Kurs för Bitte Lind
Igår var vi ett gäng som åkte och tränade för Bitte Lind, kennel Lopplådans, hos henne i Åkers styckebruk. Vi tränade för Bitte förra året och fastnade för hennes varierande övningsupplägg, trevliga personlighet och förståelse för vår typ av hund. Hundarna var taggade efter vintervilan. Några moment kanske var lite ringrostiga, men överlag tyckte jag att alla hundarna överträffade mina förväntningar. Under dagen tränade vi enkelmarkering, dubbelmarkering, närsök, stoppsignal och dirigeringar.
Billy inledde starkt med en snyggt arbete på markeringarna. I närsöksarbetet var han ok, men där har vi verkligen något som jag ska arbeta med att stärka i vår. På linjetagen känns det som att vi måste backa bandet rejält och bygga bra grund med raka linjer och förståelse för uppgiften igen. Stoppsignalen funkade prima, så även ut- och högertecken på synliga apporter.
Avslutningsvis tog Bitte fram lite vilt och Billy fick bära årets första kanin. Vilken lycka!
Dirigeringstecknen
Billy har alltid älskat övningen klockan och varit rätt duktig på den. Så vid vårat första pass satte jag honom och placerade ut en dummie bakom honom och en nitto grader åt höger. Placerade mig själv framför honom och gav ut-tecknet. Varpå Bill stack höger. Snopet, men ingen idé att gräla.
Så nu har jag varit ute tre pass till och renodlat ett tecken per pass. Jag har tränat grabben som man tränar en unghund. I eftermiddag ska jag testa honom och lägga ut flera igen. Nu hoppas jag att poletten har kommit på plats igen!
Lägesrapport för Billys apporteringsträning
Dummieväskan har fått följa med ut i skogen väldigt sparsamt den här hösten. Det enda i apporteringsväg vu gjort regelbunet är lek med tennisboll. Jag har tagit för vana att alltid ha en i fickan och minst ett par gånger under promenaderna langa in den i skogen till honom. Jag tänker att det ska förbättra hans markeringsförmåga och intensivitet i närsöksituation.
På senaste tiden har dummieväskan dock fått följa med ut lite oftare och lite bit för bit har jag nu börjat testa av vad som sitter kvar:
Söket är ungefär där jag lämna det, alltså inte speciellt starkt. Fast i och för sig har jag inte riktigt vågat utmana det. Istället har vi jobbat med högmotioverade områden där jag avbryter redan efter en eller ett par hämtade apporter då han fortfarande vill mer. Dummiemängden har dock varit sparsam och strategiskt placerade i sänkor, under grenar och ris eller på stenar och upphängda i träd. Så även om skicken har varit få har han fått arbeta för att finna apporterna.
I dirigeringarna kan jag konstatera att han har tappat mycket sedan sommarens intensiva träning. De har jag avsiktligt helt lagt åt sidan sedan höstens prov för att fokusera på söket, men för någon vecka sedan kunde jag inte hålla mig och testade ett linjetag bara för att jag var nyfiken. Jag hade väl inga jätteförväntningar men att han skulle tappat linjen så pass var jag inte föreberedd på och jag kan bara konstatera att grundträningen inte sitter.
Minnet och markeringsförmågan verkar oförändrad och kanske till och med lite förbättrad. Misstänker att tennisbollsleken kan ha haft effekt här. Igår kastade jag faktiskt en trippel och testade grabben. Avstånden var korta men det var dåligt med referenspunkter. Grabben förvånade genom att spika två och få in den andra efter ett par snygga ringningar i området.
.
Visst är dummies kul, men helst skulle nog grabben apportera kanin varje dag!
Film från Goldenmästerskapet
Goldenmästerskapet 2009 from Jenny Widebeck on Vimeo.
Bildregn från i helgen
När vi tränade med Lena i helegn hade hon ett helt crew med sig.
Jesper som kastade och sköt och Mats som fotade. Här är några fina bilder:
Billy i full fart in med trut
Billy har just hittat duvan ute på söket
Tino på väg in från söket med duvan
Tino bärgar hem trut på vatten
Finste, finaste gamla Bess. Tanten är drygt 12 år gammal och lite stel i kroppen,
men blir som en unghund på nytt när det vankas apportering.
