Kravlös kärlek
När jag kom hem strax efter midnatt - smått skuldkänselbelaggd - möttes jag inte av någon sur min inte. Jag möttes av en yrvaken och lycklig Nell. Men inte heller lyckligare än när jag varit på coop och handlat en halvtimme. Efter att ha snackat ett tag, hon har ju alltid så mycket att berätta, mös vi lite på hennes mjuka dyna innan vi gick ut för en snabbpromenad på gården.
Lägg märke till Nellans glada smile :)
Kladdkaka, om att älska en hundjävel och såklart plugg
Jens och jag var ute ock gick med Nollan typ 1 och en halv timme idag. Gick upp till elljusspåren och valde sedan 2,5 km slingan. Nell skuttar så snällt omkring i sin sko och håller sig hela tiden i närheten. Trodde jag. Plötsligt var hon bara borta. Jag vrålade och efter ett par minuter kom hon kutandes i 110km/h - utan skon. Shit! Tassen blödde såklart lite också. Jag som varit så lycklig över att det entligen börjar läka så fint. Letade ett tag efter skon, men det var lönlöst så vi gav upp. Jobbigt läge. Vet inte hur jag ska rasta hundjäveln nu.
Nell förresten, jävla hund. Jag älskar henne så att mitt hjärta rinner över, ändå har vi så totalt olika intressen. Nell gillar att lulla i skogen, äta bajs och rulla sig i bajs. Jag gillar att lulla i skogen jag med, men vill också träna apportering, tricks osv. Idag tyckte jag att det var hennes tur att ställa upp för mig så jag tärnade ost (som hon älskar) och rotade fram klickern. Jag SKA lära Nell-Bell att tända/släcka lyset tänkte jag. Började idag med att lära henne nosdutta en liten post-it lapp. Efter ca fem repetitioner hade hon fattat och jag flyttade lappen. Envist duttade hon väggen där den suttit länge innan hon fattade. Jag tycker hon var duktig med tanke på att hon har en väldigt, väldigt liten hjärna och de två små cellerna som få plats där inne krockar ibland.
Har även bakat en kladdkaka idag - wehej! - första bakverket i lägenheten och hör och häpna: Den blev faktiskt helt lyckad och till och med riktigt god! Ska ladda upp med en bit och kolla idol nu!
Oneliners och hundträningsabstinens
Kom i på kapitlet Medieretorik och läste just ett stycke om hur uttalanden och tal anpassas för att passa olika typer av medier. Återkommande är att sk. "oneliners" efterfrågas. Alltså korta fyndiga repliker som journalisterna kan snappa upp och trycka med fet text. Boken ger även några exempel. Två var så sköna att jag kände att jag måste återge dem här:
"Moral är bra. Med dubbelmoral är inte dubbelt så bra"
Jan Björklund angående socialdemokraters bostadsinnehav
"It is not a question of left versus right; it is a question of right versus wrong"
Al Gore angående klimathotet
För övrigt lider jag av ett ruskigt hundträningsabstinens. Saknar min Billy Ponke att hitta på roliga övningar med. Nell är världens sötaste och kommer för alltid att ha en plats i mitt hjärta, men hon är inget träningsfreak direkt. Hon gillar mest att lulla runt och sysselsätta sig själv. När jag vill hitta på något lyder hon pliktskyldigt för att jag ska bli nöjd och hoppas på en levergodis i belöning, men hon jobbar inte direkt aktivt för belöningen själv. Whäää, jag får abstinens.....
Jenny-Karro på MSN
Karro har just berättat att hon håller på att baka och städa för att slippa plugga....
Jenny säger:
Hhah - både bakar och städar. Du slår på stort!
Karolina säger:
jag vet...jag är nog allvarligt sjuk...
Jenny säger:
det verkar som så ja
Karolina säger:
måste bero på för lite alkohol på sista tiden
Jenny säger:
oj oj, ja nu när du säger det är det ett tydligt symptom. Det står väl i sjuksköterskeböckerna?
Karolina säger:
jaa gud ju, i ALLA böckerna...
Står tydligt i "att vara en bra sjusköterska"; med alkohol i blodet ökar reaktionerna och då göra snabbare och bättre jobb. Dessutom har du betydligt roligare och det som är jobbigt blir lätt
Jenny säger:
Hm, jag viste väl att jag hade läst det någonstans
Örebrodagen och It's SÅ
Igår var en händelserik dag. Minst sagt.
