Nellsan och jag trixtränar ganska mycket just nu. Dels för att det är kul, dels för att jag gissar att lite tex. balansering på bakbenen & sitt vackert övningar inte är helt fel för att stärka och hålla hennes stela rygg lite rörlig. Jag brukar använda en stor godisskål och klicker för att försöka shejpa fram olika beteenden. Nell är ofta helt med på noterna och testar sig fram.

Däremot är jag dålig på att sätta kommandon på de olika trixen när jag väl är nöjd med dem. Är det inte det som ni klickertränare kallar signalkontroll, eller?Antagligen beror detta på att jag är dålig på det och därför tycker att det är roligare att shejpa fram något nytt. Samtidigt vore det ju roligt att "spara" beteendena under en signal. Problemet är att Nell ofta blir så osäker när jag börjar selektera och bara belöna beteendet i kombination med signalen. Tips?

Upp med händerna!


Vinka


Balansera på bakbenen

Hittade en gammal film som jag inte tror att jag publicerat här som ni kan hålla tillgodo med. Det är jag som försöker lära Nell att trampa. Jag använder klicker, men tyvärr tar min gamla kamera inte upp ljud. Jag vill också påpeka att jag inte vet om jag följer alla konstens regler. Alla sätt är ju bra utom de dåliga. Vi har kul och idag är "trampa" ett av Nells favotittrick så helt åt fanders kan det ju inte vara.

Idag blev det en eftermiddagstrip till Katrineholm. Kul att se Ida, min partner in crime, igen!

Hundarna rastades därför på förmiddagen. Jag bestämde mig för att åka till hagen och låta den kuta runt. Med Tino tränade jag lite linjetag, men annars var det mest hopp och lek för hela slanten. En lite otäck grej hände dock. Precis när jag skulle sätta ner foten i ett steg uppfattade jag en rörelse på marken: en orm! Jag blev så överraskad att jag skrek till. Billy kom farandes i hundra knyck, killen vill ju aldrig göra fel, och han kom med en sån fart att jag inte hann stoppa honom och klev rakt på ormen. På en millisekund hann många bilder fara genom mitt huvud. Billy som skrek. Jag som försökte slänga 35kg hund över axeln och börja gå. Jag som gasade som en galing till Vet. Billy som fick dropp. Konvalecens. Njurprov. Men ormen bara rullade ihop sig till en boll och Billy märkde den inte ens. Först då såg jag de  små gula prickarna på huvudet. Puh!

På kvällen har jag klickat lite hundar. Med Nell har jag format fram ett fint beteende där hon liksom ställer sig på bakbenen nästan i slowmotion. Det är jag nöjd med och ikväll började jag döpa det till "stegra". 


 Med Tino har jag varit rädd att fixera ett beteende så att han bara bjuder det och inget annat. Fick ett tips på retriever ungdom helgen: att bara klicka allt han tar sig för. Ikväll provade vi det. På första passet gick han raskt över till att nosdutta allt som kom i hans väg, därför blev det mycket klick för just det beteendet. Nästa pass klickade jag istället för allt UTOM just nosdutt. Först var han lite fundersam och satt bara och glodde. Sedan fångade jag några små tassrörelser och vips satt han som en kanin och hoppade på bakbenen. Smart kille. Imorgon ska jag klicka allt UTOM nosdutt och rörelser med framtassarna tänkte jag. Ni klickertränare där ute, tänker jag "rätt"?