Alla foton: Mats Taraldsson
Duktiga Lillebror!
Billy fick börja med söket. Idag var det mer tryck i grabben från början. De tre första skicken var utan att fråga och med bra fart. På dessa kom två trutar och duva in. Trutarna var placerade så att mina träningskamrater kunde se dem och de rapporterade att Billy sökte upp dem direkt efter att han fått vittring och sög dem direkt. Skönt. Jag kan bara hoppas att hans beteende på fellingsbroprovet var en engångsgrej.
Efter att Garbo och Berta jobbat på söket var det Tinos tur. Lilleman drog lätt ut och hämtade in kanin, duva och trut. Spontan i alla upptag och använde näsan väl. Känns kul att Billys lilla brorsa har återfått arbetspassionen efter sin "tonårsperiod" då han var en riktig sopa.
Duktiga lillebror! Gladare lillskit får man leta efter.
Bilden togs under gårdagens träning av Mats Taraldsson
Vart tog söket vägen?
"Ungdomarna" Tino, Doris och Plura fick börja med enkelmarkeringar med skott med trut, kråka och duva för att bekanta sig med de olika vilten. Tino imponerade på mig genom att helt spontant gripa truten över ryggen och bära hem i full galopp. Duktiga lillebror!
När ungdomarna gjort sitt fick Billy och Garbo gå varsitt stort sök. Med Billy har jag haft lite bekymmer på söket på senaste tiden. Sök har alltid varit hans starka sida, därför har jag lagt det åt sidan när jag under sommaren har nötat dirigeringar och dubbelmarkeringar. Det märks tyvärr nu i form av lite osäkerhet vid det självständiga arbetet som sök innebär. Han vill gärna be mig om hjälp och uthålligheten är inte vad den brukade vara. Idag gick han bra på skick ett och två. Vid tredje skicket var ha lite osäker, men kom sedan ut och sökte. Inför skick nummer fyra bad jag om ett skott och efter att fjärde viltet kommit in avslutade vi övningen.
Till sist la mamma ett långt släpspår med kanin åt grabben som han fixade galant. Känns skönt att det inte verkar vara något problem då det skulle kännas väldigt förargligt att bomma släpspåret om jycken nu skulle gå till pris på något prov.
Med dagens träning känner jag mig allra mest nöjd med att han tog truten helt spontant eftersom han tvekade på den på fellingsbroprovet. Hans ihärdighet på söket behöver definitift bli bättre och därför har jag beslutat att lägga dirigering och markeringsarbetet på hyllan ett tag.
Mille fotade en del under träningen så kanske kan jag visa lite bilder senare idag...
Kalle-kanin och anki-and i frysen?
När man tränar apportering med retrievers måste man ju då och då träna med vilt istället för dummies. Med vilt menas skjuten fågel och kanin eller hare. Fram tills att man ska använda viltet förvaras det fryst. För retrieverfrälsta låter detta oftast inte konstigt, men vanliga dödliga brukar tycka det är lite märkligt och ganska äckligt.
Av den enkla anledningen berättade jag först inte för Jensa om haren, minianden och duvan jag köpte på WT't i söndags, förpackade väl och gömde längst ner i vår frys. Men som den ärliga person jag är drabbades jag av dåligt samvete. I och för sig hade jens sett när jag stoppade in dressman-påsen i frysen, men hade han förstått vad den innehöll? När vi stog och lagade käk tog jag sats:
Jag: Jensa, har du förstått vad jag har lagt in i frysen?
Jens: Va? Nää...
Jag: (känner behov av att förklara mig) Du vet när man ska träna retriever så behöver man döda fåglar och sånt...
Jens: Vafan, ligger det fåglar i vår frys!?
Jag: (Babblar stressat på) Nej, en hare........ och två små fåglar, men väl förpackade i tusen plastpåsar och de ska inte ligga där så länge och de är fräscha och jag kan köpa en låda och, och, och....
Jens: (Tittar på mig som om jag vore en idiot) Jaja, det är väl ok då!
.
