Fantastisk dag i Lidköping!
Igår var verkligen en fantastisk dag, en sån där dag som man spar som en liten film i sitt huvud och helst bara spelar på repeat om och om igen. Alldeles för tidigt igår morse ringde klockan och Linda, Doris, Tessa och jag påbörjade färden mot Lidköping och SKK’s nationella utställning. Vi kom fram i god tid, såg över jyckarnas pälsar och satte oss vid ringside.
I tikarnas öppenklass var det dags för både mig & Tessa och Linda & Doris att göra entré. Eftersom Tessa och Doris gick direkt efter varandra var det omöjligt att hinna fota, men jag kan berätta att Tessan var på ett strålande humör. Showade som tusan, rörde sig som en dröm trots det hala underlaget och när vi ställde upp framför domarbordet horde jag många positiva ord när domare Moa Persson, kennel Rossmix, dikterade till ringsekreteraren.
Dags för öppenklasskonkurrens och snabbt satte Moa Tessa först i ledet, två stod en Billy-dotter från kennel Top Cream, trea Linda & Doris och fyra Tina Angrell med en av sina festivalstikar. Så blev även den slutliga placeringen med CK till top-3.
Vinst i öppenklassen med CK, redan här var lyckan total! Med det i åtanke förstår ni nog mina känslor när Tessa i bästa-tik finalen placerades 1:a framför championtikar från bade Festivals och Floprym samt en jättefin ungtik. Inte nog med det, därmed fick Tessan även sitt första CERT.
Direkt efteråt följde tävlan om BIR/BIM mot hanen Dream Max Björn Borg. Det var inga grupper på plats och jag var lite rädd att Tessa skulle hunnit tröttna lite då det följde direkt på bästa-tik konkurrensen, men inte då - hon var fortfarande lika laddad och positiv. När Moa räckte mig den röd/gula rosetten och gjorde Tessa till BIR tror jag mitt leende gick från öra till öra och i mitt huvud ekade bara tanken om att jag måste njuta av den här stunden - och sen fort ringa mamma och rapportera om hennes fantastiska lilla tik!

Combine Quite a Miracle, CERT & BIR för Moa Persson på SKK Lidköping 6/5 2012
Leeuwarden - behind the scenes




Vi såg till att komma ner till Leeuwarden en dag innan utställningen så att både vi och jyckarna hann landa. Eftersom det var påsk var i princip allt stängt med efter två dagar i bilen njöt både vi och de fyrbenta av att promenera runt istället.

På väg till utställningsområdet på annandag påsk. Fr v. Toddy, Tino, Doris och Tessa.

Vi var jättestolta när Linda och Toddan vann öppenklassen!

Och ännu stoltare när mamma och Tino placerades etta i championklassen!

Den här bilden får mig alltid att dra på munnen. Här ser ni alltså 3 välartade och duktiga championhanar som tar sin uppgift på allvar.... och en hoppgurka som inte vet hur man beter sig ;) Tino....
Godmorgon Sverige!
Vi körde ut från utställningsområdet ungefär halv fem på eftermiddagen igår, och sen har vi kört heeeela natten. Nu har vi just droppat av Malin i Linkan och nästa stopp är Katrineholm där Billy har bott.
Hur det gick? Två klassvinster och två släta excellent. Vågar ni gissa vem som fick vad!?

