Roadtrip till Sunne

Redan i fredagseftermiddag började jag förbereda helgen som innebar jaktprov i Sunne. Packade väskor och föreberedde mig och hundarna. På lördagsförmiddag kom mamma förbi och plockade upp mig, sedan började vi vår weekendtrip till Sunne. Övernattade gjorde vi i en stuga på Sunne Camping och idag var det provdags.

Vi gick i andra par. Domare var Leif Gustavsson. Provet gick på en myr med riktigt vattensjuk mark och liksom långa tungor av mark som sträckte sig ut i en sjö. Inte direkt någon mark Billy är van vid med jag blev faktiskt aldrig speciellt nervös utan mest peppad och kände mig stärkt av förra helgen i Brunnsholm där han gick så bra.

Provet inleddes med en dubbelmarkering på vatten, men för att nå en av fåglarna var hunden tvungen att ta sig över en landtunga. Billy tog in den truten först och var sedan lite ovillig att gå ut på den andra, men efter lite stöttning från mig kom den också in. Efter att parhunden jobbat in dirigering och dubbel var det sedan dirigeringsdags för Billy. Dirigeringen kallade domaren en "kombidirigering" eftersom hunden först var tvungen att simma 10-15 meter - gå över en landtunga ca 20 meter - simma över ett vatten ca 20 meter och upp på ännu en landtunga där vilten fanns. Billy fastnade lite på landtunga nr 1 men jobbade sig sedan ut genom att hoppa från ö till ö. Det krävdes en del stöttning, men den kom in!

Vidare till söket och här vet jag inte vad som hände. Kanske fick jag betala för att jag fått lägga ganska mycket press på Billy vid dirigeringen? Kanske var det för att de låg så nära och han upplevde parhunden som lite dominant? Vad det än nu var så borde han inte ha gjort det han gjorde, nämligen att gå fram till de första två vilten, hänga över dem och vilja gå därifrån. På min uppmaning kom de dock in. Sedan lossnade det och han började jobba. Fick in flera vilt bland annat det längst ut och gjorde en jättefin landmarkering.

I den avslutande kritiken berättade domaren att han han även trodde att Billy avsiktligt lämnat kvar en kanin i marken. En kanin!? Billy som älskar kaniner och aldrig är så stolt som när han får hämta in pälsvilt! Det låter så konstigt för mig att jag funderat och fundrat på vad som kan ha varit lurt. Fast jag vet att det är ett mysterium som kommer att förbli olöst.

Sammanfattningsvis tror jag detta var det sämsta prov som Billy och jag har gjort ihop och ikväll känner jag mig rätt besviken.  Jag önskar så att kag kunde få höra hur hans tankebanor gick idag för att förstå vad som gick snett. Samtidigt vet jag att jag är dålig på att fokusera på det som faktiskt går bra och ofta hänger fast vid det som var dåligt. Så nu ska jag lägga mig i ett varmt bad och bara tänka på de bra sakerna, som att vattendirigeringen faktiskt kom in trots att det var klurig och flera inte fick in den.

Kommentarer
Postat av: Moa

Sånt är svårt och ganska jobbigt! Vet själv eftersom Åskar hängde över mkt vilt på Lilla Retriever för några veckor sedan. Liksom svårt att veta varför. Tänker att du nog är inne på rätt spår, att han var slut efter dirren. Men man får tänka till lite och inte jobba med symptomen utan försöka jobba med orsaken till att problemen uppstår (kan vara lättare sagt än gjort, vet det). Du kommer på nåt och som du skriver - var stolt över det som gick bra!

2010-09-26 @ 22:17:07
URL: http://klickerhundar.wordpress.com
Postat av: Ingela Stake

Vattendiregeringen var svår, var glad att du fick in den !!!

2010-09-27 @ 12:25:43
Postat av: Hanna

Överlag var det många som hängde över, eller vägrade vilt och förarna verkade genuint förvånade. Jag håller med Ingela. Att få in DEN dirigeringen, var en stor prestation.

2010-09-28 @ 13:18:24
URL: http://kennelblagul.blogspot.com/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0