Rallylydnadskurs tillfälle 2

Igår var det dags för kurstillfälle 2 på rallylydnadskursen som Billy och jag går ihop. Många skyltar är bekanta för mig och Billy kommer ihåg ganska mycket även om kunskaperna givetvis behöver slipas till lite.

Igår gick vi igenom skyltarna där man ska stanna och ta fram hunden sittande framför en, nos mot näsa. Därifrån ska hunden sedan antingen gå tillbaka till sidan genom att gå/vända tillbaka på vänstersidan och föraren eller gå på högersidan om föraren, runda bakom ryggen och sluta upp på vänstersidan. Olika skyltar ber om olika 'tillbakagångar'.

Billy och jag håller på och tränar tre olika signaler för att skilja momenten åt.
FRONT - sätta sig framför mig nos mot näsa
RUNT - höger ingång för att komma tillbaka till vänstersidan
FOT - vänster ingång för att komma tillbaka till vänstersidan

Utöver dessa använder jag 'här' för att få honom att följa med mig på vänstersidan, stannasitt och ligg. Igår upptäckte jag att det dessutom finns en skylt där hunden ska stå. Det kan inte Billy göra på kommando. Hur ska man träna in det mån tro?

Och ni rally-freaks där ute, är det ytterligare något kommando som jag kan ha nytta av i de lägsta rallyklasserna?


Den här skylten tror jag inte fanns när jag testade Rallylydnad för några år sedan. Kan det stämma?

Avslutning på Rallylydnadskursen

Idag har varit en omtumlande dag för jyckarna för vi har varit ute i kollektivtrafiken för första gången på länge, och sedan blev det Rallylydnadskurs uppepå det. En dubbelmacka och jag är imponerad över att Billy orkade hålla fokus hela eftermiddagen. Nu ligger kung Billy och snarkar högljutt i korgen.

Sara och jag trodde att rallykursen var slut för vår del när jag fick inbrott i bilen. Jag har lämnat in bilen på verkstad för att de bara skulle laga tändningslåset så jag kan ta hem den till Tuna i helgen och verkstadskillarna lovade att den skulle vara klar på fredag, alltså imorgon. Men så ringde de i eftermiddags och sa att den var klar. På ett kick packade vi godis och leksak och hoppade på bussen för att hinna hämta bilen och köra till kursavslutningen i Rallylydnad.

Åh, vad glad jag är att vi kom iväg dit idag! Billy gjorde sitt bästa kurspass ever. Grabben bjöd på en arbetsvillig attityd och för första gången på kursen kändes det som att han hade hela sitt fokus på oss och inte till hälften utåt. Ikväll har jag anslyserat och är ganska övertygad om att framgången kom av tre faktorer, rankade enligt följande:

1. Tack vare den externa belöningsformen har Billy att arbeta mer för belöningen. Han anstränger sig mer.
2. I vardagen söker jag stökiga miljöer att träna i. Gärna vid fotbillsplanen, på universitetsområdet eller i hundpromeadstråket. Den envisa störningsträningen har gett resultat.
3. Antagligen börjar han även känna sig tryggare på klubben eftersom han varit där flera gånger nu.

Det var otroligt roligt att träna med Bill idag och det känns som att jag hande kunnat fortsätta hela natten. Det är en härlig rusaktig känsla när man inser att träningen har gett resultat!

Extern belöning och härlig attityd

Jag har stört mig rätt mycket på att Billy fick ett sådant bakslag på senast på rallylydnadskursen. Jag har funderat och dividerat. Eftersom han antagligen skapade en sig rätt stark minnesbild känns det viktigt att han absolut inte få skapa en sån bild nästa gång, så jag har velat bygga upp honom lite inför nästa kurstillfälle som är nu på söndag. I söndags tränade jag ju med Sara och hennes mamma. Då bjöd Billy på en skön attityd igen, men hade bitvis lite svårt att koncentrera sig när han var tvungen att sitta med ryggen mot de andra hundarna.

För att bryta mönstret som kan vara laddat med negativa upplevelser har jag funderat på hur jag kan alternera träningen och lura honom till att det är en ny aktivitet vi tränar och inte den gamla med skräp i bagaget. Jag har aldrig direkt kört med extern berlöning och tänkte att det kanske kunde vara en idé för att skapa en ny färsk träningssituation.