På dagen var det Örebrodagen och sektionskampen på stan. Alla universitets sektioner hade ett lag var och så tävlade men i alla möjliga och omöjliga grenar. Jag var med i Kulinfos lag som vi kort och gott kan säga att det gick mindre bra för. Kul hade vi iallfall, även om det var lite surt att förlora gren efter gren...
Nell var med hela dagen iklädd blått koppel (kulinfos färg!) och stora tussar i örone för att skydda mot allt oljud. Det var inte så farligt mycket ståej men det kändes bra att de satt där ändå. Det märktes att hon hörde sämre, söööööt, om jag nån sa hennes namn kunde hon titta på en helt annan person ;)
På kvällen fick Nellan dock vara hemma för då var det party-like-its-no-tomorrow som gällde. Vi var ett gäng tjejer som först träffades hos Sofia som bodde precis bredvid jättelokalen där festen skulle vara sedan. Där blev det förfest och massa flum med bland annat jag-har-aldrig... Vid elva tiden gick vi ner till partyplejset. Jag höll på att dö när jag såg att de hade en röd matta. Awsome! Lokalen hade tre (!) våningar som man kudne åka mellan med hiss och rulltrappa. Najs. Inte lika najs var att jag missade Ceasars som jag faktiskt velat se skitmycket....
.
Smakprov från kvällen. Modellerna är Jennie, Anna och Sofia
Senare på Conventum hängde jag mest med dessa två
snyggingar, Brita och Anna
Studentvardag, utställning och bristande självförtroende
Måste börja detta inlägg med att berätta vad jag lyckades med igårmorse. Hade suttit uppe lääänge och fkliat mig i huvudet och försökt begripa grundpelarna inom något så krånligt som Neoformalismen under måndagskvällen/natten. Klockan ringde dock halv sju följande morgon och jag släpade mig ner i tvättstugan för min tvättid som jag bokat i något hurtigt ögonblick. Hade precis laddad maskinerna och skulle precis hälla i tvättmedel när en annan tjej kom in i tvättstugan.
Hon stirrade på mig och sa: Eh, jag tror att jag har bokat tvättstugan nu?
Jag pekade på listan: Nej, jag vet säkert att jag bokat onsdagsmorgon!
Hon, småskrattar: Ja, men det är tisdag idag....
Idag var jag således uppe halv sju igen för att ladda maskinerna. Surt. Men Nell blir så glad och vill ut och gå efteråt. Idag gick vi en ny morgonrunda. I långsamt tempo tog det en timme. Jag är så glad. Nells fot är långt ifrån läkt, den har knappt börjat, men hon är så glad igen! Antingen börjar hon verkligen att känna sig hemma här, eller så har hon haft ont och det börjar släppa nu. Vilket som är det skönt.
Anmälde henne till en inofficiell SKK utställning här i Örebo igår. Blev så besviken över att missa Farsta att jag tänker ge detta en chans. Hon är ju så fin i pälsen nu och jag vill verkligen visa henne som veteran!
Skolan just nu känns lite trögt. Jag ska läsa så mycket och jag hinner verkligen inte. Dessutom är ena boken på riktigt svår engelska. Så jag har två val: Läsa en fjärde del av det jag förväntas och förstå det eller läsa allt snabbt utan att så upp alla svåra ord och hoppas att lite fastnar på vägen. Mitt studiesjälvförtroende har aldroig varit såhär lågt. Kommer jag verkligen att klara det? Är jag tillräckligt smart? Dessutom har en jobbig tentaångest börjat smyga sig på...
Utställning i Farsta och en obehaglig tågresa
Igår var det dags för utställning. Jag hade verkligen sett fram emot att få ställa Nell i veteranklass för första gången, men eftersom hon fortfarande har ett öppet sår på ena tån blev det inte så. Istället följde jag med bara som åskådare.
Min mamma har under helgen haft besök av Linsey och Roy, kennel Chinnordale, från England. Det är de som han Billys pappa Chinnordale Kirriebillie. Därför känndes det lite kul att följa med och visa dem en Svensk utställning. Dessutom var det ett ypperligt tillfälle att träna Engelskan igen.
