln i Norrköping. Jag&Billy, Mille&Berta och mamma&doris lämnade huset halv sju på morgonen. Vid åtta var det samling. Mille skulle strata bland de första och jag bland de sista. Redan vid åtta var det mycket varmt i skogen, som tur var fanns det mycket vatten där man kunde bada hundarna med jämna mellanrum.
När det var Mille&Bertas tur visade det sig att Berta glömt halva hjärnan hemma. De hon gjorde gjorde hon bra, men det hon inte gjorde gjorde hon inte alls! Tur att Mille inte är nån sån där tävlingsmänniska, hon bara skrattade.
Sedan var det väntan på schemat, och vad vi väntade. Vid fyra tiden på eftermiddagen var det äntligen vår tur. Billy kändes lugn och trygg. Jag var bara lite rädd att han inte skulle tagga till ordentligt, men det fanns inte så mycket att göra åt det i så fall ändå. Jag hade inte varit nervös alls innan, men samma sekund som jag tog domaren Christina Axlund i hand ökade pulsen till 110km/h.
Första momentet var två enkelmarkeringar på vatten. Den första var en and som hamnade lite in i en vass. Billy gick ut bra och simmade ut mot båten. Jag försökte ha is i magen och han rättade faktiskt till sig och plockade upp anden. Sedan gick han dock landvägen hem. Men då sa Christina att det inte var något hon brydde sig om. Nästa marering var en trut som han hämtade utan problem.
När han nästan var inne med markering två sköts ett skott. Sedan skulle man skicka hunden längs vattnet på en kort dirigering. Den hämntade Billy fint.
Nästa moment var transport upp till ett sök där fem vilt fanns ute. Billy sprang ju inte benan av sig precis, men han jobbade metodiskt och plockade in alla fem hyfsat snabbt.
Sedan vände gick man en kort sträcka och fick två enkelmarkeringar. Den första var en kråka och den andra en trut med dolt nedslag.
Jag var så nöjd med Billy. Speciellt med hans avlämningar som han fick gav i hand varenda gång. Att prestationen dessutom blev belönad med ett förstapris kändes ju bra. Nu vet jag att vi kan. Det finns på papper liksom!
Det där med att älska någon...
... fy vad svårt det kan vara. Alltså inte just att älska någon, gör man det så gör man det bara liksom. Not much to do. Men liksom att få allting att gå ihop. Det ska passa, man ska kunna ses samtidigt, man har olika intressen osv. Så är det iallafall för mig och Jens. Vi är så fruktansvärt olika att det nästa känns sjukt ibland. Ändå håller vi ihop på något vis. Trots att det pusslas med helger, då och då uppstår intressekonflikter osv.
Jag älskar Jens och litar på honom 100%. Ändå kryper den äckliga svartsjukan på mig ibland. Jag hatar den för det får mig att bli kall, stel och må illa, men jag vet inte hur jag ska handskas med den. Jag ser svart och blir torr i halsen samtidigt som hjärtat pickar på i 120 km/h.
Varför detta tråkiga ämne i bloggen idag då? Jo, för att svartsjukan nästan åt upp mig igår. Jens har varit på Åland på festival med sin polare över helgen, vilket jag såklart unnar grabben. Nemas problemas - kul måste man få ha. En kväll parade polaren ihop sig med en tjej. En tjej som såklart hade en kompis. Kompisen och Jens satt således och snackade en hel kväll då polaren och hans ragg klängde på varandra. Såklart hände det inget mellan kompisen och Jens, de umgicks bara som vänner. Men ändå, jag tror ju inte att de snackade om mig direkt...
Och min underbara Jens berättar ju om detta när han i detalj återger sin härliga helg på Åland. Då mår jag illa och slevar in maten vi just käkar i en ruskig fart, mest för att ha något att göra. För att få en paus från snacket går jag och hämtar ytterligare ett lass pasta. Jag hör egentligen inte vad Jens fortsätter att prata om, jag kan bara tänka på den tjejen som fick spendera alla de roliga timmarna med MIN pojkvän. En fruktansvärd avundsjuka borrar ett hål i mitt hjärta. Det är fånigt, men jag kan inte rå för det.
