Sov gott lilla Grynet ♥

Idag blev dagen då Grynet, Combine Galalinda, familjens sista Brimakatt fick gå vidare. Alla som har älskat ett djur vet att även om det 'bara' var en katt så känns det i bröstet. Grynet var dotter till Bella, Combine Deja-vû. Hon har aldrig varit en speciellt social katt med främmande människor med tillgiven med oss i familjen. Speciellt fäst har Grynet varit vid Linda och och det var i Lindas famn hon fick ta sina sista andetag idag på förmiddagen. Sov gott lilla Grynet

Combine Galalinda, 8/11 2002 - 28/4 2013

Morgonpasset på kennel Combine

Idag var det "min" morgon för att ta hand om jyckar. Mamma har det lite som regel, kommer vi hem med våra hundar och bor får vi ta ett morgonpass. Att ha två hundar och att ha ett helt gäng på morgonen är faktiskt rätt stor skillnad. Speciellt när de är så hungriga och morgonpigga som mammas. Tänkte att det kanske kunde vara kul för er läsa om hur en morgon på kennel Combine kan se ut, när en morgontrött Jenny ska rodda kenneln.

05.13 - Vaknar av att Doris låter som en säl och far runt på nedervåningen. Hon gör så när hon vaknar och är hungrig. Inte fasen att jag går upp före sex!!! Bara att ignorera och försöka somna om...

05.50 - Tio minuter kvar tills klockan ringer, men nu har även Magda börjat skälla så jag masar mig upp.

06.00 - Släpper ut Billy och Toddy som vill ut och kissa före frukosten. Börjar mäta upp mat till de andra enligt whiteboardtavlan i grovköket. De äldre jyckarna får Magnusson Kennel och de yngre Magnusson Meat & Bisquit i sina skålar.

06.02 - Ingen tid att låta fodret svälla. Då dör Dorka och Remy av hunger. Ställer ner skålarna en efter en till Nell, Magda, Tino, Doris och Remy. För att skapa en trygg rutin äter de alltid på samma platser i samma ordning. De flesta sitter och väntar på "varsågod-kommando" innan de börjar äta.

06.05 - Slut i skålarna! Släpper ut gänget i rastgården på gaveln och släpper in Billy och Toddy för att ge dem frukost. Idag vill dock inte Billy ha maten, tessa löper och då bantar Billy. Tar bort hand mat och börjar diska skålarna.

06.15 - Släpper in jyckarna som är på gavelgården. Dags att ta hand om valparna! Slår uppvalpmaten, som står på blöt sedan kvällen innan i tråget och ställer ner i valphagen. Medan de små äter städer jag bort kissiga och bajsiga tidningar och lägger på rena. Efter maten bajsas de såklart igen och jag får städa igen...

06.30 - Släpper in mamma Doris till valparna och gör i ordning mat till Tessa och Davy. Eftersom Tessa löper och Billy är helkär i Tessa fick hon och Davy sova ute i hundhuset inatt. När Tessa och Davy fått frukost släpper jag ut dem i stora rastgården så de får leka ihop.

06.45 - Åhh, alla hundar nöjda. Dags för frukost för mig... och sedan startar hundrastningen!

Man kan också ha valpmys efter 06.45 när lugnet är säkrat i huset!

Snart kramar jag dig Richard Parker!


I helgen bär det av hem till Hållsta för hundhäng. Från ett par veckor i lite stiltje händer nu allt på en gång. Löp, change of plans, utställningsanmälan, nybokade träningstider, drömmar som väcks till liv igen, mål som dammas av, inköp... Dorkas tjocka valpar växer tydligen så det knakar så inte minst längtar jag efter att få krama om Richard Parker och hans syskon igen. Lite valpmys kommer få mig på rätt köl igen efter en lite darrig helg. Jag vet att det bara är tisdag idag, men jag är redo, ljuva helg - du kan komma nu!


Valpmys i massor

I helgen var det återträff med familjen. Vi har ju inte setts ihop alla fem sen ett halvår tillbaka typ. Dessutom hade pappa fyllt år. För mig känns det som ett jäkla åkande mellan Stockholm och Hållsta just nu, men så får det bli. Just nu är det ju inte så tungt, Linda är hemma och det finns valpar som är helt förtrollande söta!