Echo och Tinos klasser krockade såklart nästan så jag fick hjälpa till att hålla dem beredda så att mamma snabbt och smidigt kunde ta dem in i ringen. Det blev så stressigt att vi båda i all hast glömde bort Doris som går i klassen över de små. Men så insåg jag plötsligt att det var hennes nummer de stog och hojtade efter inne i ringen. Eftersom mamma just då var inne med Tino i hanringen skyndade jag in med Doris. Hon skötte sig bra trots det snabba uppvaknandet och eftersom jag börjat fortsatte jag att visa henne. Hon blev placerad tvåa i sin klass med HP. I bästa tikvalp var hon oplacerad med det kompenserade Tino med att bli 2:a bästa hanvalp. Efter att ha skjuttsat Lindsey och Roy till hotellet och haft kramkalas plockade vi upp Linda på vägen och körde hem till Eskilstuna.
Imorse åkte jag tillbaka till Örebro och bara det var en skräckupplevelse i sig. Vid tågbytet i Arboga satsade jag på hundskylten och tog mig dit så snabbt det gick med en lätt haltande hund och tre väskor. Väl på tåget insåg jag mitt misstag då jag hamnat i hundvagnen för klass I. Eftersom jag insåg att jag knappast skulle hinna byta vagn slog jag mig ner där så länge. Konduktören kom nästan direkt och jag förklarade situationen och frågade om jag inte kunde få sitta där till nästa station bara och byta vagn där. Det sa han gick bra eftersom min hund var skadad men bad ändå att få se biljetten. När jag visat den sa han att jag skulle av vid nästa station som skulle vara Örebro, och då gick det inte bar att sitta kvar i första klass tills dess längre. Eftersom det inte gick att gå mellan vagnarna blev jag hänvisad att stå i det lilla utrymmet vid trappan mellan vagnarna. Jag började bli rätt förbannad vid det här laget och bad att få betala mellanskillnaden så att jag fick sitta kvar där jag satt. Ojj, ojj det fick man egentligen inte sa konduktören, men om jag betalade 85 kr skulle jag få sitta kvar. Det var lika mycket som jag betalt för hela biljetten redan så jag sa honom ett par sanningens ord och släpade mig till det lilla området mellan vagnarna.
Efter ett litet tag kom han ut till mig och sa att det var för de andra passagerarna skull han hade fått lov att slänga ut mig. Inne i vagnen satt 5 personer. Jag gick då in och frågade dem om det var någon som hade något emot att jag satt i deras vagn till Örebro trots att jag inte löst biljetten. Ingen hade något emot det och en kvinna sa till mig att hon skämdes över konduktören. Han gav sig dock inte och stackars Nell fick ligga och flåsa i oljudet i den lills skrymsle där vi fick tränga in oss i 20 minuter. Behöver jag säga att jag var arg som ett bi? SJ har fått ett argt mail idag....
Min syster Malin
Imorgon sätter sig Malle på ett plan till Paris med planen att jobba som en au-pair i en fransk familj. Jag beundrar henns mod. Malin och jag har alltid varit rätt tajta som systrat. Även om vi såklart har bråkat en massa, har vi alltid varit så himla bra vänner. Malin är en så oerhört lätt person att vara med. En tystnad bli aldrig jobbig. Man kan prata om allt. Även om man inte gör något särskillt blir det aldrig direkt tråkigt. Hon har ett härligt garv, och när hon skrattar är det så intensivt att hon ofta får tårar i ögonen.
Hon har helt enkelt en skön stajl som blir omöjlig för någon att ersätta under de sex månader hon ska vara borta. Men även om jag kommer att sakna henne massor är jag på något mysko sätt jävligt stolt över henne som ger sig av. Så stolt att jag fick värsta mycket envisa tårar i ögonen när jag släppt av henne hos Max. Det vad inte ledsna tårar utan sånna där man kan få när allting tillslut blir så där lyckligt i slutet av en film. Ni vet i Sex And The City-seriens sista avsnitt när Harry visar Charlott bilden på ungen de ska få adoptera och hon säger "Thats our baby" - den känslan man får där - den fick jag när jag släppte av Malin.
Och personligen till dig Malin: Du är så jävla bra!
Borde egentligen sova...