Bilder på Billy från i våras då vi tränade släpspår
Tips på linjetagsövning
Svårighetsgraden på övningen går att variera massa. Man kan låta hunden gå med och se apporterna läggas ut eller låta den vara kvar inne medan man lägger ut dolda apporter. Sträckan på linjetaget kan göras längre eller kortare. Man kan kasta störningsmarkeringar, välja att lägga in ett stopp på halva sträckan eller liknande.
Billy fick gå med mig och lägga ut tre apporter idag. På första skicket ville han vingla ut åt vänster och ta det trygga ingådda spåret, men efter att jag brutit och skickat om gick han fint till området. Mitt mål med dagens övning var främst att få lite "längd i kroppen" på grabben så sedan backade vi lite och skickade på nummer två, och sedan ytterligare inför nummer tre.
Killen var på hugget och när jag avslutade ville han mer, mer, mer och hoppade och och gav mig en våldsam slängkyss rakt på näsroten i frustration. Aj! Men jag kunde inte annat än le för det var en kononfin bekräftelse på att jag bröt i precis rätt tid innan grabben började bli trött. Nästa gång vi går ut till fältet kommer han forthoppningsvis ha en finfin minnesbild av att där var det superkul.
Kurs hos Håkan och Carina
I helgen blir det apporteringskurs för Billy och mig hos Håkan och Carina. Oj, vad skoj det ska bli! Min förkylning hoppas på finare väder, men fleecetröjor och regnställ är nerpulade i packningen ifall att. Dessutom tänkte jag tömma coop extra på halstabletter och näsdukar.
Nell ska få spendera helgen hos Lars och Reet, så henne kommer jag inte att behöva oroa mig för eller känna dåligt samvete över. Hon kommer som vanligt att behandlas som den lilla prinsessa hon är.
Mille fångade Billy och mig på bild på Fellingsbroprovet. Det kan inte ha varit något lätt prov att fota då publiken fick trängas bakom ekipagen på spången.
.
Transport tillbaka från det svåra vattnet
Såhär såg vattendirigeringen ut. Ser ni? Två helger innan gick Billy en vattendirigering
på träning som var uppmätt 80 meter och den här var definitivt längre.
Avlämning på söket som fördes från spången.
Fina Billy-killen!
80 meters vattendirigering!
Dirigeringen var 80 meter över blankvatten till en liten udde som hunden behövde upp på för att hitta dummien. Jag visste att det skulle bli en riktig prövning för Billy. Han fick sitta och se en annan hund gå dit först, men annars var dirigeringen dold. Han behövde rikligt med stöttning men tuffade på ända ut till udden. Där sökte han ett tag, men kom fel i vind, blev snart osäker och började simma tillbaka. Jävlar!
Innan nästa försök placerade vi ut tre apporter på udden. Nu fick han inte misslyckas igen! Först var han lite frågande, men sedan tuffade han ut igen, hittade en dummy och återvände. Yes!
Innan vi skulle åka hem frågade labradortanterna om jag inte skulle med till Södertälje och träna imorgon. Jag kunde få åka med en av dem. Så när jag kommer hem från jobbet imorgon blir det inte till att sova inte. Då ska packas väskan och bredas mackor för klockan nio blir jag upphämtad för nya äventyr.
Mera markeringar
På dagens schema stog att träna markeringar med skott OCH kastare placerade väl isär. Det är ju rätt vanligt att hunden bara fokuserar på skytten och missar kastet och det var alltså detta vi ville träna hundarna att inte göra. På den punkten gick det bra för Billy. Han stirrade fint rakt ut när jag pekade och sa "pass på" istället för att glo ihjäl sig på skytten.
Det var sedan det gick utför. Först hade han problem att minnas exakt var kastet landat tror jag, vilket var i en taggbuske. Efter mycket jobb kom den dock in. Då gjorde vi samma sak igen. Han fick snurra lite men dök sedan in i busken och plockade ut den. Då satte vi ihop till en dubbel. Först kom en dummie i taggbusken och sedan en åt andra hållet. Den sist kastade kom snabbt in, men sedan ville han inte in i busken för att ta den andra. Tillslut gick han in och kom ut på tre ben. Det gick dock snabbt över. Vi gjorde ännu ett försök på en dubbel som blev ungefär lika dåligt och sen hade jag fått nog. Bättre lycka nästa gång.
