Jag överskattade visst Stroliens kapacitet lite. I Tisdags kom snön, med råge, vilket slog ut byns internet. Höga drovor överallt och plogbilen gav upp eftersom vinden blåste över ny snö över det nyplogade hela tiden. Temperaturen låg på
nån minus. Linda och jag snörde snowboardkängorna på tre sekunder och stack ut. Vem vill missa nysnö!?

Till vår stora glädje var ALLA nedfarter opistade. Vilken dröm! Det tog ett par åk innan man fick in snitsen, men sen kände jag mig som backens drottning. Vi körde non stop i typ 4h och sedan darrade benen som geléklumpar och vi släpade oss i i bastun. Vilken dag! En sån dag man alltid komemr minnas. Jag tror det kan ha varit mitt livs bästa åkning.




Igår, onsdag, var det fortsatt fint i backen, men idag väcktes vi ag regn mot fönsterrutan. REGN!? Blåsten var så hård att liftarna inte öppnade förrän vid elva-tiden. Vi åkte ut, men backen var som tapetklister. Jag stog och siktade rakt ner i backen och gled långsamt, långsamt framåt. Efter bara ett åk såg det ut som man plumsat i spát och skidbrillorna var omöjliga att se genom pga vattnet på glaset. Det fick bli servicehuset och Veronica- Mars- Maraton på SVT2 istället.

Kvällen avslutades med att Lindi, Pontus, Rasmus, Pappsen och jag kollade tre avsnitt pistvakt ihop. Så jäkla skönt. Rasmus som går i femman och pappa som är över 50 år gillar samma TV-serie. Det är en sjuklt skön släkt jag har, och jag älskar verkligen att ungås med dem!

Till sist vill jag bara hälsa till min ständiga vapendragare Karro som jag saknar. Det värsta med att flytta till Öret var att släppa agilitysektorn och allt kul vi två hade där... Piss!