Kom att tänka på en liten lista över klantiga saker jag hittlls lyckats med under mi tid i Örebro. Ni som känner mig vet ju att jag kan vara lite lätt tankspridd from time to time, men framförallt jävligt klantig. So here it is....
... Jennys "Blunders" från Örebro (utan innbördes ordning)
* Ramlat med cykeln - Liksom hasade ner från en trotoarkant när jag skulle kolla bakåt.
* Glömt nycklarna i dörrlåset två gånger samma dag
* Försökt tanka bilen men H&M-kortet. Tryckte hysteriskt in kortet minst tre gånger och fick det i retur innan jag insåg att det var fel kort.
* Låst mig ute
* Spillt tomatsås på våt vita/ljusblå köksmatta
* Pratat och garvat högt i bibliotekets "tysta rum". Inte fan såg jag skylten. Fick typ en sur min från de ca 15 pers som satt därinne. Komma inte att sätta min fot där igen på länge.
* Åkt vilse med Les Oples bara ca 500m från mitt hem.
* Pratat länge med "Jens" i mataffären och sedan vänt mig om för att ta ögonkontakt med honom och inse att det inte alls var Jens...
* Snubblat så att jag föll framstupa (som tur var i skogen där ingen såg!)
* Gått runt med ett bäcksträck under näsan som en mustach länge och väl innan en vänlig själ till slut sa "Ehh, du har nog råkat rita dig lite i ansiktet."
Bilder från Nollningarna!
Bea och fadder-Malin
Bea och jag första kvällen
Nira och Jennie är heta
Galen dans
Söta Sofia
Jennie och Sofia - grillkväll
Grillkväll
Kennelträff och plugg, plugg, plugg
Vi hade samling vid tio och därefter gjorde alla L-hundarna landdelen på funktionsbeskrivningen och resten umgicks och passade på att exteriörbedömma sina Combine-hundar. Jag passade på att träna med Tino och Doris - bra för dem att få lite utökad utställningsvana. Vid ett-tiden var det lunch. Nisse stog som vanligt för grillen. Därefter plockade exteriördomare "Sickan" ut dagens bästa tik och hane. Bästa hane blev danska "Tetris", Combine Lionheart, och bästa tik var Billys syrra "Vera", Combine Heart of Gold.
På eftermiddagen fortsatte funktionsbeskrivningen med vattendelen. Då passade jag på att kolla vad ettåringarna hade för sig, eftersom jag inte haft möjlighet att se landdelen. Genomgående var det lätt att se en stor vattenpassion. Alla hundarna slängde sig gladeligen i och bärgade dummien upp på land, kul!
På kvällen tuffade jag till Örebro i Les Oples och Nollan. Igår (måndag) var det föreläsning och beskrivning av ett grupparbete som ska vara klart på fredag. Därefter ägnades dagen och kvällen åt läsning, även om den sista timmen blev väldigt ineffektiv ;) Det är helt sjukt vad mycket man ska läsa, men jag känner att jag börjar få en ett system. Typ: läsa 20 min - gosa med Nell 5 min - läsa 20 min - sitta vid datorn 10 min - läsa 20 min - ja ni fattar nog...
Har även försökt dona lite i lägenheten. Packa upp och strukturera. Soffan vi har köpt billigt av Jens polare är verkligen skön, men jag gillar inte den blå färgen. Speciellt inte mot vår lysoranga tapet. Har provat en variant av övertäckning idag.
Soffan före och efter min "övertäckning". Även mattan framför soffan är utbytt mot en ljusare jag snodde med mig hemifrån i helgen ;) Funderar på att färga soffan brun efter att målaren målat om väggarna ljusbeiga. Kuddarna ska också få bli lite roligare då...
På efterfrågan är här lite övriga delar av lägenheten:
Min arbetsplats. Väldigt Sex and the Mina "labbråttor" eftersom jag faktiskt
City, vid fönstret sådär ;) Här vill jag få studerar på Universitet :b Den vida heter
upp gardiner så småningom. Snövit och är gay och den andra har Jens
döpt till Shity.
Nells fina krokar i hallen. Här har hon Undebara Nollan slappar på sin dyna
sin sko, sitt koppel och en handduk. med tassbandage och sin goseorm
Försökte spika upp min blå/svarta Kent
affisch över dem imorse men gav upp
och ska köpa kludd senare.