Det var dock inte bara Billy som hade hjärnan på semster idag. Tino och Berta hade också knas för sig. Det var väl bara Plura som hade ena hjärnhalvan med sig i alla fall.
Igår började föresten Dompan att löpa och ikväll ska Billy träffa en tik som han ska para i veckan. Det är ju toppen såhär som uppladdning inför Golden Specialen. Ja, han är faktiskt anmäld men jag har länge tvekat om jag ska starta eller ej. Egentligen är han ju inte alls färdig men om jag startar är det som ett rent träningstillfälle, men nu får vi se om grabben kan tänka på något annat än brudar till helgen...
Dubbelmarkeringar på vatten
Blev dagens träning. Mamma & Tino, Anna & Hera och jag & Billy drog till badgropen och körde ett rejält pass med massa vattenträning. Billy fick två långa dubbelmarkeringar. Den första skötte han exelente då låg apporterna på blankvatten och bland glesa näckrosor. De var alltså rätt lätta att se när han väl kajkat ut en bit.
Den andra dubbelmarkeringen strulade först lite. Denna gång låg ena apporten i en ganska tät vass och den andra var en liten grå dummy långt ut på blankvattnet därför syntes den knappt alls. Grabben låste sig lite på blankvattnet innan vassen och hur jag än försökte trycka honom utåt slutade det bara med att han simmade åt höger eller vänster framför vassen istället för att komma längre ut. Efter att ha kallat in och kastat om löste han det dock på ett önskvärt sätt.
Sista vattenövningen var en "halvdold" dirigering, eller vad man ska kalla det. Mamma kastade den lilla grå dummien långt ut på blankvattnet igen. Sedan gick jag en sväng upp på land och tränade fotgående och trixade ett tag inna jag gick ner till strandkanten och skickade. Första skicket tramsade han och ville fråga, men när jag tog upp och skickade om gick han raskt ut och gav sig ut på dirren. Ibland tror jag att han testar hur mycket han kan få mig att hjälpa honom. Hunden tränar matte med andra ord.
.
Avslutade med att träna linjetag, stoppsignal och högerskick på land i samma övning. Lät grabben se när jag la ut dummies på två ställen med ganska tydliga referenspunkter. Sedan varierade jag att skicka på raka linjetag, skicka på linjetag - stoppa -dirigera ut och skicka linjetag - stoppa - dirigera höger. Sånt här tycker Billy är kul även om han lätt blir lite frågig även här. Att ha en hund som är så mån om att göra rätt som Billy har definitivt både sina bra och dåliga sidor.
.
Detta är övningen. De bruna strecken är inte stigar, ritade bara
ut dem för att hundens väg skulle bli tydligare.
Lite drygt halvtid...
Kommer ni ihåg Billys sommarträningslista som jag skrev i början av juni. Nu är det en och en halv sommarmånad kvar och hittills ser listan ut som följande:
Stadga och grundträning
o Fotgående mot/från apport på land/i vatten - Check!
o Fotgående efter skytt
o Sitta kvar vid min sida fast förare bredvid skickar hund på kommandot "ja!" - Check!
o Sitta kvar fastän jag hickar/hostar/viftar med armen/snubblar/pratar med domaren etc.
o Sitta kvar och fokusera fastän domaren knackar mig på axeln
o Motivationsträning av stoppsignalen (med tennisboll) - Check!
o Motivationsträning av inkallningssignalen (med tennisboll) - Check!
Markeringar
o Enkelmarkering med dold och/eller tyst kastare - Check!
o Enkelmarkering över brett dike/terrängbyte
o Enkelmarkering som hamnar i ett dike
o Enkelmarkering med skytt och tyst och/eller dold kastare (skytten ska inte kasta)
o Enkelmarkering med begränsad syn (hörselmarkering) - Check!
o Enkelmarkering utan referenspunkt (på öppen yta, ex. fält) - Check!
o Dubbelmarkering med skytt och tyst och/eller dold kastare (skytten ska inte kasta)
o Dubbelmakering som hamnar på led och inte linje - Check!
o Dubbelmarkering där jag bestämmde vilken apport som ska hämtas först
o Trippelmarkering
o Vattenmarkering med båt - Check!
