Vädret den senaste veckan har som bekant varit helt underbart. Som student har man ju fördelen att till stor del kunna lägga sitt eget schema och självklart har jag utnyttjat detta till att hinna vara ute när det är som finast. Återigen känner jag stor tacksamhet för hur jag bor, 2 minuter från skolan men med skog, fält och små sjöar runt husknuten.

Isen har varit envis på sjöarna, men den senaste veckan har den släppt taget. Nell och Billy kunde inte vara lyckligare. Nell kan skrota i sjökanten hur länge som helst utan att tröttna. Billy tar ett par snabba simturer och rullar sedan runt i det torra gräset på ängarna. Med solen kommer kilovis med energi och träningsentusiasm. Billy har fått gå flera små kluriga närsök, grundövningar för landdirigeringe och en kort vattendirigering. Han är sprallig och har nog samma vårrus som jag.

Idag var jag ute och cyklade en timme med Billy i skogen. Nell fick vara hemma för sånna turer blir lite mycket för hennes ben. Vi har en underbar grusväg som går som en runda i skogen. Jag tror det är för att skogen ska vara handikappanpassad, men under de snart två åren som jag har bott här har jag bara mött några cyklister eller andra hundägare. Rundan tar en dryg timme att gå och på cykel idag tog den nog ca 40 minuter,

På eftermiddagen var jag ute och la ett blodspår till Nell som hon ska få gå imorgon. Då ska vi lägga uppmuntransspår till Saras James och Armines Blanca. Slänger nog in ett kort spår till Billy också. Livet är härligt!