La Kitchen - lagade Linssoppa igår Mina underbara "tabletter" (visst heter det
eftersom det är så billigt och jag aldrig så?). Har glas i samma mönster.
smakat förut. Vore ju guld om det blivit Me likie!
en ny favorit. Det blev det dock inte.
Eftersom jag inte är någon vidare inredare tar jag tacksamt emot tips och ideer!
Gärna goda recept på linssoppa också ;)
Träning för Kajsa
Det regnade konstant de fem timmar vi höll på. Leo hade en pressening med som vi spände upp mellan några träd som tak och där hade vi teorisnacket och fika paus ;) Trots vädret var det kul att vara ute och träna. Ibland känns det ju lätt lite tungt att stå ute i regn en hel dag....
Vi började träningen med lite jaktlydnad; inkallning, stoppsignal och uttecken. Såklart på olika nivå för de olika hundarna, alla fick en uppgift att bita i! Sedan fortsatte vi med markeringar på vatten, kastade från båt. Vi lade fokus på igångar där vi skulle skicka hundarna lite diagonalt. De skulle ej få välja att gå längs strandkanten, utan gå i diagonalt längs vattnet.
Fikapaus och uppladdning efter nästa uppgift som var släpspår på ca 150-200m och mellan varje släpspår en markering när nästa spår lades ut. Nu plockades viltet fram. Billt som känts fin innan fikapausen ttyckte jag nu tappade lite gnista. Konstigt eftersom han aldrig brukar kännas trött, bara lite "lullig" ibland. Vi körde på ändå. Markeringen kändes som sagt lite trött.
Släpspår hade jag aldrig testat grabben på förut - det har jag helt glömt bort! Billy fattade inte riktigt grejen, men var klart intresserad av spåret. Problemet var att när han kom till ett visst avstånd från mig vände han och kom tillbaka. Fick följa med fram sakta med säkert. Tillslut gav grabben upp och gick på stort sök. Kändes som han sa: "Vad sjutton, nu gör jag något jag kan istället! Hittade den såklart och kom stolt tillbaka - ÄNTLIGEN MATTE! Nä, släpspår blir det till att träna på. Ska bli kul!
Kvällen har spenderats med Boel&Benka, Mamma&Pappa och Ingela med middag som höll på länge. Visst är jag flera år yngre, men ändå kan det vara så trevligt!
Imorgon är det funktionsbeskrivning och kennelträff. Tjoho! Det ska bli så kul!
Veterinärbesök
Vet fick ge henne lugnande och sedan gjorde de rent ordentligt. De kunde se att hela klon var borta, inga rester kvar vilket iof var skönt. Dessutom har ca halva pulpan också gått av. Shit, hur lyckades hon egentligen? Troligtvis har hon fastnat på ngt vis i en gallertrappa hon gick i, men ändå. Att det kan göra så stor skada!? Kanske får hon ingen ny klo utan möjligtvis något lite nagelliknande som tyäcker den trasiga pulpan. Kalaset gick på ca 1300 ikl tabletterna. Ett snyggt hål i studentkassan, men vad gör man inte ;)
Nu är ordinationen att ha tassbandage i fem dagar. Bandaget ska bytas en gång om dagen och då ska såret tvättas. Sko på ute för att skydda bandaget mot smuts och väta. Dessutom ska hon äta antibiotika. Om fyra-fem dagar kan jag sluta med bandaget men skon ska vara på ute längre, tills det verkar läkt. Hon tycker F R U K T A NS V Ä R T synd om sig själv.
Malin kom och hämtade mig i Örebro idag så att jag skulle slippa släpa Nellan på tåget. Medan Nell undesöktes förderv vi tiden på IKEA. Jag hittade underbara glas och en briska som jag föll pladask för. Kanske inte det vi behövde som bäst - BUT I LOVE THEM!
Imorgon blir det apporteringsträning för Kajsa Markusson. Ska bli kul. Billy och jag har ju varit ifrån varandra 5 dagar så jag ska ut och teama ihop mig lite med grabben imorgon. 5 dagar gör inte så mycket tror jag, men ändå. Vill bara göra ett par släta inkallningar, kanske en stoppsignal och lite fotgående. Lite bus med en dummie kan kanske inte heller skada för att jobba upp föremålsintresset lite.
Nu ska jag ta och sova lite tror jag! God natt!
