Hade så mycket att dela med mig av igår att gårdagens träning inte fick plats. Jag vill ändå gärna berätta om den eftersom det kändes som ett så bra träningspass. Jag har länge tänkt tanken att det visserligen är mycket bra att träna "kända platser", och jag använder dessa mycket, MEN ibland vill man ju kunna trycka hunden vidare utåt när den fastnat vid en plats. Gårdagens övning byggde på denna tanke.
 
Igår hängde tjejerna i solen vid svartån. Jag, Nellan och Billy var med men hade inte ro att bara sitta still, därför gick vi en sväng längs ån och kom till en fin plats för träning. Det var en förgrening som stack ut med 90 graders vinkel från den stora ån. Förgreningen var kanske ca 10 meter bred, vinden var obefintlig. Billy var och pissade på buskarna längs stigen så utan att han märkte det kastade jag ut min lilla dummie så att den hamnade i vattenkanten på motsatt sida av förgreningen.

Jag kallade sedan på Billy. Han fick gå fot ner mot vattnet. Där kastade jag en störning till vänster på land. Skickade honom sedan på linjetag mot den lilla dummien i vattnet. Han var först lite frågande med simmade snart ut och fann den fint på min närsökssignal.

Sen sa jag "hopp och lek" och efter ett tag släppte Billy förhoppningen om att det skulle hända något mer och återgick till att undersöka den nya skogen. Då langade jag en dummie över förgreningen så att den hamnade några meter upp på land på andra sidan.

Kallade på killen och gick fot ner mot vattnet. Kastade störningen åt höger denna gång som variation och skickade ut i vattnet mot dummien på andra sidan. Denna gång var det inga tveksamheter och han simmade målmedvetet mot platsen där den förra legat. Där kom han av sig lite när han inte hittade något. När jag blåste stoppsignalen och tryckte på ut frågade han en gång först men med lite övertalning fortsatte han upp på andra sidan och plockade lyckligt upp dummien!