Innan vi somnar måste jag bara reda ut allting en gång för att det inte ska bli trassel i min skalle under natten. Och min tålmodiga Jens berättar. Självklart blir det trassel i bollen ändå. När jag vaknar har jag vaga minnesbilder om drömscener där allt är ett enda trassen mellan Jens, mig och tjejen. Det måste vara något fel på mig tänker jag.
Men så tänker jag att jag älskar Jens. Och kanske är det inte något fel på mig trots allt. Det man älskar mest är ju också det man borde värna om mest. Det är nog därför jag kan bli så fruktansvärt rädd och avundsjuk. Självklart är det känslor som jag måste arbeta med och lära mig tygla, men samtidigt något som jag ska vara stolt över. Jag vill beskydda det jag älskar. Det är fint.
Jag kan inte kontrollera Jens som jag kontrollerar mina två guldklimpar Nell&Billy. Koppel och dressyrmetoder är tryggt men passar inte honom. Jag måste fortsätta att lita på honom och låta honom vara fri. Den läskiga svartsjukan är en fin påminnelse om att jag kan älska honom ändå.
Fjärtrejs
På radion spelas Malins gamla dänga: I'm blue da-ba-di-da-ba-daj da-ba-di-da-ba-daj...
Nell ligger under skrivbordet och kör fjärtrejes, hon är inte blyg av sig den bruden.
Jag sitter framför datorn och försöker att enbart andas med munnen.
Igår hände något i den vita villan i Tyresö där vi bor för tillfället. Istället för att känna mig besvärad av ensamheten njöt jag av det. Hallå, jag! Jag som ni alla vet inte är någon ensamvarg på så sätt direkt, jag som älskar att prata, är fruktansvärt mörkrädd och alltid sover med rummsdörren öppen. Först gick Nollan och jag en promenad i parken och plockade hallon, gick hem och åt hallon med mjölk, kammade ur nells päls, läste lite ur en bok, ja kvällen bara flöt undan. Vid 22.00 gick jag sista svängen runt kvarteret med Nelle bell. När vi kom hem slog jag på nån rockkanal på radion och höjde volymen ordentligt. Sen gled jag ner i ett varmt bad och låg där länge. Inte en minut kände jag mig ensam.
Fast jag är jäääävligt besviken på J, som verkar jag ha en rejäl skruv lös. Att det ska vara så svårt att få tummen ur och skickat ett sms. Eller? "Hej! Uggla är kung! Vi ses imorgon" - det hade räckt, men var tydligen för mycket begärt.
Meddelande till Karreww: Försöker du spela hard-to-get eller? Jag har ringt typ tre kvällar på raden. Dessutom tycker jag att du ska skaffa en telefonsvarare. Väldigt Carrie Bradshaw liksom...
Feel-good-weekend
I lördags var Mille, mamma och jag ute och tränade med Billy, Berta och Doris. Vi hade tinat ett gäng kråkor, en and och en trut. Till Billy och Berta la vi upp varsitt nybörjarklass prov typ men två enkelmarkeringar, ett närsök och ett större sök med skott och förflyttningar. Mamma agerade skytt och jag och mille var domare år varandra. Lärorikt och roligt. Billy skötte sig bra, men jag hade önskat mer intesitet på söket. Berta var lite koko i bollen, så de gjorde bara markeringar och närsök. Doris fick hämta en and mamma kastat i vassen. Hon var så söt när hon kämpade ock kämpade för att få upp stora herr and. Tillslut fick hon iallafall upp den och var så stolt ;)
På eftermiddagen gick Lindis och jag en sväng på stan. Vi skulle gå på bio vid sex så i dötiden mellan att stan stängt vid fyra kom Malle ner och fikade med oss på våran favorit Cafe rutan. Det var så mysigt att jag nsäta fick lite ont i magen ett tag. Vi tre, gud vad jag sknar oss. Och jag vet att det aldrig kommer bli oss igen på samma sätt, aldrig. Men det kan ju bli bra på andra sätt antar jag. Efter ett tag kom även Hannah och vi gick alla fyra för att möta Mamma och Eva för att gå på Bio tillsammans. Vi hade sedan länge planerat Sex And The City filmen. Återigen fick jag lite ont i magen, sista daten med Carrie, Miranda, Samantha och Charlotte! Den var såklart bra, men jag saknade Stanford och Anthony!!!
