Dripp dropp & lydnadsträning

Nu är det sannerligen töväder. Det slaskar & plaskar, drippar & droppar. Har verkligen fått chansen att sätta min Kavat-kängor jag köpte på mellandagsream på prov och so far so good.

Idag hade det töat fram en smal remsa gräs, eller tja gräs/lera längs med husväggen på ett par hus på studentgatan. Jag har läst på en del om lydnad under vintern och testade lite fotgående och lägganden med Billy på gräsremsan idag. Det viktigaste för mig är att Billy bjuder rätt attityd under träningspassen. Skit samma om det blir lite haffsigt ibland, bara han tycker att vi har skoj.

När jag tränar fotgåendet börjar jag med att kasta ut några leksaker och sedan ber jag honom gå fot. Han bjuder en härlig attityd och är på tå eftersom han vet att han får rusa till valfri grej när jag säger varsågod. Jag upplever att ju fler leksaker som finns utkastade desto intensivare blir Billy. När han går bra släpper jag honom och han fullkommligt exploderar och kastar sig över sin utvalda leksak. Under fotgåendet har jag inget krav på ögonkontakt, men fokus på uppgiften. Han får inte flacka med blicken utan ska vara koncentrerad på det han gör.

Ni lydnadsfolk - den där stelopererade nacken ;) era hundar traskar på med är den något som ingår i bedömningen?
Jag har undrat ett tag men inte lyckats hitta något i bestämmelserna som säger att den är något krav. Hur ligger det till?

Under vintern har vi tränat lite frivilliga lägganden ganska sporadiskt. Som alltid när jag ställer noll krav tycker Billy att det är svinskoj. Ofta är de första två försöken klockrena och belöning kommer i fom av kast med leksak/boll. Vi det tredje försöket är hon dock oftast så uppe i varv att han går ner i busställning med rumpan i vädret, viftande svans och så rycker det liksom i hela kroppen på honom. Då kan jag inte annat än skratta. Idag klämde han till och med i med en litet skall och det gör mig så glad att se min ganska stama kille lätta på locket och spralla till.

Nu väntar vi på att Lindi och Dompan (Combine Merry Message) ska dimpa in och göra oss sällskap över helgen. Filmtitt, plugg och hundträning står på schemat.


Finaste Doris, foto: Linda Widebeck


Kommentarer
Postat av: Moa, Åskar & Lus

Den stelopererade nacken handlar nog mer om att det är svårt för hunden att följa föraren med bibehållen position i de svårare fria följ-programmen (t.ex. helt om under språng marsch). Det kräver av de allra flesta förare och hundar ögonkontakt.

2010-03-19 @ 17:44:32
URL: http://klickerhundar.wordpress.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0