Kennelträffen 2012

Den gångna helgen gick kennel Combine Kennelträff av stapeln, ett arrangemang som bara blir trevligare och trevligare för varje år. Det är så roligt att så många väljer att komma år efter år - både för att se hur hundarna utvecklas och för att man får så bra kontakt med valpköparna. Vilket gäng vi har blivit. Årets långfarare var Birgit och Alfred med Billy-dottern Ruby som bilat hela vägen från Österike, jag säger bara WOW!

Sedvanligt så kördes funktionsbeskrivning av ettåringarna, fotografering av alla "hundfamiljer", grill-lunch och så äntrade alla hundar på plats äntrade utställningsringen där Camilla Boquist och Annika Thunfors var dagens domare. På eftermiddagen fortsatte funktionsbeskrivningen med vattendelen och sedan följde en ny programpunkt: Tävlan om Combines snabbaste apportör. En lång enkelmarkering med lite halvdolt nedlag skulle hämtas på tid. Det blev en riktigt trevlig programpunkt där de flesta deltog.


Billy och jag var med i tävlingen såklart - men snabbast var vi då verkligen inte.
Billy-boy trodde at Lars kunde kasta jäääättelångt och gick aldeles för djupt innan
han jobbade sig tillbaka och hittade dummien. Men kul hade vi i alla fall!



På lördagskvällen körde vi supé och lite frågesport - men rätt tidig kväll eftersom söndagen innebar en heldags jaktträning med Bitte Lind. Vi har uppdelade i två grupper och på förmiddagen var jag och Tessa med i tränngsgänget. Vi inledde med en jättebra övning som kombinerade markeringsförmåga, minne och stadga, och hela tiden byggdes på och gjordes svårare. Hundarna växte med uppgifterna och alla gjorde jättefina jobb. Därefter följde en "sätta på näsan"-övning och avslutningsvis en linjetagsövning. En schyst kombo med andra ord. Eftermiddagen ägnade jag mestadels i båten som dummykastare med valpen Dagny vid min sida. Coolare brud får man leta efter.



Sämre kan man  d e f i n i t i v t  ha det!

Combine Still On Line

 

Solen skiner och Linda och jag har just ätit födelsedagsfrukost för henne då hon fyller 19 idag. Vad passar då bättre än att presentera ännu en ny parvel som ska joina combine-familjen i Hållsta!? Säg hej till Combine Steward of The Lines tuffa syster Combine Still On Line!


Combine Steward Of The Line

Tillåt mig att presentera en ny medlem i Hållstaligan - TRUMVIRVEL - Combine Steward Of The Line

Vilket arbetsnamn den lille parveln ska få är dock inte helt klart ännu. Hittills har han kallats Steve, men nu tycker mamma att det är för likt kommandona stanna och sitt. Jag har föreslagit Valle, Kalle eller Allban (efter pappa Allan) men mamma verkar inte överförtjust i något av dem. Nån som har nått bra förslag?

 


Sov gott lilla Bella ♥

Det är med stor sorg i hjärtat jag slutligen berättar att vår högt älskade birmakatt Combine Deja-Vû, Bella inte längre finns med oss. För snart tre veckor sedan fick världens finaste katt somna in. Bella, även är känd som Blurkas eller Blurkey, var Skogsbrynets prinsessa. Hon var otroligt social och charmade de flesta som klev över tröskeln.

Jag tycker saknaden av en katt är annorlunda från den när man mister en hund. Hunden är mer slående, från noll till hundra på något vis. Saknaden av Bella har snarare smugit sig på och vuxit allt eftersom dagarna gått. Hon som man aldrig lockade på, eller krävde något av men som ändå alltid var med överallt. Bredvid på stolen när man åt frukost, vid datorns värmefläkt när man pluggande och i knät i soffan på kvällen. Nu är det slående tomt.

Tack för 18 fantasktiska år Prinsessan Blurkas



Kenneltjänst

Förra veckan spenderade jag ju i Hållsta med Billys barnbarn - och jag inleder även denna vecka hemma i Hållstaköket. Solen skiner och jag har just varit ute och tränat lite med ett par jyckar. Härligt!

Såhär såg det förresten ut i valphagen i helgen:


"HEEEEEEJ! Släpp ut oss och ge oss mat nu, nu NUUUU!"








Lugnet före stormen

Sedan i måndags är jag hemma i Hållsta och lär mig de nya valprutinerna sedan de börjat vara ute en del på dagarna. Mamma ska nämligen åka till Crufts i eftermiddag och jag blir hemma och sköter gänget. Det blir en del pyssel med nio 6-veckors valpar och 8 vuxna hundar som ska matas, rastas, aktiveras, rehabiliteras och umgås med. Men jag gillar ju det här, så det är inga problem!

