Nell är galet hungrig just nu. Redan långt innan de normala mattidrna kan hon börja tigga och när maten väl står på sväll (jag serverar käket lite uppblött) hänger dregglet i långa trådar från hennes haka. Ute är hon lycklig över att den smältande snön plötsligt bjuder ett helt smörgåsbord av läckerheter som legat och smaskat till sig en hel vinter under det vita täcket. Jag har skojat och sagt att "det som göms i snö kommer fram i tö, och hamnar sedan i Nells mage". Det har faktiskt gått så långt att jag får ha henne kopplad förbi den västa sträckan inne på bostadsområdet.

Billy är ju som bekant av en helt annan natur. Han håller sig nöjt till sitt torrfoder. När jag bjuder på en rå morot knaprar han snabbt i sig den för dte är en favorit, men aldrig att han skulle plocka en när han är ute. Då han han viktigare saker för sig.

I början av året började mitt foderförråd sina. Min jyckar käkar Magnusson Kennel. Våra hundar har käkat det så länge jag kan minnas typ. De mår bra, sätter fina pälsar och är prisvärt. Dessutom är det inte sprayat med fett som många andra foder så att det blir inte geggigt i fickan om man som jag, använder torrfodret även som godis. Det trixiga med Magnussons är att det inte är så vanligt i butik. Mamma tar hem det på pall och när jag hade Les Oples var det så lätt att bara slänga med en säck när jag ändå var hemma och hälsade på.

För att jag skulle få lite betänketid på hur jag skulle lösa problemet köpte jag en 10kg säck med coops hundmat, coop dogz. Billig skit, men eftersom mina hundar varken växer eller är i hårt arbete just nu tänkte jag att det inte spelade så stor roll. Båda älskade faktiskt fodret och blev inte risiga i kistan. I helgen kom dock min snälla pappa och lämna de av två säckar Magnusson Kennel så nu går de på sin vanliga diet igen.

Annars förstår jag faktiskt inte den här foderhetsen som vissa tycks lida kronsikt av. Blanda massa foder och byta hit och dit känns ju mest överambitiöst. När det nu finns så måna fodersorter vore det väl konstigt om inte något passade.

En diet som annars tilltalar mig är den omdiskuterade BARF. Hundarna jag arbetade med i england utfodrades enligt BARF och de var i riktigt fin kondition samt hade superfin munhygien. I dagsläget känns dock BARF alldels för omständigt för mig. Dessutom tror jag att det är lättare i England där det finns små lokala slaktare som gärna sålde ben och slaggprodukter till en billig penning.