På söndagen gick Lindi, jag och mamma en långpromenad på hedlandet med Billy, Bessan, Magda, Remy och Doris. Sen åkte Lindi och jag till Tuna Park för ännu mer shopping shopping! Jag har ju insett jag jag knappt har några kläder att ta på mig, hur gick det till? Skaffade iaf lite nytt... På kvällen åkte jag en sväng till brukshundklubben och tränade lite agility med Anna & Hera. Vi tränade på framförbyten och Billy kändes inte ringrostig alls - YES! byten börjar kanske äntligen sitta? Men jag struntade i slalom och kontaktfältshindren för jag misstänker att han kan vara lite rostig på dem och jag orkade inte bråka...
Nu är jag tillbaka i stora stockholm. Billy fick vara hemma eftersom Nellan löper. Hon tycker själv att hon är en riktig sexbomb. Sniffar sig i rumpan och skallrar tänder till exempel :o
Nu ska vi jobba vidare efter en kort fikarast så vi får komma hem till huset och slappa järnet ;)
I <3 Rebecca
Nu ska jag komma till vad detta inlägg egentligen skulle komma att handla om - Rebecca. I min tristess på jobbet just nu (kansliet är stängt vilket betyder ingen telefontid och bara MASSA ägarregistrering) sitter jag och lyssnar på P3´s webbradio och gamla klick. Där hittade jag henne, Rebecca. Rebecca verkar vara någon slags radio-krönikör som snackar om alla möjliga ämnan mellan himmel och jord, men ett av den är hundar. Ärligt och rakt på, döljer inte rådjursjakter, jobbiga känslor och att hon ibland känner att hon vill annonsera ut sin hundpå blocket. Jag kan verkligen inte föneka att jag ibland känner precis och till och med exakt som hon. Hon träffar mitt i prick.
Jag tycker att ni alla som har hund ska gå in och lyssna på Rebeckas klockrena tankar om hundägande. Här är adressen: http://www.sr.se/cgi-bin/p3/nyhetssidor/artikel.asp?ProgramID=3130&Artikel=2007355 . Skrolla sen ner och välj att lyssna på klippen: Hund på blocket, Lära av hund och Helveteskontraktet.
Här är ett par smakprov:
"Tittar ner på min hund och slås av tanken att hennes sätt att se på världen är som en konstant buffé. Man, vad vi har mycket att lära av hunden! Visst nu äter de ankbajs också, men det handlar ju bara om en flexibilitet" ~ Ur Lära av Hund
"Och när jag här om dagen gav henne min ena vante att bära runt på konstaterade jag att det är med glädje som jag kommer att frysa om min högra hand i drygt 10 år" ~ Ur Hund på blocket
En sorglig syn
Idag när jag kom till jobbet möttes jag av en sorglig syn - min egen spegelbild i spegeln i receptionen.
Ögonen svullna som två köttbullar pga någon konstig allergi, och med aldeles röda och torra ögonvråer eftersom de rinner konstant och klira så in i helvete. Ansiktet rödmosigt. Lätt snuvig. Små halvt översminkade svarta ringar under ögonen. Kläderna samma som igår, till och med strumporna pga en smärre tvättkris. Håret i en fläta pga hög flottfaktor även fast jag tvättade det i tisdags. Skumt eftersom mitt hår brukar klara sig nästan en vecka utan att bli flottigt annars. Luggen i några flula fottstripor bakom örat. Trötta ögon.
Att Jens har sovit hos mig tre underbara nätter i rad, men inte kommer ikväll gör inte saken bättre. Dessutom är kylskåpet ganska tomt.
Ibland känns det tufft att försöka hinna med ett och ett halvt jobb + hund. Men det SKA gå! Ikväll ska jag fixa det sista på Girlie-sidan och sen blir det lite ledigt från det jobbet.
Jag har blivit så fruktansvärt "mätt" på Stockholm. Less. Det är inte så roligt att bo här som man kan tro. Det är liksom så långt till allt och alla. Jag trodde aldrig att jag skulle säga såhär, men jag gillar faktisk Eskilstuna bättre. Och i höst blir det Örebro, för jag kom in!
Ännu en dag...
Billy har sovit som en stock hela dagen. Drömt, morrat, gnällt och haft sig. Han är så söt. Nell har börjat löpa det puckot. Kunde hon inte väntat till efter specialen! Iallafall så erbjöd Lars och Reet sig att ha henne en vecka till.