Sök
o Brett grunt sök - Check!
o Uthållighet vid sök (med många apporter och motivering om det behövs)
o Stort sök med vilt - Check!
o Sök på öppna ytor (typ fält)
o Sök med många terrängbyten - Check!
o Sök mot vatten
o Sök med vissa apporter han måste simma till
o Sök i par med hane
o Sök i par med tik - Check!
o Inkallning från sök - Check!
o Sök med avbrott för kast av markering som inte får hämtas förrän söket är bärgat - Check!
Närsök
o "Dolt" närsök med mig på långt avstånd - Check!
o Närsök i kombination med linjetag - Check!
Dirigeringar
o "Halvdolt" linjetag med terrängbyte - Check!
o "Halvdolt" Linjetag med markeringsstörning åt 90 grader - Check!
o "Halvdolt" Linjetag där apport ligger på öppen yta (inte vid referenspunkt)
o "Halvdolt" Linjetag över vatten
o Linjetag över badgropen (lång vattendidrigering)
o Stoppsignal på vatten - Check!
o Grundträning av höger/vänster - Check!
o Trycka vidare ut från kända platser - Check!
o Vattendirigering med båt där han ska inte ska simma mot båten.
Övrigt
o Släpspår - Check!
Linjetagsskick på vatten
Jag lärde mig att jag behöver uppmana honom att ge sig ut minst två gånger. Först en gång för att lämna min sida och ge sig ut i vattnet och sedan en gång till för att han ska ta första simtaget. Om det kan jag kompromissa med grabben, två uppmaningar kan jag köpa tills vidare. Men ibland behövdes fler, det är inte okej för jag vill inte blir tjatig med kommandot.
Idag morgontränade jag ihop med mamma, Doris och Tino i Skjulsta. Jag fokuserade åter på igångarna, men med mer krav än under gårdagen. Vi lekte inte innan och han skulle gå ut i motsatt riktning från där jag tidigare kastat markeringar till Tino och Doris. Idag väntade jag ut grabben så att han aldrig fick mer än två uppmaningar. Först kom skickkommandot och han lämnade min sida, men sedan stog jag tyst tills dess att han var redo att ta första simtaget då nästa uppmaning kom. Grabben tänkte faktiskt till och sista skicket behövde jag inte den andra uppmaningen.
Nu är den lille gossen såhär trött, men jag ska ta och
skaka liv i honom och ge mig ut på cykeltur
Dubbelmarkeringsträning
Vi valde ut en plats med en bra referenspunkt i form av en björk dit Doris fick börja med att gå på tre långa enkelmarkeringar. Denna skulle sedan utgöra platsen där den först kastade och yttersta apporten i dubbel markeringen skulle ligga. När Doris blivit duktig på att markera området kastade jag en dubbel. Första kastet vid björken och andra halvvägs ut till björken. Hon fixade det fint.
Billy fick hela tiden sitta och se på när Doris arbetade och när det sedan var hans tur hade han därför redan sett så många kast att han fick gå på dubbel direkt. Första försöket var lite trevande om än klart godkänt. Försök nummer två kanonfint. Kille var laddad och det var full fart både ut och in trots brant uppförsbacke sista biten hem.
Väl hemma överaskade min kära mor med en inhandlad jordgubbsbakelse som fick bli middag. Riktigt smarrig var den. Nu ska jag krypa till kojs innan det är dags för ännu en natt i postbilen. Det är lite upp och ner här hemma. Linda vill ha mitt rum så jag håller på att flytta in i hennes. Idag fick jag in en hel del, men min säng väger ton så den får hela familjen hjälpa till att baxa in så småningom. tills vidare sover jag på en madrass...
Höger, vänster, höger, vänster!
