Nu är det snart ett år sedan jag första gången lånade Tessa av mamma. Nu när vi tänker tillbaka på det brukar mamma skratta åt mig. Jag var nämnligen inte speciellt förtjust i Tessan till att börja med och till och med lite skeptisk. Jag upplevde Tessa som lite anonym i mammas 'flock'. Dessutom hade jag flyttat hemifrån när Q-kullen föddes och kände inte så startkt band till dem. Jag var osäker på om jag skulle tycka om Tessa.

Men det var ändå lite kul. Tessa var grundtränad och jobbade gärna för mig. Det var roligt att ha en yngre förmåga att arbeta med, men jag lånade henne bara vid speciella tillfällen. Rätt snart började hon bli glad när jag kom hem till Hållsta. Min önskan att starta på SSRK Ungdoms SM gjorde att jag fick låna henne på 'heltid' några veckor inför starten. Och sedan flyttade hon inte tillbaka.

Sedan dess har vi nött vi på och blivit riktigt bra kompisar och Tessan ser mig nog lite som hennes nu. I vardagen känns hon väldigt med mig hela tiden. Jag upplever henne som väldigt gosig och tillgiven. Samtidigt är hon lite klurig och inte alls lika liksom schysst och transparent som Nell och Billy. Det är lite på hennes villkor och utifrån hennes dagsform som vi lägger upp vårt samliv. Helt fel tycker kanske vissa, men jag kompromissar gärna lite.

Jag är också annorlunda med Tessan gentemot hur jag är med Nell och Bill. Visst är jag lite pjåskig med dom med men med Tessan kan jag vara helt fruktansvärt daltig. Jag skämmer gärna bort henne och behandlar henne som en liten prinsessa. Haha! Inte genomtänkt, utan det bara blir så...

Framförallt har Tessan varit ett otroligt fint litet stöd de senaste veckorna när jag inte kunnat ha Nell hos mig i Stockholm och mamma behövt Billy hemma i Hållsta. Stockholm hade nog känts väldigt ensamt och tråkigt om inte Tessan varit här.