På lunchen idag hade jag noll aptit och passade därför på att gå en lite längre promenad med grabben. När han hade fullt upp med att pissa på lyktstolparna smög gömde jag två minidummys i två rishögar. Sedan gick vi tillbaka en bit och jag skickade honom på ett sök för att finna dem. Han blev jättetaggad och sökte i hög fart och plockade hem båda snabbt och effektivt. SKÖÖÖNT eftersom han var så helrutten sist vi la ett sök hemma i Eskilstuna. Nu var detta ju inte nögot stort sök direkt, men ändå!
Nu ska vi ta ock trassla oss hemåt i denna eviga kollektivtrafik. Det är det bästa och värsta med stockholm. Kollektivtrafiken gå ofta och nästa överallt, men det tar en jääääkla tid att ta sig från punkt A och B. Jag som är van meed max 20 minuter på halvfull buss har fått tänka om och tränings i en dryg timme på fullsmockade bussar och tunnelbanor för att komma till och från jobbet. Jaja nu är det bara 17 arbetsdagar kvar i allafall!
Goldenlägret 2008
Allt roligt som har hänt känns sååå långt borta här i storstaden där det är asfalt istället för sandstränder, klippta grärmattor istället för skogsmark och djuptfryst paj till lunch istället för restaurangmat. Men det värsta är att ägarregistrera istället för att träna hund!
Billy och jag placerades i en grupp som bestod av sju ekipage och leddes av Lisa Falk. Egentligen var nivån vi tränade på en aning för svår för oss men vi kämpade på med dirigeringar, dubbelmarkeringar, stoppsignal och närsöken bäst vi kunde. Det var iallafall en ritigt trevlig grupp där alla hjälpte alla och skrattade gott åt alla förarfel vi gjorde titt som tätt.
Efter två dagars träning i grupp var det dags för Workingtest den tredje dagen. Billy och jag blev placerade i mellanklassen, jag tror att det var ca nybörjarklass-svårighet. WT´t bestod som vanligt av fem stationer där man kunde få max 20 poäng på varje. Billy var trött efter två dagars intensiv träning och jag tycker att han skötte sig bra. Maires dirigeringsstation är jag nog mest nöjd med. Där lyssnade han fint. Det var ett dolt linjetag. Han gick fel när jag skickade ut honom med stoppade snällt och lät sig dirigeras om.
Även Lisas station är jag möjd med även om vi inte fick några poänga att tala om där ;) Först fick hundarna se en markering falla på vattnet. Sedan vände man upp och skickade på en kort dirigering åt det andra hållet. När den var inne skulle markeringen hämtas in. Billy förstod inte dirigeringen först och jag valde att kalla in honom och skicka om. Då förstod han och det var inga problem att hämta markeringen efter det!
Minst nöjd är jag med Ankies station. Jag är MISSNÖJD!!! Det var en dubbelmarkering med skott där hunden skulle hämta in den först fallna. Vi hade lite otur med kastet och jag markerade inte själv den dummyn, men jag tittade snabbt ner på Billy och såg att han hade gjort det. Jag pekade mot den "förbjudna" dummyn och sa nej. Sedan vinklade jag om och skickade på den först kastade varfpå han gick ut rakt men vek av mot den "förbjudna". Då blåste jag stopp och han stannde faktiskt bra! "Lugn och fin nu", tänkte jag och gjorde ett tydligt tecken åt höger varpå Billy gick vänster. Jag har tänkt och tänkt och jag tror inte att han vet 100% vad mina sidotecken betyder, så nu blir det till att nöta. I efterhand önskar jag att jag hade kallat in honom nästan ända fram, blåst stopp igen och skickat ut stället. Han är säkrare på ut. Men det är lätt att vara efterklok tyvärr... :(
Johans station var ett närsök som han fixade, dock lite slött pga trötthet. Kul att Johan sa att han hade ett fint fotgående dock! VidKajsas station som var två enkelmarkeringar där han också kändes fin men liite seg på den första.
På söndagen som var sista dagen var det dags för utställning. Jag kände faktiskt mer nervositet här än på WT´t. Jag hade aldrig visat Billy innan och dessutom hade ju några hållt på jollrat om att han var såå fiiin hela lägret så jag ljuger om jag säger att jag inte kände press. Billy skötte sig dock utmärkt och blev till och med Bir!