Framme i Leeuwarden
Har i Leeuwarden bor vi pa ett jattefint hotell dar det ar tillatet att ha jyckarna med mot en extra avgift. Den Hollandska synen pa att ha hundarna med verkar lite anorlunda an hemma. De far exempelvis hanga med ner i restaurangen om man fragar innan. Daremot blir det boter om dom skulle "do their needs" pa hotellets omrade bade ute och inne, haha!
Igar gick vi ut for att rasta hundarna, men hamnade lite av en slump pa en fin restaurang dar det inte var natt problem att ha med fyra stora jyckar in. Vi lotsades till ett rymligt bord en fin sal med varldens ljuskrona i taket och det stalldes fram vattenskalar till hundarna. Jattetrevligt och nagot jag aldrig varit med om tidigare!
Imorgon ar det utstallningsdags. Tanken ar att Tino, Toddy, Tessa och Doris ska delta och Linda vill aven testa visa Toddy och Tessa i Brace da det verkar vara en officiell klass har. Pa den har sidan kan man lasa mer om utstallningen.
Lyckade öppenklassdebuter
Vilken Malmöresa det blev! Trots lång resväg och diverse missöden ångrar vi inte en sekund att vi åkte. Redan på lördagsmorgon stack vi iväg. Tog det lugnt, stannade hos Malin i Linköping och fortsatte sedan ner till Malmö.
Vi hade bokat det biligaste hotellet vi kunde hitta och boade in oss i det pyttelilla rummet som inte rymde något ner än en liten, litten dubbelsäng.. Doris parkerade på sängen och rörde sig inte en millimeter förrän vi checkade ut nästa dag. Tessa låg snällt på golvet vid mitt huvud. Toddy däremot tyckte att det här med hotell var svinhäftigt och for omkring som en annan vilde. Under natten vaknade vi flera gånger av att Toddy stog och hoppade jämnfota över oss i sängen...
Nästa morgon åkte vi till mässhallen tidigt och lät alla hundarna bekanta sig med miljön och underlaget. Alla verkade coola och på bra humör. Toddy var först ut med sin öppenklassdebut som resulterade i excellent, klassvinst och CK. Linda strålade som en sol - bara här var lyckan total. I bästa hanklassen blev han kvar bland de fyra sista tillsammans med tre championhanar och slutade på en tredjeplats med CERT och därmed även Svenskt utställningschampionat. Linda dansade sig ut ur ringen!
Sen var det dags för Tessa och Doris i en öppenklass på hela 17 tikar. Doris slutade på ett slätt excellent med en fin kritik. Tessa var pigg och visade sig väldigt trevligt. Resultatet av hennes öppenklassdebut blev excellent och en andraplacering med CK. I bästa tik konkurrensen var hon med länge och men blev tackad precis innan placering.
Efterson Ingrid var där med Pica (Combine Pick A Lily), och även hon tilldelets excellent med CK bestämde vi oss även för att gå in med en uppfödargrupp - vilken vann! Därför stannade Linda och jag kvar till finalerna, men där fick vi bara springa in och ut. Trots det kändes det väldigt kul att gå in i finalringen med en så prydlig grupp.
Vägen hem blev lång och vi var trötta. Tur att vi hade framgångarna att glädjas åt för när vi fick punktering på motorvägen ett par mil söder om Jönköping, det regnade, båste, trafiken var tung och det var mörkt kändes det rätt hopplöst ett tag. Men som vanligt ordnade det sig och vi rullade in genom grindarna i Hållsta runt midnatt.

Jag och Tessa, Combine Quite a Miracle - Excellent, CK och 2:a placerad i öppenklassen.
Jag och Tessa, Combine Quite a Miracle - Excellent, CK och 2:a placerad i öppenklassen.
Men brorsan ska ju alltid vara värst! Excellent, CK, klassvinst, 3: abästa hane med CERT.
Linda och SEU(u)Ch Combine Quite a Boy
Vi drar till Malmö
Se upp! Idag är Linda, Doris, jag,Tessa och Toddy ute på vägarna. Imorgon blir det skk utställning i Malmö!

Snyggt morsan!
I helgen när både Linda och jag låg totaldäckade i feber och förkyling (jag är fortfarande golvad) åkte mamma till Sala Open Show själv med Tino och Tessa - vilket resulterade i en fantastisk dag. Hatten av för morsan!

BIS: Combine Quite a Miracle "Tessa" och BIS-2: SEU(u)Ch Combine Nintendo "Tino"
Utvärdering Nordisk Vinnare 2011
Ibland tror jag att vissa fått för sig att utställning bara handlar om att på dagen gå in och springa ett vänstervarv samt visa hur hunden ser ut i profil. Självklart handlar det övervägande om att ha en exteriört bra hund, men jag vill påvisa hur många mer detaljer som spelar in. Jag är övertygad om att hundens utstrålning och sättet man visar upp hunden på spelar roll i bedömningen – inte minst i en så konkurrenstuff ring som goldenringen.







