Seg dag. Seg Jenny.

Jag vet inte var min ork har tagit vägen. Tappade jag den måhända nånstans på vägen hit? Över julen har jag mest snutit mig, skrivit hemtenta och i övrigt varit på pausmode. Storlien var en dröm och jag gjorde INGET annat än snacka skit med kussarna och glida på brädan.

Detta straffas jag för nu. Alla måsten är samlade på hög. Och nu är det så mycket att jag hellre lägger mig på soffan och struntar i hela skiten. Egentligen är det mesta roliga saker. Men mängden är avskräckande nog. Ändå känns det som att jag betar av att-göra-grejer hela dagarna men utan att högen krymper.

Nu har jag tryckt på Lasse Winnerbäcks live-dvd och ber om kraft. Lite fungerar det nog. Jag känner som alltid en glad klump i halsen när jag trycker på play till Lars låtar. Minnen och en sjuhelsikemusik är vad som bjuds.