Igår tog jag med smarrig blodpudding och en matskål ut på gården och lärde grabben att kuta till skålen och käka blodpudding när jag sa varsågod. Billy som ibland ställer sig lite skeptisk till nya påfund från min sida förvånade med att köpa grejen direkt. Istället för att bli lite innåtvänd och försiktig tyckte han att det var en skitkul lek. Kanske var rejset till skålen egentligen roligare än att slicka i sig blodpuddingen, men det gick av bara farten.

Idag åkte Sara och jag till hundklubben för att delta på den öppna träningen. Det var vi och fyra andra ekipage. Grabben började med att hissa upp öronen och gnissla lite, men när jag plockade fram skålen la han fokus på mig igen. Sen tränade vi det ena och det andra. Lillkillen bjöd på en skitkul attityd och var så duktig. Han bjöd till och med spontant på ett par övningar för att söka varsågod-kommandot för att få rusa till skålen.

När Billy bjuder den här attityden finns det ingen hund som är roligare att träna med!

Rallylydnadskurs, tillfälle 4

Igårkväll var det dags att gå igenom de sista sex skyltarna på rallylydnadskursen. Fyra handlade om olika övningar med koner och de andra två om att hunden skulle stanna kvar i olika positioner.  

Egentligen var övningarna inte speciellt svåra, men igår blev nog ändå det mest arbetsamma kurstillfället för Billy och mig. Grabben slog över i stress samma sekund som han kom ut på planen och kunde inte fokusera på mig. Han kunde inte slappna av utan var tvungen att konstant ha ögonen på allt som hände runt omkring, gnisslade, hade öronen upphissade, spottade ut köttbullsbitarna, ville inte jaga bollen och höll sig slimmad vid min sida.

Jag vet att jag inte får tappa modet när det här händer, men visst är bakslag det värsta som finns!? När grabben och jag började med agility hade vi ofta samma problem. Han lät inte mig vara storebror utan kontrollfreaket i honom tog över och han var tvungen att hålla reda på situationen själv. Men snart blev det bättre och han lämnade över ansvaret till mig. Igår var första gången på länge som han blev storebror igen.

Jag fick inse att igår bara fick handla om att hitta balansen mellan oss igen. Den riktigt bra känslan infann sig aldrig, men mot slutet hade stressnivån gått ner så pass att han kunde äta köttbulle och jaga boll igen. Då fick vi till några fina repetitioner.

Idag har jag försökt ägna morgonen åt läsning, men mina tankar vandrar ideligen till gårdagen. Vad var det som utlöste gårdagens beteende? Rubbade jag någon rutin? Bröt jag någon av våra koder? Vad gör jag för att det inte ska hända igen nästa gång? Och hur hanterar jag det om det händer igen?

När det pågår kanske det inte är speciellt roande, men det är banne mig de sämre träningspassen som får mig att tänka till. På lördag är det valpkurs på klubben och då ska vi dit och bygga upp samma situation igen. Nu blir det att traska till biblioteket för att få lite läsning gjord!

Rallylydnadskurs, tillfälle 3

Igårkväll var det dags för rallylydnad igen. Istället för att låta Billy köra fick Nell komma ut och vara med på kursen. Egentligen är det ju Bill som ska gå, men jag känner att han och jag har gjort så mycket ihop den senaste tiden att han nästan är lite "övertränad". Han måste få ladda och sukta lite efter att få vara vid min sida igen.

Efter gårdagen kan jag konstatera att Nella är ju väldigt lättsam att träna sånt där pill med. Dels för att hon är lite klickertränad och vågar testa sig fram, och dels för att hon är så matdriven.

Igår jobbade vi med frontpositionen och att hunden ska kunna gå runt föraren. Frontpositionen innebar att man arbetar med hunden framför sig, dvs. aniskte mot ansikte. Därifrån ska hunden sedan kunna gå runt förarens rygg och hamna på vänstersidan i fotposition.
.

                         

.
Här är två varianter på övningen jag beskrev ovan. När man kommer fram till skylten symboliserar sen tjocka pilen att man ska man ta fram hunden så att man har den sittande framför sig. Sedan ska hunden gå runt förarens rygg så att den hamnar vid vänster sidan. Vid skylten till vänster ska hunden sen sitta vid vänster sidan medan vid den högra ska man bara fortsätta framåt när hunden är i position. Rätt klurigt faktiskt, och himla lätt att ta fel på skyltarna i stundens hetta!

