Ett slags avslut

Det händer inte så mycket på den här bloggen längre. Det är inte det att jag lagt av, Tessan och jag håller oss rätt sysselsatta men som jag nämnt för er tidigare är tiden med min älskade gamla Nell snart förbi. Hennes kropp är gammal och hon sover så mycket. Långsamt blir hon svagare.

På ett sätt hade det varit lättare om hon hade blivit akut dålig så gränsen blev tydlig. Nu blir det upp till mig. Hon ska få leva och ha det gott så länge hon inte har för ont eller besvärligt. Det vill jag inte ta ifrån henne. Samtidigt är det viktigt för mig att hon får gå vidare med värdighet. Jag oroar mig ständigt – är det dags nu? Borde jag ta beslutet nu?

Hundägandet är just nu lika delar glädje som sorg, så har det aldrig varit för mig förut. Det är märkligt hur ens största glädjekälla i livet plötsligt kan kännas så ångest- och ansvarsfylld. Till och med en skön promenad med Tessa medför oftast en klump i halsen. Jag påminns om det som varit, hur mycket det betytt och sörjer att det aldrig kommer att komma igen. Jag har alltid haft väldigt svårt för avslut.

Jag startade den här bloggen hösten 2007. I november samma år beskrev jag Nells och mitt förhållande såhär: ”När Nell gör något bra känns det allra längst in i hjärtat. Så känns det inte med någon annan”. Hon har alltid varit min bästis, huvudpersonen i mitt liv och väldigt närvarande här på min blogg.

I mitt dagliga liv är Nell inte fysiskt närvarande längre. Sedan några veckor bor hon hemma i Hållsta, där hon kan ta livet helt i sin egen takt. Men Nell är fortfarande huvudpersonen i mitt liv, även om jag inte har möjlighet att träffa henne varje dag finns hon nästan ständigt i mina tankar.

När juni månad är slut tvivlar jag på att Nell kommer finnas kvar i livet. Det är en tung vetskap att bära på även om det också ger tid till förberedelse. Ett beslut som på något vis både känns tryggt och totalt förkrossande.

Jag har skrivit på den här bloggen i snart sex år, i med och motgång.  Den är ett fantastiskt arkiv och tidsdokument. Men jag tror att den kommer att avslutas med Nell. Innehålla några sista reflektioner och sedan ett hejdå, det känns naturligt på något vis.

Den senaste bilden på mig och Nell, fångad av Mille Selander på årets Combine-träff
 

Kommentarer
Postat av: Birgitta

Härlig bild på Nell, du ser så stolt ut över henne där. