Yes, det är sant. Jag är i San Diego! Kära svenska vänner och familjemedlemmar, nu när klockan närmar sig halv sex på morgonen hos er sitter jag framför min dator och knaprar på lite kvällssnacks. Klockan närmar sig nämligen halv åtta på kvällen här och jag väntar på att höra ifrån en brittisk tjej jag träffade på skolan idag för att gå ut och vimla lite i San Diego-natten. Så medan jag väntar på att hennes kvällsklass ska sluta tänkte jag passa på att transformera min hundträningsblogg till en san diego-blogg och uppdatera er om starten på mitt livs största äventyr:

VAR ÄR JAG OCH HUR HAMNADE JAG HÄR?
Jag befinner mig alltså i San Diego och ska plugga här under vårterminen som en utbytesstudent via Örebro Universitet. Ansökningsprocessen började redan i april förra året med språktest och därefter fick man ansöka om att bli nominerad till att få ansöka till San Diego State University. Min institution hade nämligen bara en plats och i slutet fick jag reda på att den var min! Därefter följde en hel höst med ansökningar och pappersarbete...

RESAN HIT
Flyget hit var bokat till den 12 januari. Att säga hejdå till Jens, hundar, vänner och familj gick mycket smidigare än jag räknat med. Jag som är så otroligt fäst vid mina nära och kära i kombination med att jag är fruktansvärt sentimental förväntade mig att böla konstant de sista dagarna, men så blev det inte alls. Väl på Arlanda visade det sig att flyget var inställt. Snälla momor och morfar ställde upp med husrum till nästa morgon då jag äntligen kom iväg. Jag anlände alltså på kvällen den 13 januari och hämtades upp av min släkting Lennart där jag sov första natten.

Knarkhundar på arlanda och sängen hos Lennart

BOENDE
På morgonen den 14 januari körde Lennart mig till mitt boende. Jag har flyttat in i en lägenhet ett stenkast från campus som jag delar med tre amerikanska tjejer. De är jättegulliga och har tagit så bra hand om mig sedan jag anlände. Lägenheten består av två sovrum, ett kombinerat kök och vardagsrum samt ett badrum. Jag delar sovrum med en tjej som heter Muriel.



SKOLAN
San Diego State University är en STOOOOR skola jämfört med vad jag är van vid. Campus framstår för närvarande mest som en labyrint som jag måste ha karta och kompass för att klara av att navigera i, men det blir bättre och bättre. Men det är väldigt fint, med palmer, grönområden och mina favoriter: papegojblommorna. Igår hittade jag en sköldpaddsdamm. Sött!

ATT KOMMA TILL RÄTTA
Eftersom jag anlände senare än beräknat missade jag utbytesstudenternas registeringsdag, vilket var lite trist eftersom jag inte känner några fler än mina roomies här. Knyta komtakter på ett nytt ställe är inte helt lätt har jag märkt, men jag jobbar på att utöka mitt kontaktnät! Jag ska dock inte sticka under stol med att jag har haft lite trubbel med att anpassa mig till den nya situationen så långt från mina familj. Jag tror psykbrytet jag väntade mig innan jag åkte kom igen när jag väl kom fram och de första dagarna har inneburit mycket blandade känslor. När jag skypar med mamma eller Jens bölar jag som en lite unge, men det går över när vi lagt på. Jag antar att det är sånt som hör till, åtminstonde om man är så blödig och sentimentalt lagd som jag...