Igår fick Billy följa med till stallet. Jag har länge lekt med tanken att låta grabben följa med på mina skogsturer på Figge, men inte bara inte tagit tag i saken. Figges ägare Taava hade inget emot ideen och därför blev det premiär igår. Figge, den gamla räven tog saken med ro. Billy tyckte däremot att Figge var ett läskigt monster.

Först fick Billy ligga med inne i stallet när jag borstade och sadlade Figge. Sedan började jag leda Figge och ha Billy i koppel. Kändes lite wierd när det passerade lite bilar, där gick jag med en fullt påklädd häst i ena handen och en hund i den andra. Billy slappnade dock av efter ett tag och även om han inte ville gå jättenära Figge så verkade ha i allafall sluta slänga oroliga blickar.
<-- Figge

När vi kom till skogen släppte jag Billy lös. Då Figge inte verkade bry det minsta hoppade jag snabbt upp. Det var precis lika mysigt som jag hde trott att rida ut med sin jycke. Billy sprang omkring och Figge bara lunkade på. Det var bara när vi skulle trava det var lite problematiskt. Billy tyckte väl att det var lite läskigt när klump-Figge kom älgandes och ville helst ligga bakom oss. Även om det inte var nära, och Figge inte verkade störas av det alls tycke jag att det kändes otryggt att inte se grabben.

Sista biten hem måste man passera lite hus och tomter. Jag har ju lärt Billy att springa lös bredvid cykeln och provade kommandot även till häst. Det funkade jättebra och Billy skrittade bredvid Figge utan att gå för nära.

Större delen av gårdagen, liksom idag har dock spenderats i skolan framför datorskärmen. Suck. Hemtentatider igen... Igårkväll tog vi dock ett najs studybreak och kollade film och käkade sushi hos Brottning. Nu har jag varit ute i skogen med doooooogs och ska klickerträna lite med Nellan för ikväll åker Bill och jag på den sista agilityträningen i ridhuset. 

Det är kallt som satan men solen skiner och det ger mig energi. På lördag är det dags för agilitytävling i Laxå och jag är pepp. Redan efter morgonpromenaden kände jag ett förväntansfullt pirr i maggropen. Drar slutsatsen att det är inför tävlingen eftersom jag knappast tror det är för hemtentan.

Eftersom Nellan inte får tävla agility sedan spondylosen upptäcktes har jag bara Billy att fokusera på. Han ska gå åtminstone två hopplopp. Har även anmält grabben till ett av agilityloppen, men boeroende på hur stadiga balanshindren verkar får vi se om jag startar det eller inte.

Billy har fått ett rejält bakslag på balanshindren sedan flytten till Pennybridge. A-hindret har aldrig varit något problem. I Eskilstuna gick det även i galopp över balansbommen, men eftersom ÖBK's är så vinglig kryper han numera över även denna. Gungan har han ju aldrig gjort något annat än krälat över. Suck. Jag ser fram emot en sommar i Eskilstuna med mycket träning på stabila balanshinder!

En serie kul grejer har bidragit till att jag känner mig pepp igen. Det började med en klockren dirigeringsövning med Billy och fortsatte med fiskdamm på Dj Bettys kalas. Men det som verkligen puttade mig över kanten var ett kärt återseende av det stora röda huset och alla dess invånare. Örebro är alla tiders men hemmakär som jag alltid har varit så har Hållsta en stor plats i mitt hjärta. Tänk att man skulle behöva flytta från det för att verkligen uppskatta det... Fälten, skogen, hundarna, familjen, gästerna som droppar in och den välfyllda kylen ;)

Igårkväll började jag hemkomsten med att rusa in till småknoddarna och andas in härlig valplukt. Sen satt jag och bara tittade på de små korvarna, lyssnade på deras söta gnuffsande och kände mig lycklig. Det är nog den finaste och jämnaste kull jag sett.
.

 
1: Remy är stolt mamma till 8 fina småglin   2: Liten prinsessa sussar sött

Idag blev det hundprommis med Malin. Vi gjorde oss i ordning att ta ut hela gänget på en samlad tur. Förutom Kevin som inte orkar gå lika långt som de andra och Remy som måste vara hemma med valpisarna såklart. Precis när vi skulle gå knackade Anna och Hera på dörren så de sällskapade oss ut över fälten.
.