Avslutar valpbildskavalkaden med en bild på vår mini-reunion med la famiglia
 
 

Combine Steward Of The Line

Att ett litet röntgenresultat kan generera en sån otrolig lycka. För några dagar sedan stod det klart att snorvalpen Davy kommer att fortsätta att terrorisera vår familj framöver. Höftlederna blev avlästa A och armbågarna UA. Att ha Davy i hundflocken känns som att ha en liten del av Kevin tillbaka. Även om han inte är en kopia av min gamle favorit finns definitivt flera drag man känner igen...

Grattis också till brorsorna Combine Spot On Line och Combine Surf On Line som också hade fina höfter och armbågar!
 


Såhär såg den lille pjuklarven ut precis efter att hans syskon börjat flytta och det bara var han och Dagny kvar.
Idag är han långt ifrån lika söt, men kan nog växa upp till en rätt stilig ung man såsmåningom.

Vår lillebrusch är hemma!

Hon är på svensk mark! Hon är hemma! Linda, som det senaste halvåret befunnit sig på resande fot är nu tillbaka på kennel Combine för att slava med valpar och hundar ett tag. Jag var inte på flygplatsen och mötte men det var Toddy och han gick tydligen upp i extas över att få träffa Linda igen. Pappa berättade att han till och med höll sig vaken på kvällen sen. Och för er som kanske inte vet det så är typ Toddys slogan "kennel Combine's tröttaste hund".

Jag vet att hundar inte är mentalt kapabla till att sakna och längta som vi människor. Men ibland tror jag ändå att Toddan liksom haft en känsla av att han väntat på något eller någon. Alla de kvällar och eftermiddagar som han suttit och tittat ut genom fönstret som han alltid brukade göra när Linda kom hem från skolan. Då har det liksom skurit lite i hjärtat även om han en stund senare rullat ihop sig i en korg och somnat nöjt.

Bästisar!

 

GodmorgonPUSS

Kul morgon. Är hemma mos mamma och pappa sedan ett par dagar och roddar kenneln. Imorse vaknade gamla Maggan 05.20 och började skälla. Orsak? Hon var hungrig. Jag dör, vilken diva hon är! Mitt humör blev inte direkt på topp av att vakna och gå upp vid den timmen. Tino var dock överlycklig!


Farsan Baloo

Inatt blev Billy-boy farsa igen - till 12 små krabater hos Kennel Jakira i Norge. Grabbens första Norska kull. Nu är Billy far till totalt 26 kullar i Sverige, Finland, Danmark och Norge.

På något sätt känns det trevligt att veta att den dagen Farbror B inte finns mer kommer han ändå på något sätt att leva vidare genom sina barn och barnbarn. Och bara tanken på att hans barn och barnbarn sprider samma gjädje i sina familjers liv som Billy-boy sprider i mitt är väldigt häftig och gör mig både lite rörd och ganska stolt på något vis.

Billys svenska kullar kan man läsa mer om på rasdata. De övriga är födda på kennlarna Golden Vanilla, Rushes, Kasion, Goldfellow, Crack of Dawn och Jakira.


Billy tillsammans med en av sina fruar; Upswing Förtjusande Dee Dee (t.h.) och den gemensamma
dottern Upswing Brown Sugar (t.v.), som i skrivande stund själv har en kull hos Pia på kennel Upswing.


Kennelträffen 2012

Den gångna helgen gick kennel Combine Kennelträff av stapeln, ett arrangemang som bara blir trevligare och trevligare för varje år. Det är så roligt att så många väljer att komma år efter år - både för att se hur hundarna utvecklas och för att man får så bra kontakt med valpköparna. Vilket gäng vi har blivit. Årets långfarare var Birgit och Alfred med Billy-dottern Ruby som bilat hela vägen från Österike, jag säger bara WOW!

Sedvanligt så kördes funktionsbeskrivning av ettåringarna, fotografering av alla "hundfamiljer", grill-lunch och så äntrade alla hundar på plats äntrade utställningsringen där Camilla Boquist och Annika Thunfors var dagens domare. På eftermiddagen fortsatte funktionsbeskrivningen med vattendelen och sedan följde en ny programpunkt: Tävlan om Combines snabbaste apportör. En lång enkelmarkering med lite halvdolt nedlag skulle hämtas på tid. Det blev en riktigt trevlig programpunkt där de flesta deltog.


