Hundflocken i mitt hjärta

Febern försvann lika fort som den dök upp. Konstigt med skönt. Lämnade bara eftersig lite snuva och halsont. 

Tog tåget hem i eftermiddags så nu är jag hemma i Tuna och hundflocken igen och som vanligt känns det underbart. Kevin är den som möter mig först i dörren varje gång jag kommer hem. Benen är vingliga och ryggen grå men han har en vilja av starkaste stål. Därefter klappas det på Magda. Tino hoppar som en suddsboll bakom staketet i hallen och vill hälsa. Doris vill också gärna hälsa men har såpass med självkontroll att hon kan behålla sina fyra tassar på golvet. Istället trycker hon in två leksaker i munnen och piskar med sin glada svans. I hägnet uanför gör Remy sig nu påmind genom att hoppa på dörren. Där ute möts jag även av hennes och Billys gemensamma döttrar Tessa och Olga som nu är drygt åtta veckor. En sjukt härligt gäng!

Nu har är det sovdags för mig. Imorgon väntar nya utmaningar. Bella ligger bedvid mig i sängen och spinner som ett helt kraftverk. När jag bodde hemma sov hon aldrig hos mig, men sedan jag flyttade hemifrån sover hon ofta i min säng när jag är hemma. Att få somna in med en varm och gosig katt i fotänden är lyx för mig!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0