Vi har paus från morgonträningarna. Motivationen försvann så nu ligger vattendirigeringarna på is nån vecka eller två. Istället nötar vi höger och vänster-tecknen nån gång per dag. På bilden ovan syns min utrustning:
1. Vita pinnar som används som referenspunkter
2. Små dummies för att de ska gå att gömma lite
3. Hundar ;)
Kör en klassisk modell. Sätter Billy mitt mellan pinnarna och varierar att skicka höger/vänster, alternativt kallar in, stoppar och skickar höger/väster. Igår fick han se när jag la ut dummies vid pinnarna. Idag var de blinda och jag provade även att kasta störningsmarkeringa efter att han gått till vardera pinne en gång. Inga problem! På något vis måste jag ha lyckats skapa en riktigt positiv och trygg känsla i klockanövningen, Billy älskar den! Han blir bara bättre efter ett par repetitioner och vågar testa sig fram även om det ibland blir fel.
Dock är jag rädd att både ut, höger och väster-tecknen inte sitter i "skarpt läge". Det vill säga i klockanövningen vet han vad de betyder, men väl ute på en dirigering kan han mycket väl vingla iväg åt vilket håll som helst. Jag märker att Billy gärna lär sig övningar snarare än tecken eller signaler. Vad gör man med en sån hund? Sådan herre, sådan hund säger man ju och det var på precis samma sätt jag tog mig igenom matte C, egentligen förstog jag nog inte med jag var envis och lärde mig hur uppgifterna var upplagda.
Stoppsignalen är dock en signal som jag verkar ha lyckats med. Han älskar sin stoppsignal. Vänder helt om och viftar på svansen. När han vänder om hamnar han inte alltid exekt spikrakt mot mig, men det trasslar jag inte med. Står han lite snett till vänster och jag vill skicka höger exempelvis kallar jag in och blåser ny stoppsignal. Gör han en klockren stoppsignal, vänder om och står rakt mot mig bjuder jag jackpot-belöning.
Genrep för Berta och släpspår för Billy
Anna& Hera var där också så när Berta var klar kastade vi markeringar på land och vatten med and, kråka och kanin till både Hera och Tino. Slutligen var det Billys tur att komma ut ur bilen, och som han hade laddat! Eftersom han var lite krasslig igår ville jag inte köra hårt med honom så Mille la ut ett ganska långt släpspår. Han tog sig an spåret och gick riktigt fint och jobbade med vinden.
Visst syns det att en viss kille var väldigt nöjd med sig själv och sin uppletade kanin?
Jag lät honom tramsa runt lite och visa upp kaninen innan jag såg till att han gjorde en
ordentlig avlämning. Han riktigt njuter av att ha allas ögon på sig!
Movietajm!
Efter en kort mailkonverastion med Håkan E som har jaktcockern Max, vaknade mitt bergär efter en sån liten krabat. Ända sedan jag kom hem från England hösten 2006 har jag längat efter den tid i livet då en liten jaktcocker ska korsa min väg. Just nu är det inte aktuellt. Billy är fortfarande i sina bästa år och kräver min fulla uppmärksamhet. På de cockertrial jag såg i England var det framförallt två kennelar vars hundar gav intryck på mig Whaupley och Maesydderwen. Ge sidorna ett besök och bli förälskad!
Nystart på goldenfriends
Morgonens träningspass blev något av ett fiasko. Först fastnade Billy i en vass på vattendirigeringen och ju mer han kämpade desto mer sjönk han. Han hann bli ganska rädd och precis när jag trodde att jag skulle bli tvungen att hoppa i kom han loss. Sedan var det jätteläskigt att simma in i vassen igen, men efter tre-fyra repetitioner gjorde han det iallafall på ett godtagbart sätt. På landdirigeringen sprang han över en orm (som tur var en snok) och kom helt av sig. Tyckte väl att det var lite äckligt antar jag. Otur kan man kanske tycka, men samtidigt är en snok vid apporterna eller en trasslig vass saker som han kan komma att stöta på på prov så egentligen borde det vara saker som inte ska störa honom. Vi avslutade med massa lek och bus med dummiesarna för att höja honom igen.
Nu håller mamma på att packa dummieväskan igen. Hon kom hem från Gotland sent igårkväll och nu ska vi ut och träna markeringar med apportkastare med Billy, Tino och Doris.
Titta vilken mysig kille!
