Idag tog jag med mig hundarna, en matskål och en påse blodpuddigtstärningar för att gå till fotbollsplanen för att testa lite rallymoment med extern belöning igen. Men forbollsplanen visade sig vara upptagen - av fotbollsspelare. Vad har de att göra på min bästa träningsplan, skandal! Vi fick hålla till på ängen vid sidan av istället. Okej, men inga fina linjer att följa. Dock visade sig fotbollsspelarna vara rätt gapiga så det blev bra störningsträning.

Billy köpte extern belöningen lika fint som förra gången. Han håller en mycket finare jämn attityd. Jag kör än så länga korta sekvenser med enbart en sväng, blick eller likande innan han får sitt släppord "varsågod". Då skuttar han med höga språng till skålen och kommer sedan tillbaka och vill mer. Det tycker jag är underbart kul. Överraskar även grabben ibland med att langa iväg en tennisboll eller bjuda kamp med råttan samtidigt som jag säger varsågod. Då väljer han det framför matskålen alla gånger.

Har börjat fundera på hur jag kan använda det här mer. Skulle vara riktigt kul om jag kunde få grabben att börja bjuda beteenden mer och använda "varsågod" där jag med Nellan skulle använt klickern. Ju större sug jag kan arbeta upp för att få honom att vilja höra "varsågod", desto bättre.

På eftermiddagen var jag och provred en ponny som jag eventuellt ska bli medryttare på. Inte samma klass som Figge-pigge, men en trevlig herre som visste vad han ville helt klart. Hade inte blivit riden på ett par dagar så han var rätt spänd överlag och stel i högersidan som ett spjälstaket. Dessutom en omskolad travare som knappt lärt sig att galoppera, men jag har inte så höga standards. Det viktigaste är att jag hittar en hygglig ponny med positiv inställning.