I lördags for jag och jyckarna till Kungsängen för att hänga med mina retrievertjejer. Och fasen vad glad jag är i dom. Vårt gemensamma intresse binder liksom ihop oss i en tyst förståelse. Det blir som en liten paus från verkligeheten. Visst snackar vi mycket hund, men också en massa annat. På söndagen anslöt Niclas och vi körde kommittémöte med SSRK-Ungdom.