Jag delar givetvis med mig av detta för att dokumentera för mig själv hur Billy och jag såg ut i ringen på mässan - men också för inspirera andra till hur man kan jobba med sin personliga utveckling i utställningsringen. Jag tar gärna emot kritik och funderingar på det jag skriver och visar!
Bakom varje reslutat...
Jag tror nog de flesta som tävlar sina hundar har lagt ner gediet arbete på att träna inför tävlingsstarten. Lydnadshundens grundträning påbörjas tidigt, agilityhunden måste läras alla hinder och den grundläggande jaktträningen påbörjas ofta redan så fort valpen lämnat valplådan, för att nämna några exempel.
Men utställningsträningen då? På utställning bedöms ju inte ekipaget efter hur väl detaljerna i ett visst moment ser ut, utan hur väl hunden stämmer överens med domarens tolkning av rasstandarden. Behöver man verkligen träna då?
Svaret är ja, och i det här fallet handlar det on att förbereda sig själv ovh hunden för att lyckas så bra i ringen som möjligt. Och det finns en mängd olika moment man bör öva in. Att visa rörelser är exempelvis inte bara att springa i en cirkel, utan kan brytas ner i oändligt många beståndsdelar. Fart, riktning, koppel, hundtolerans, utstrålning, start och stopp är några delmoment man bör träna på.
På samma sätt som jag förbereder Billy och mig inför en start på ett jaktprov har jag även en plan för hur vi ska göra när vi entrar utställningsringen. Jag har studerat hur domaren bett de tidigare ekipagen att föra sig - och funderat ut en plan för hur jag visar Billy på ett så förtjänstfullt sätt som möjligt. Var ska jag ställa mig när jag går in? Ställa fritt eller peta med benen? Vilket godis/leksak börjar jag med - och vilket sparar jag till konkurrensen?
Hemifrån har han redan grundträningen. Mamma la en bra grund på honom som valp - och jag känner honom så väl och vet ofta exakt hur jag ska göra. Oftast visar jag honom utifrån en noga inövad mall, ett system vi båda är trygga och känner igen oss i. Den mallen tränar vi då och då hemma - och nu veckorna innan mässan en liten stund varje kväll.

Den enda bilden på mig och Billy från mässan, jag hittat hittills. Här står han och viftar
på svansen efter att jag fått honom att trampa om med frambenen med hjälp av
en signal med höger knä.
Farbror B - 2:a på Stora Sthlm
För mig var det andra gången jag visade hund på mässan (första gången var med Trooper år 2007). Även om domare, Hans Rosenberg, tidigare visat att han tycker om Billys typ var jag mycket osäker på om det skulle gå vägen idag. Billys päls är nämligen inte alls i toppkondition - vilket Hans också nämnde i kritiken - men uppenbarligen kompenserade hans övriga egenskaper. Bidragande var nog också att Billy var härlig att visa idag. Hon bjöd till, viftade på svansen och stegade på när vi visade rörelserna.
Som ni säkert vet kan man läsa följande i Golden Retrieverns rasstandard: "Rasen ska vara vänlig, tillitsfull och ha självförtroende". På Billys kritiklapp från idag fanns en mening som gick rakt in i hjärtat på mig: "Utstrålar trygghet rakt igenom" - Jag ser det som en av de vackraste komplimanger och är både stolt och tacksam över att få han en sån fin kamrat som farbror B!
Nintendo BIS-2 i Sala
Igår var det Tinos tur att glänsa igen då han blev bästa hane och BIS-2 på Sala Open Show. Billy-boy vann veteranklassen och hamnade på tredje plats i bästa han-konkurrensen. En fin dag det med!
För mig var nästan ändå det roligaste att Nellan var med. Att springa det där varvet tycker hon är lite onödigt, men är så glad och fin när hon står och viftar på svansen framför domarbordet. Det var hela fyra special veteran-damer på plats och Nellan placerades som nummer två med hederspris.

Mille-bilder kommer så småningom - så länge bjuder
jag på den här bilden som Linda tog med sin iphone.
Bilder från 'dogwalken'

Billy i tävlan mot en halv japansk spets
Visar rörelser för domaren John John Johnsson i tävlan mot en långhårig Collie
I glädjeyran uppmärksammade vi borde bytt plats innan bilden togs.
Veteranernas line-up med Billy-boy i täten!
2:a, MULTICHAMP Noiden's Right On Time
3:a, MULTICHAMP Rowleys Touch Of Magic
