Oj, oj, ibland händer allting så fort att man nästan blir lite yr. I allafall jag. För jut nu känns det verkligen som om jag har noll koll. Det känns som jag har massvis att göra, men kan inte komma på vad. Nåja. Oplugga är iallafall något jag blivit en mästare på. Oplugga är när man avsätter en viss tid eller till och med dag för att plugga, men det slutar alltid med att man aldrig öppnar boken och sedan kommer ångesten. Har känt så ända sedan tentan. Jag försökte verkligen, ändå tror jag att det sket sig. Resultatet lär jag ite få förrän om knappa två veckor så jag måste släppa det och plugga vidare, annars blir det jobbigt sedan.

Så till lite roligare gejs...

I lördags var jag i Stckholm och såg Kent spela på Annexet. Underbara kent var faktiskt lite varierande. Ömsom jävligt bra, ömsom lite sömniga. Helt klart var de värda några felkörningar...Tack Malin och Max som lät mig hänka på.

Efter kent tog jag tunnelbanan ut till Bromma och sov hos Anne. Tidigt på söndagmorgon körde vi till Uppsala för att ställa ut ett gäng hundar. Mamma, Mille och Boel mötte upp oss där. Det var väl en halvdan dag. Inte full pott, men det gick inte dåligt heller. Det roligaste var att Nell klämde till med en klassvinst. Det första som jag visat henne till, och det värmde innombords kan jag säga.

Måndagen jobbade och slet jag trots huvudvärk på donken, och när passet var klart styrde jag mot stockholm och Jens. Spenderade tisdagen hos honom och åkte hem tidigt i morse när han skulle jobba. Sedan dess har jag opluggat som sagt. Opluggat...