Rallylydnadskurs, tillfälle 2

  
Igår var och Sara och jag på rallylydnadskurs igen. På grund av sjukdom har det blivit ett lite längre hopp mellan första och andra gången, men det gjorde inte så mycket. Då fick man ju mer tid att träna hemma. De 10 skyltar vi fick lära oss första gången var väldigt basic. Typ höger och vänster svängar, helt om, stopp-sitt och liknande. Men igår fick vi 10 nya skyltar där vissa var riktigt kluriga.

Vad säga till exempel om den här skylten?

Den stora pilen visar hundens väg och den lilla förarens. Skylten går i princip ut på att föraren ska vänta helt om åt vänster medan hunden går runt föraren åt höger.

Billy tyckte att den var jätteklurig och förstod inte alls vad jag menade först. Då blir han lite olycklig. Jag fick ta time-out och bolla lite idéer med Sara och sen funkade det prima.


Jag tycker att kursen är kul, samtidigt som den är lite märklig. Jag hänger inte alltid riktigt med i hur instruktörerna tänker. Igår började vi med att gå igenom nya skyltar. Sedan fick vi gå två banor utan hund och sen fick vi vara varandras hundar. Kul och lärorikt att både vara hund och få en låtsashund i snöret.

Men sedan efter fikat när vi fick plocka fram våra riktiga hundar trodde jag nog att vi skulle få testa de nya skyltarna en och en i lugn och ro, men nej, då skulle vi köra banorna med hundarna. Det var för mig ganska obegripligt. Inte skulle väl jag köra en hel agilitybana utan att lära hunden hindren först, eller köra igenom hela lydnadsklass 1 utan att ha tränat varje enskillt moment före!?

Dessutom skulle alla köra samtidigt, och bara tänka på att ge varandra utrymme. Jag tror vi är ca 10-15 ekipage och alla skulle alltså dela på två banor. Behöver jag nämna att det blev lite rörigt? Jag gick undan lite och testade lite själv först. Billy bjöd på en härlig attityd och jag bestämde mig för att prova en bana. Vid femte skylten fick Billy en rottistik i rumpan. Jag tror både han och jag blev lika paffa, men grabben förvånade med att släppa det snabbt och jobba vidare. Det gjorde mig väldigt glad, för det är precis sånt jag vill ha ut av den här kursen. Rallylydnaden i sig är väl lite kul, men just att han ska kunna koncentrera sig på mig och släppa störningarna runt omkring är det jag känner att jag vill ha ut i första hand.

Rallylydnad

Ikväll har Billy och jag testat rallylydnad för första gången i bådas liv. Just nu känns apporteringsträningen som prio ett och jag kan inte låta bli att ta det mer seriöst. Inte så att vi inte har kul när vi tränar, tvärt om, men jag känner en annan form av vikt i träningen. Agility har alltid varit mer en plojgrej, även då vi tävlade regelbundet. Nu känns det som att vi båda behöver en liten paus från agilityn och därför impulsanmälde jag till en rallylydnadskurs i sommras. Ikväll var första tillfället på kursen och det verkade intressant.

Jag, som blir mer och mer kräsen för varje kurs jag går, kan känna att kursupplägget var lite smårörigt men tycker ändå att det verkar kunna bli trevliga och nyttiga kurskvällar. Mest förvånad är jag över hur otroligt positiv och intresserad attityd Billy bjöd på. I nya sammanhang kan hans fokus lätt hamna utåt istället för på mig. Han är lydig och gör pliktskyldigt allt jag ber om, men liksom inte helt med. Speciellt om det är rörigt runt om, nya hundar tätt inpå, hundar som skäller etc. Ikväll kände jag dock att jag fick grabbens fulla koncentration när jag bad om den och han gick in helhjärtat för uppgiften.

Ikväll gick vi igenom de 10 "enklaste" skyltarna. Kanske inte lättast att utföra, men lättast att förstå för oss förare. De handlade om höger och vänstersvängar, helt om, 270 graders snurrar  och stopp med sitt. Jag provade alla skyltarna men la mest fokus på höger och vänstersvängar med intensiv belöning efter varje korrekt utförd sväng. De sämre men ändå godtagbara svängarna fick en lågstatusbelöning och de kassa ignorerade jag.

RSS 2.0