Tyvärr har ju allt roligt även ett slut och jag saknar "goldenlägretbubblan" något fruktansvärt! Tack alla som var med och gjorde lägret till den fantastiska tillställning som det faktiskt blev
Nu ska jag ta och väcka Billy som ligger helt utslagen på golvet, sen ska vi åka tunnelbana och buss till fornudden och träna lite apportering med harstörning i fornuddsparken!
Allmän uppdatering av läget just nu!
Själv besökte jag bara WDS på söndagen. Kollade öppenklasskonkurrenserna för både tik och hane i goldenringen, men hade inte riktigt tillräckligt med ro i kroppen för att orka se alla klasser, det är ju så mycket mer man vill hinna se! Tycker nog ändå att WDS inte riktigt uppfyllde mina förväntningar. Då syftar jag främst på tillbehörsmässan. Jag hade förväntat mig något i stil med Crufts, men så var det ju inte alls utan precis samma shopping som på HUND XX.
Freestylen är dock någonting jag inte vill missa på mässorna. Emma Willbrad och Csar var som vanligt faktastiska. Det knyter sig i magen och blir fuktigt i ögonen när de kör sitt program. Jag tycker att de är fruktansvärt duktiga. På samma sätt som man kan skämmas otroligt mycket för någon annan blir jag oerhört stolt över Csar därför att han är så duktig även fast jag inte alls har någon personlig relation till honom. Jag blir rörd och tycker att det är fantastiskt att de två kan få mig att känna som jag gör. DET är konst.
Denna vecka har jag också "flyttat" från Bromma till Tyresö. Här ska jag bo och ta hand om "mördar-katten" Minna i tre veckor framåt. Det innebär lite längre restid till jobbet, men jag kommer ju närmare min Jens <3
Nell har åkt på "semester" till sina bästisar Lars&Reet, där hon bott när jag varit ute och rest samt ibland när det varit mycket annat. De älskar henne och hon älskar dem. Det passar ganska bra att de lånar henne just nu eftersom jag ska åka på Goldenlägret på Torsdag.
Billy är med mig i Stockholm istället. Han tycker väl inte direkt att tunnelbana, buss, tåg och hiss är någe vidare men han vänjer sig sakta med säkert. Desto bättre tycker han om att gå och pissa och lukta i den stora parken i Fornudden, Tyresö. Vi går dit varje morgon och kväll. Där skuttar det massa harar också så jösses vad bra träning vi får. Imorgse gjorde vi inkallning förbi hararna. MYCKET mer lockande än en godisskål och oj så nyttigt.
WDS pucko igen
Invigning av WDS igårkväll! Istället för att klippa band fick en BC bita av ett korvsnöre. (bilden är från agrias hemsida)
SHHIIIT Idag smäller det. Första dagen på World Dog Show (WDS)! Jag sitter och surar på kontoret. Vi är bara typ sex stycken här idag. Vi brukar vara runt 70 peroner tror jag så det eker helt tomt. Gunnel, Irene och jag är helt ensama på "vår" del. Vi gick till grillen och köpte lunch och åt själva i matsalen, det var faktiskt lite granna mysigt till och med.
Jag och Irene är de enda i WDS-telefonerna idag. De flesta som ringer frågar ju vanliga normala frågor som ex, vad det kostar att gå in, vilka raser som visas vilka dagar osv, men det finns ju riktiga megapuckon också. Här är dagens värstingar :
Person: Hej, på den här pågående hundmässan kan man köpa hundar där eller?
Jag: Nej, det är ju en hundutställning i första hand. Sedan är det också VM i lydnad och juniorhandling samt freestyle tävlingar och tillbehörsmässa.
Person: Så det finns inga uppfödare där?
Jag: Jo, det är säker många utställare och besökare som också är uppfödare. Om du är intresserad av att köpa hund kan det vara kul att åka dit och titta på olika raser och prata med utställarna.
Person: Ja, men jag är i behov av en hund omgående förstår du. Men det säljs inga hundar där alltså. Det tycker jag var mycket konstigt.
Jag: WDS Jenny
Person 2: Tystnad
Jag: WDS Jenny, Hallå?
Person 2: Hej. Hallå! Jag skulle bara kolla om det var rätt nummer och det var det ju. Jag lägger på nu. Heeeej dåå!
