Om hundstölder

För mig är det en skrämmande tanke att någon kanske skulle vilja stjäla mina hundar. Tyvärr skulle det kunna vara verklighet. Nu är väl kanske inte just golden retrievern en så stöldbegärlig ras om man jämför med diverse dvärghundraser, men ändå. Därför lämnar jag dem aldrig utom synhåll på offentliga platser. På sin höjd har jag väl nån gång lämnat dem i bilen med luckan öppen, men alltsom oftast använde jag en såndär metallhake så att luckan kan vara halvöppen men ändå låst.

På agilitylistan (en mailinglista för agility, som jag är medlem på) kommer då och då hund efterlysningar. Ofta är de bortsprungna, men igår kom en efterlysning på två stulna pudlar. Matte hade bundit dem utanför en affär en kort stund medan hon kilade in och handlade lördagsgodis åt sina ungar. Hur man kan lämna hundar på detta viset är för mig obegripligt med tanke på risken. Samtidigt blir jag arg för att det är den verklighet vi levar i.

Det slutade dock gott för pudlarna. Efter all uppmärksamhet, bland annat en artikel på aftonbladet.se lämnade tjuven tillbaka hundarna utanför konsum.


Kommentarer
Postat av: Anonym

Jag läste den också, men jag tycker att om man nu är så godissugen att man MÅSTE binda hundarna utanför affären får man skylla sig själv! Jag skulle aldrig göra det, för att risken finns vet man ju. De hade tur att hundarna återlämnades.

:/

2009-02-22 @ 17:45:40
Postat av: Cornelia

Vilka puckon, vad får dom ut av att sno ett par pudlar eller?!

Jag tycker väl iof att man självklart ska kunna binda hunden utanför...folk ska väl inte ta din hund för det eller???

2009-02-22 @ 22:41:52
URL: http://sweetsweetcorn.blogspot.com
Postat av: Erik

Men hur funkar det med försäljning sen? Är inte alla hundar registrerade på något sätt?

2009-02-23 @ 11:51:20
URL: http://nuevaestocolmo.blogspot.com
Postat av: Jenny

Svar till Erik:

Bra fråga. Detta ligger mig varmt om hjärtat eftersom jag jobbat med det. Du har rätt ang registreringen. De flesta hundar är ID märkta. Detta innebär en tatuering i örat eller ett litet mikrochip i blodet som innehåller ett unikt nummer. Väljer man sedan att ägaranmäla sin hund kopplas ägarens uppgifter ihop med nummret. MEN jag tror att det är ganska lätta tt kränga de stulna jyckarma ändå. Ett mikrochip ser man ju inte med blotta ögat och det kommer alltid finnas blåsta personer som köper hundarna. Dock TROR jag inte att hundstölder på detta vis är så speciellt jättevanligt. När kamphunderiet var som störst hände det även att man stal småhundar för att hetsa sina kamphundarna på. I allfall vid ett par tillfällen hittades söndetrasade småhundar. Hemskt!

2009-02-23 @ 18:27:16
Postat av: Erik

Så det borde inte finnas någon marknad om alla registrerar och kollar upp när man köper?



Sjukt med kamphundsgrejen, måste vara mycket mycket pengar inblandat. Känns som att pengar är det enda som kan driva någon till att göra så...



2009-02-25 @ 13:14:43
URL: http://nuevaestocolmo.blogspot.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0