Mitt hjärta värker
Hon är fruktansvärt uttraåka också. Tacka fan för det. Hon kan ju mest ligga inne och slappa. Igår satt jag ute och pluggade och då låg hon med ute och spanade uppmärksamt på allt som hände runt omkring. Imorse fick hon lulla på gården nästan en halvtimme me dubbla strumpor och en platpåse runt tassen för att skydda mot smuts och väta. Försöker även hitta på kul grejer till henne inne. Gömmer godis i toarullar, ger små tuggben osv, men hon tröttnar fort och sitter bara tjurgt med tassen i luften och glor på mig. Då gör det ont i hjärtat, och jag sväljer och försöker låta hurtig när jag säger "gå och lägg dig".
Hade min första föreläsning idag. Kändes väl ganska mycket som en repetition från inforamtionerna, men var ändå mysigt på något vis. Förresten så är jag numera PR och Informationsstudent! Fick reda på att jag flyttades över igår!
Nu ska jag ladda upp med lite frukt, varma kläder och filtar och så ska Nell och jag lägga oss ute på gården och läsa!
Världens bästa Nell!
Om plugg, blodbad och att vara med i tidningen
Bildtexten som följer var denna:
20 funktionärer fanns på plats för att få allt att fungera. Jenny Widebeck fanns redo med hammaren för att få hindren på plats.
Plugget har börjat nu. En sjuklig rivstart som kan få vem som helst att trilla av pinn. Typ tre långa kapiotel i flera böcker. Jag dör...
Igår var det dags för Pubrunda - något jag tillsammans med mina nyfunna vänner sett fram emot. När vi blivit uppdelade i grupper och precis skulle gå till första puben ringde Jens och sa att Nell blödde i tassen. Hon har väl skurit sig, sa jag, jag ringer om 15 minuter så ser vi om det har slutat. Nej, sa Jens, hon blöder MYCKET. Det vara bara att slänga sig upp på cykeln och trampa hemåt. I hallen möttes jag av blodbad. En främande tjej som visade sig vara vår granne satt med Nellan i knät. Hon hade jobbat extra på djurklinik och hade med hjälp av min första hjälpen låda lagt ett tassbandage.
Nell blödde snabbt igenom, men jag lät bandaget sitta. Senare på kvällen (natten) lossade jag försiktigt bandaget och såg att det slutat blöda, efter en massa tvätt av tassen upptäckte jag att ena klon var borta. Fast bara "skalet" Pulpan låg där som en sladdrig geleklump. Stackars, stackars Nell. Jag antar att man kan jämföra det med att få en nagel bortryckt. Och detta har hon alltså lyckats med kopplad på promenad med Jens. Idag är det upptorkat och blöder inte, men hon har ont. Stackars liten..
Nehe - back to the books
Tigerhoppet, Örebro och min älskling
Något som retar mig är hur otacksamt det är att annordna tävlingar. Egentligen tror jag att de flesta är nöjda, men den klicken som inte är det ser fan till att göra sina röster högst.
Vad jag kan berätta om från Tigerhoppet är Billys debut i hoppklass II! Det blev en diskning, men jag är ändå så fruktansvärt nöjd! Grabben var snabb, positiv och följsam. Ingen självständig ingång i slalom, men väl inne jobbade han på bra. Diskningen kom vis en böld tunnel där hunden efter ett hopphinder inte skulle in i den närmaste tunnelingången, utan skulle styras till den bottersta. Jag gjorde ett framflrbyte, men Billy slog till på ett blindbyte ;) Alla andra byten satt som en smäck, dock kunde svängarna tajtats upp ganska mycket. Nåja, en lyckad debut tycker jag nog ändå att det blev!
Sedan igårmorse är jag tillbaka i Örebro. Igår var det skolstart, men det var bara masa mer information. Jag får snart hjärnstillestång tror jag. Igår var det movietajm med nollegruppen. Vi såg sällskapsresan och sedan var jag så trött att jag bara orkade släpa mig hemåt. Idag ska jag försöka fixa lite kurslitteratur och börja läsa.
Är just nu så fruktansvärt glad över att ha min älskade nolla hos mig. Jag får nästan ont i magen när jag tänker på hur skön hon är. Ny plats, nytt hem - men hon tar det coolt och sover som en sten på hallmattan imellan promenaderna. Mitt hjärta ömmar.