Galet WDS-folk
Kom hem från jobbet och var panikhungrig för ett tag sen. Paniken växte när kylskåpet ekade tomt. Neeeej! Man tar vad man har tänkte jag eftersom jag inte orkade handla. Det blev en buffe bestående av knäckebröd, tortillachips, gelehallon, majskolvar och svart stenbitsrom. När jag åt det var jag så hunrig att det var jättegott. Nu när jag tänker efter blir jag mest äcklad. Fy, vilken blandning!
På jobbet har jag suttit i en ny telefon idag, worlddogshow-telefonen. Och jag kan ju säga att det var samma same old-same old puckade männiksor som ringde dit. Här är några exempel ur bunten:
Person: Hello, I wonder where the camping is i Ulriksdal?
Jag: I'm sorry but the swedish kennelclub doesnt have any camping there.
Person: I know, but I have come all the way from Holland to compete at the world dog show and now I want a camping spot.
Jag: I'm sorry but its not my job to find that for you. But I can be nice, I will try to google it for you....(googlar)... I'm sorry I cant find any.
Person: This is a shame. Here I have come such a long way and there is nowhere to camp!
Jag: There have been a lot of information on the website telling that you have to book accomodation in advance.
Person: You should be ashamed giving this poor service. Godbye!
Person 2: Hej, jag har blivit sjuk och nu undrar jag om det finns proffisionella handlers på kennelklubben som man kan anlita.
Jag: Nej, tyvärr. Vi har inga sådana.
Person 2: Nehe, jaja då får väl någon annan hund vinna världsvinnartiteln då. (klick!)
Person 3: Hej jag vill anmäla min hund till World Dog Show.
Jag: Ehh, anmälan är stängd sedan länge så det går tyvärr inte.
Person 3: Det är en jättesöt chihuahua.
Jag: Jaha.
Person 3: Men det måste ju gå att anmäla den! Min uppfödare sa att den är väldigt lovande.
Jag: Nej tyvärr anmälan är stängd.
Person 3: Det är inte möjligt. När stängde den då?
Jag: I april.
Person 3: Det är ju sjukt att man ska anmäla så långt i förväg. Riktigt, riktigt uruselt tycker jag. Fy! (klick!)
Person 4: Hej, jag undrar vilka rase som tävlar vika dagar.
Jag: Det finns en förteckning på detta på world dog shows hemsida. Vill du att jag ska guida dig till den?
Person 4: Nej du, jag har ingen dator.
Jag: Jaha, men då kan jag slå upp det till dig då. Vilken ras är du intresserad att se?
Person 4: Jag vet inte, med jag vill ändå veta vilka raser som bedöms vilka dagar. Du kan väl läsa höt så jag kan skriva av?
Jag: Ehh, det är ju massor av raser per dag så det kan jag nog tyvärr inte.
Person 4: Ja men kära nån då! Jag trodde man bedömde en ras per dag!
Flykt...
Och så lite jobbsnack...
Jag kan inte förstå alla puckade människor som ringer och frågar/föreslår så utomordentligt dumma saker. Ni kanske har hört påståendet "det finns inga dumma frågor". Jag säger bara en sak BULLSHIT!
Person : Ja hej, är man garanterad en parkeringsplats vid World dog show?
Jag: Ja, det finns parkering till alla fast vissa är en bit bort, men skk har ordnat bussar som tar er mellan parkering och mässan.
Person : Vet du? Du är den fjärde personen som säger samma sak!
(Men varför ringer du igen då!!??)
Person 2: Hej, jag undar om man kan få boka en hadikap p-plats vid World dog show?
Jag: Det ska finnas platser till alla.
Person 2: Ehh, men jag är inte handikappad.
Jag: Ok, men då får du ju inte parkera på en handikapp p-plats..
Person 2: Nej just det! Det är därför jag vill boka en.
Jag: Nej det går tyvärr inte, de är till för våra handikappade besökare.
Person 2: Men kom igen!
Jag: Nej, tyvärr
Person 2: Jag vill prata med din chef!
Person 3: Hej, jag skulle vilja anmäla min hund till World dog show
Jag: Det går inte anmälan gick ut i april!
Person 3: Jag vet.... (tystnad)
Jag: Hallå?
Person 3: Ja, jag vill anmäla min hund.
Jag: Tyvärr, det går inte.
Person 3: Men om jag byter den mot en av mina anmälda hundar då?
Jag: Nej tyvärr, det går inte att göra så.