Billy och jag var med i tävlingen såklart - men snabbast var vi då verkligen inte.
Billy-boy trodde at Lars kunde kasta jäääättelångt och gick aldeles för djupt innan
han jobbade sig tillbaka och hittade dummien. Men kul hade vi i alla fall!



På lördagskvällen körde vi supé och lite frågesport - men rätt tidig kväll eftersom söndagen innebar en heldags jaktträning med Bitte Lind. Vi har uppdelade i två grupper och på förmiddagen var jag och Tessa med i tränngsgänget. Vi inledde med en jättebra övning som kombinerade markeringsförmåga, minne och stadga, och hela tiden byggdes på och gjordes svårare. Hundarna växte med uppgifterna och alla gjorde jättefina jobb. Därefter följde en "sätta på näsan"-övning och avslutningsvis en linjetagsövning. En schyst kombo med andra ord. Eftermiddagen ägnade jag mestadels i båten som dummykastare med valpen Dagny vid min sida. Coolare brud får man leta efter.



Sämre kan man  d e f i n i t i v t  ha det!

Combine Still On Line

 

Solen skiner och Linda och jag har just ätit födelsedagsfrukost för henne då hon fyller 19 idag. Vad passar då bättre än att presentera ännu en ny parvel som ska joina combine-familjen i Hållsta!? Säg hej till Combine Steward of The Lines tuffa syster Combine Still On Line!


Combine Steward Of The Line

Tillåt mig att presentera en ny medlem i Hållstaligan - TRUMVIRVEL - Combine Steward Of The Line

Vilket arbetsnamn den lille parveln ska få är dock inte helt klart ännu. Hittills har han kallats Steve, men nu tycker mamma att det är för likt kommandona stanna och sitt. Jag har föreslagit Valle, Kalle eller Allban (efter pappa Allan) men mamma verkar inte överförtjust i något av dem. Nån som har nått bra förslag?

 


Sov gott lilla Bella ♥

Det är med stor sorg i hjärtat jag slutligen berättar att vår högt älskade birmakatt Combine Deja-Vû, Bella inte längre finns med oss. För snart tre veckor sedan fick världens finaste katt somna in. Bella, även är känd som Blurkas eller Blurkey, var Skogsbrynets prinsessa. Hon var otroligt social och charmade de flesta som klev över tröskeln.

Jag tycker saknaden av en katt är annorlunda från den när man mister en hund. Hunden är mer slående, från noll till hundra på något vis. Saknaden av Bella har snarare smugit sig på och vuxit allt eftersom dagarna gått. Hon som man aldrig lockade på, eller krävde något av men som ändå alltid var med överallt. Bredvid på stolen när man åt frukost, vid datorns värmefläkt när man pluggande och i knät i soffan på kvällen. Nu är det slående tomt.

Tack för 18 fantasktiska år Prinsessan Blurkas



Kenneltjänst

Förra veckan spenderade jag ju i Hållsta med Billys barnbarn - och jag inleder även denna vecka hemma i Hållstaköket. Solen skiner och jag har just varit ute och tränat lite med ett par jyckar. Härligt!

Såhär såg det förresten ut i valphagen i helgen:


"HEEEEEEJ! Släpp ut oss och ge oss mat nu, nu NUUUU!"








Lugnet före stormen

Sedan i måndags är jag hemma i Hållsta och lär mig de nya valprutinerna sedan de börjat vara ute en del på dagarna. Mamma ska nämligen åka till Crufts i eftermiddag och jag blir hemma och sköter gänget. Det blir en del pyssel med nio 6-veckors valpar och 8 vuxna hundar som ska matas, rastas, aktiveras, rehabiliteras och umgås med. Men jag gillar ju det här, så det är inga problem!

Morgonen tycker jag är en av de skönaste stunderna på dagen här hemma. Visst tar det emot för en morgontrött att bli väckt av valptjut vid halv sex, men när man väl är uppe går det rätt lätt. En halvtimme-timme senare är allt klart, valparna ute och leker i sin halmbox och de vuxna utsträckta på golvet i köket. Då sträcker jag också ut mig ett tag innan jag dricker morgonkaffet vid åtta-tiden med solen inskinande genom köksfönstret. Helst under tystnad som bara bryts av en och annan svans som dunkar taktfast mot golvet då och då eller någon hund som gnyr i drömmen.


