Vi har paus från morgonträningarna. Motivationen försvann så nu ligger vattendirigeringarna på is nån vecka eller två. Istället nötar vi höger och vänster-tecknen nån gång per dag. På bilden ovan syns min utrustning:

1. Vita pinnar som används som referenspunkter
2. Små dummies för att de ska gå att gömma lite
3. Hundar ;)

Kör en klassisk modell. Sätter Billy mitt mellan pinnarna och varierar att skicka höger/vänster, alternativt kallar in, stoppar och skickar höger/väster. Igår fick han se när jag la ut dummies vid pinnarna. Idag var de blinda och jag provade även att kasta störningsmarkeringa efter att han gått till vardera pinne en gång. Inga problem! På något vis måste jag ha lyckats skapa en riktigt positiv  och trygg känsla i klockanövningen, Billy älskar den! Han blir bara bättre efter ett par repetitioner och vågar testa sig fram även om det ibland blir fel.

Dock är jag rädd att både ut, höger och väster-tecknen inte sitter i "skarpt läge". Det vill säga i klockanövningen vet han vad de betyder, men väl ute på en dirigering kan han mycket väl vingla iväg åt vilket håll som helst. Jag märker att Billy gärna lär sig övningar snarare än tecken eller signaler. Vad gör man med en sån hund? Sådan herre, sådan hund säger man ju och det var på precis samma sätt jag tog mig igenom matte C, egentligen förstog jag nog inte med jag var envis och lärde mig hur uppgifterna var upplagda.

Stoppsignalen är dock en signal som jag verkar ha lyckats med. Han älskar sin stoppsignal. Vänder helt om och viftar på svansen. När han vänder om hamnar han inte alltid exekt spikrakt mot mig, men det trasslar jag inte med. Står han lite snett till vänster och jag vill skicka höger exempelvis kallar jag in och blåser ny stoppsignal. Gör han en klockren stoppsignal, vänder om och står rakt mot mig bjuder jag jackpot-belöning.