En dag som gav mersmak

Idag har varit en dag jag sällan kommer att glömma. Jaktkursen var bland det roligaste på länge, lätt! Mamma hade bjudit in Bitte Lind, kennel Lopplådans att hålla kurs för ett gäng Combine-hundar och Billy och jag var ett av de sex deltagande ekipagen. Vi höll åter igen till på Biby och fick en alldeles förträfflig dag. Visst föll det lite regnstänk, men det märks knappt när träningen är så rolig.

Bitte bjöd på många nya övningar, tips och åsikter kring retrieverträning. Det vara bara att suga i sig. Jag tyckte mycket om Bitte. Hon var både bra på att ta folk och läsa av hundarna. Hennes övningar känndes välplanerade och som kursdeltagare kände jag mig trygg med att om något skulle gå på tok skulle hon lösa upp det. Det är viktigt för mig, för att jag ska kunna slappna av, att jag kan vara säker på att hur en övning än går kommer Billy-killen alltid få gå ur en övning och känna att han har lyckats. 

Att Billy-killen skötte sig med den äran idag gör säkert även sitt till mitt lyckobubbel i magen. Under dagen tränade vi allt från eneklmarkeringar, dubbelmarkeringar, dirigering och närsök. Vi var båd på land och i vatten. Givetvis finns det även saker som var mindre bra. När Billy kissade över en tjejkissfläck istället för att närsöka, fastän jag sa ifrån när han började nosa ville jag helst strypa grabben. Men när dubbelmarkeringen satt som en smäck eller grabben stannade på stoppsignalen med en positivt viftande svans och sedan tog mitt uttecken trots störningar åt båda sidorna värmde det gott i bröstet.

Tänk att de små tillfällena när att allt klaffar är de som gör all träning väl värd mödan. Jag tränar nästan varje dag. Inte mycket, men något litet jaktmoment väver jag in i mina promenader. I ur och skur, dag ut och dag in. Det tragglas och trasslas, babysteps hela tiden, försöker vara kreativ och ibland känns det ju bara hopplöst. Men så kommer dagar som idag när momenten hänger ihop. Man får en aha-upplevelse: Är det såhär det ska kännas? Det är en härlig känsla som ger mersmak och jag tränar gladeligen dag ut-och dag in igen för att få återuppleva lyckoruset jag just känt!

Dagens höjdpunkt var helt klart när Billy gick på en dold dirigering på vattnet. Visst var jag tvungen att "tjata ut" grabben och stötta hela vägen, men ut simmade han utan hjälp av varesig plask båt eller något annat som drog. Det var mina tecken och kommandon som guidade honom dit. När jag tog emot den dummien var det med lyckan pumpande genom kroppen och sockerdricksbubblor i magen. Även Billy verkade förstå att han hade gjort något riktigt bra. För jag tycker allt att han sträckte på sig lite extra och sneglade lite på publiken innan han slände sig ner på rygg i gräset för att rulla runt ett par varv!

Kommentarer
Postat av: Ann-Sofie

ja visst var Billy inte bara snygg utan som vanligt också fantastiskt duktig!!! En riktig charmör både i utseende o agerande!! Kram

2009-05-23 @ 16:52:36

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0