Bakom mig ser det i skrivande stund ut såhär skönt ut.


Bästisarna Doris (Combine Merry Message) och Tino (SEU(u)Ch Combine Nintendo) sover ihop. Tessa (Combine Quite a Miracle) använder trappen som huvudkudde.


Kung Billy (SEUCh Combine Hennessy) ligger som alltid på kudden i ett hörn i köket.


Magda (SEU(u)Ch Combine Flames of Fantasy) har sträckt ut sig på golvet bredvid min stol.


Nellsan (SEVCh Combine Elle) har som vanligt knölat in sig under bordet vid mina fötter.


Grattis Maggan!

Igår fyllde Billys mamma Magda, SEU(u)Ch Combine Flames of Fantasy 11 år - och firade med en gammal torr kanelbulle. En alldeles förträfflig födelsedagspresent till en gammal goldentik. Hon var även med mamma ut och tränade sök med ungdomarna, där hon som vanligt fick gå ut och plocka in de som de yngre inte hittat. På promenaderna är Maggan rätt lunkig numera, men under arbete går det i gallopp!

Magda är även mamma till Tino (Combine Nintendo), Tessa (Combine Quite a Miracle) och Toddy (Combine Quite a Boy) som omnämns här på bloggen.


Jag visar Magda på Open Show i Fjällnora 2009.


Combine Quite a Boy

Toddy och Tessa blev som bekant kvar i familjen från Magdas sista kull. Båda är två oerhört goa och genomsnälla individer. Speciellt Toddan har fått hänga med mig på många promenader. Han är Lindas jycke och vi brukar turas att gå tidiga morgonpromenader. Nell måste ju röra på sig regelbundet annars sover hon bara hela dagarna, och Toddan måste röras på ofta för annars går han i taket. Som de unghane han är är energin aldrig sinande.

Hemma brukar vi reta Toddan, skämta och kalla honom grotesk för att han är rätt grov och kan göra de fulaste grisminerna ni kan tänka er. Givetvis ligger bara kärlek bakom "trakasserierna", men här är en bildserie som kanske kan förklara fenoment gris-Toddy.

 


Billys söta små barnbarn ♥

Jag är valpvakt i Hållsta idag, och här har det hänt grejjer vill jag lova - korvarna har blivit små hundar! De kravlar omkring, viftar på svansarna och några kan till och med skälla. Riktiga sötnosar! Här är en liten bildbomb från en av dagens matningar.

 


Go'natt!


Imorgon fyller valparna 2 veckor - dags att öppna ögonen alltså och redan idag
har några fått små springor med öppningar längst in i ögonvrån. Sötnosar!


Gulliga Tessa

Sedan Linda hoppade på "hundtåget" blir de hundrelaterade samtalen så mycket vardagsmat när jag är hemma i Hållsta att jag inte så ofta tänker på hur konstigt det måste låta för en oinsatt. Det blir rätt kul när man inset hur otroligt nördig man är.

Jenny: När jag var ute med Tessa kom hon och ville lämna av en stelfrusen råtta till mig!
Mamma: Åh, det gjorde Dris också här om dagen. Det är så gulligt!

Malin är också hemma hos mamma och pappa den här helgen och det var hennes förfärade ansiktsuttryck som fick mig att hajja till och sedan inse att alla tycker nog inte det är så sött att få en död råtta av sin jycke!


Favorit i repris



Jag försöker vara duktig och jobba här hemma men Lindas jycke är, trots TVÅ promenader + utevistele med tuggben, på mig hela tiden. Helst vill han krypa upp i knät och trycka sin älskade handboll i ansiktet på mig. Precis som sin storebror tycks Toddy tro att han är ungefär hälften sin faktiskta storlek. Och precis som sin storebror är han svår att putta ner och avsluta tramset med.

Lite kul är att för två år sedan satt jag vid exakt samma köksbord som nu - med exakt samma problem - med exakt samma jycke. Såhär såg det ut då:

 


Tidigare inlägg
RSS 2.0