 
1. Ett, två, tre...           2: ...HOPP OCH LEK!
 
1: Doris och Billy tuktar lille Tino   2: Hundarna gillar den sista snön. Doris rullar sig och Billy och Bess mumsar

På eftermiddagen droppade Sandra in och bakade supergoda muffins efter att jag tjatat lite på henne och Malin. Efter fikat drog Malin till Max och Linda till Michaela. Kvar var bara jag och Pappi då mamma är i Frankrike på jobb. Vi funderade på middag. Jag tog på mig att handla och fixa något och när jag såg sushigrejerna i affären slog jag till. Därefter fixade jag för första gången egen sushi och nu är jag proppmätt och mycket stolt över resultatet! 
.

 
1. Klart att rullas!   2: Första försöket
 
1: Resultatet, 15 rullar och 10 lax   2: Pappas och min middag

De senaste veckorna har det varit riktigt lugnt i skolan. Visst har det varit lite att läsa men eftersom litteraturen till den förra delkursen var på tung engelska och denna är på lätt svenska flyter det på fint. Fast jag är nog lite lat också, har svårt att motivera mig själv att ta i ordentligt när examinationen känns så långt bort. Nu har jag i allafall varit duktig och jobbat med gruppuppgiften ett par timmar :)

En nackdel med att man inte har så mycket att stå i är att jag tappar veckor-rytmen. Vardag och helg smälter ihop och jag vet inte riktigt om det är måndag eler lördag när jag vaknar. Jag har också farit lite hit och dit och då tappar jag också lite av tid och rum känslan liksom. Dessutom har det blivit alldeles för många timmar bakom ratten i Les Oples så jag längtar inte ut på vägarna direkt.

De senaste dagarna har jag hunnit med att rida min medryttarponny Figge, spendera ett dygn i Stockholm hos min mormor&morfar, träffa kusin Lotta och peppa henne att börja klicka sin westie Frosty, äta söndagsfika med världens bästa örebrotjejer och hälsa på en sväng hemma och klappa på Rempans tjocka mage. Tänk om en vecka ploppar de små liven ut!

Hundarna har troget fått ställa upp och hatta hit och dit. Träningen har det blvit lite si och så med så nu sticker vi ut på långprommis med dummieväskan på ryggen!

Det har varit lite trögt att blogga. Fokus har såklart legat på Nell-bell. Hon mår prima liv nu och är pigg som aldrig förr tack vara lite smärtstillande och antiinflamatoriska tabletter. Vet's råd var att låta henne ta det lugnt och gå korta promneader fram tills idag, men det har jag i inte riktigt följt. Igår var hon så på tårna att hon faktiakt fick följa med på långa rundan fast kopplad. Idag blir det till att låtta henne springa lite också. Hon är som ett litet skott skjutet ur en kanon när kopplet åker av. Tänk hur fort man glömmer hur en frisk hund ser ut!

I torsdags hade jag tänkt mig en riktig genomkörare för Billy på agilityträningen. Men trots att vi ställde upp två spännande handlinskombinationer kändes ingen av oss 100%. Det kändes konstigt att inte ha Nellan där och växla med mellan varven. Jag tror att Billy påverkades av min nedstämdhet och även att han är van att ligga och ladda emellanåt när Nellan vanligtvis kör.

I fredags var det dags för ej-hundrelaterat nöje; Malin, Max och jag såg Markus Krunegårsd på Raw. Sjukt skön kille det där alltså! Igår tog Lindi, Malle och jag en sväng på stan. Ingen hade väl direkt råd att shoppa men vi kikade, provade och fikade. Gick även in och sa hej till mina gamla kollergor på McDonalds och blev överöst med frågor och kramar. Kändes kul! På kvällen vankades det födelsedagsfest för Sandra. Det var riktigt mysigt.

Idag väntar först hundpromenad i sooolen med lite efterföljande slalomträning. Sen vid två kommer lite valpspekulanter och då ska vi åka ut i hagen och träna apportering. Jag är svinpepp. Mamms och jag har skissat på ett upplägg som jag tror kommer bli prima!