Morgonen tycker jag är en av de skönaste stunderna på dagen här hemma. Visst tar det emot för en morgontrött att bli väckt av valptjut vid halv sex, men när man väl är uppe går det rätt lätt. En halvtimme-timme senare är allt klart, valparna ute och leker i sin halmbox och de vuxna utsträckta på golvet i köket. Då sträcker jag också ut mig ett tag innan jag dricker morgonkaffet vid åtta-tiden med solen inskinande genom köksfönstret. Helst under tystnad som bara bryts av en och annan svans som dunkar taktfast mot golvet då och då eller någon hund som gnyr i drömmen.


Bakom mig ser det i skrivande stund ut såhär skönt ut.


Bästisarna Doris (Combine Merry Message) och Tino (SEU(u)Ch Combine Nintendo) sover ihop. Tessa (Combine Quite a Miracle) använder trappen som huvudkudde.


Kung Billy (SEUCh Combine Hennessy) ligger som alltid på kudden i ett hörn i köket.


Magda (SEU(u)Ch Combine Flames of Fantasy) har sträckt ut sig på golvet bredvid min stol.


Nellsan (SEVCh Combine Elle) har som vanligt knölat in sig under bordet vid mina fötter.


Grattis Maggan!

Igår fyllde Billys mamma Magda, SEU(u)Ch Combine Flames of Fantasy 11 år - och firade med en gammal torr kanelbulle. En alldeles förträfflig födelsedagspresent till en gammal goldentik. Hon var även med mamma ut och tränade sök med ungdomarna, där hon som vanligt fick gå ut och plocka in de som de yngre inte hittat. På promenaderna är Maggan rätt lunkig numera, men under arbete går det i gallopp!

Magda är även mamma till Tino (Combine Nintendo), Tessa (Combine Quite a Miracle) och Toddy (Combine Quite a Boy) som omnämns här på bloggen.


Jag visar Magda på Open Show i Fjällnora 2009.


Combine Quite a Boy

Toddy och Tessa blev som bekant kvar i familjen från Magdas sista kull. Båda är två oerhört goa och genomsnälla individer. Speciellt Toddan har fått hänga med mig på många promenader. Han är Lindas jycke och vi brukar turas att gå tidiga morgonpromenader. Nell måste ju röra på sig regelbundet annars sover hon bara hela dagarna, och Toddan måste röras på ofta för annars går han i taket. Som de unghane han är är energin aldrig sinande.

Hemma brukar vi reta Toddan, skämta och kalla honom grotesk för att han är rätt grov och kan göra de fulaste grisminerna ni kan tänka er. Givetvis ligger bara kärlek bakom "trakasserierna", men här är en bildserie som kanske kan förklara fenoment gris-Toddy.

 


Billys söta små barnbarn ♥

Jag är valpvakt i Hållsta idag, och här har det hänt grejjer vill jag lova - korvarna har blivit små hundar! De kravlar omkring, viftar på svansarna och några kan till och med skälla. Riktiga sötnosar! Här är en liten bildbomb från en av dagens matningar.

 


Go'natt!


Imorgon fyller valparna 2 veckor - dags att öppna ögonen alltså och redan idag
har några fått små springor med öppningar längst in i ögonvrån. Sötnosar!


Gulliga Tessa

Sedan Linda hoppade på "hundtåget" blir de hundrelaterade samtalen så mycket vardagsmat när jag är hemma i Hållsta att jag inte så ofta tänker på hur konstigt det måste låta för en oinsatt. Det blir rätt kul när man inset hur otroligt nördig man är.

Jenny: När jag var ute med Tessa kom hon och ville lämna av en stelfrusen råtta till mig!
Mamma: Åh, det gjorde Dris också här om dagen. Det är så gulligt!

Malin är också hemma hos mamma och pappa den här helgen och det var hennes förfärade ansiktsuttryck som fick mig att hajja till och sedan inse att alla tycker nog inte det är så sött att få en död råtta av sin jycke!


Favorit i repris



Jag försöker vara duktig och jobba här hemma men Lindas jycke är, trots TVÅ promenader + utevistele med tuggben, på mig hela tiden. Helst vill han krypa upp i knät och trycka sin älskade handboll i ansiktet på mig. Precis som sin storebror tycks Toddy tro att han är ungefär hälften sin faktiskta storlek. Och precis som sin storebror är han svår att putta ner och avsluta tramset med.

Lite kul är att för två år sedan satt jag vid exakt samma köksbord som nu - med exakt samma problem - med exakt samma jycke. Såhär såg det ut då:

 


RSS 2.0