Förra sommaren hade mamma och jag morgonträning i Skjulsta nästan varje dag som jag var hemma. Skjulsta är ett centralt naturområde i Eskilstuna med mycket vatten (eskilstunaån), lövskog, sörmlandsleden och en badplats. Där finns både vass, näckrosor, stilla vatten och strömt vatten. Med andra ord, ett perfekt område för vattenträning. Kruxet är bara at det är fullt med folk på dagarna. Därför blir det till att stiga upp och ge sig iväg innan klockan sju för att få ha området för sig själv. I år har vi dock inte riktigt fått tummen ur förrän idag. WT't i Darmark har gett mig en välbehövlig motivation och spark i baken. Visst är det roligt när man plötsligt vet exakt vad det är man behöver träna!?

Billy är ingen spontansimmare. Han går gärna i och doppar magen, men är inte den som ligger ute och simmar av sig själv. Vatten i arbete har fungerat både bra och dåligt. Enkelmarkeringar är oftast inga problem för då är retningen så pass stor, men delmarkeringar, sök på simdjup och dirigeringar är något vi kontinuerligt får jobba mycket med. Får han välja själv går han helst i strandkanten eller vassen och söker lite. Speciellt om jag står en bit upp på land så maskar han. Står jag närmre strandkanten sköter han sitt jobb. För innerst inne vet han ju faktiskt vad han förväntas göra.

På WT't i danmark misslyckades vi med en sån här prövning. Det var en dubbel. Hund och förare stog på en liten höjd. Den första kastades en bit ut på sjön i dalen nedanför på ganska långt avstånd och landade nästan dold i små näckrosor. Den andra lite kortare på en timmerstig på land. Flera hundar hade svårt att bedöma avståndet och fortsatte långt iväg på timmerstigen. Billy spikade den och jag hann tänka "bra, då har han nummer två färskt i minnet", men nummer två kom aldrig in. Han gick fint ut till sjökanten och rotade runt där både länge och väl, men kom aldrig ut och simmade.

Därför var det just en sådan övning jag hade lagt upp åt honom idag. En dubbel med först en på vatten bland näckrosor och en på land. Med flit valde jag att göra den på land lite lättare, det var ju vattnet jag ville träna. Först gjorde vi övningen på ganska kort avstånd, för att sedan utöka det till vad jag gissar är "ökl-avstånd". Grabben skötte sig ok och löste uppgiften. Nu gäller det bara att göra samma övning på tio nya platser. Vi är på gång!

Jag och Billy leker på Venö i Danmark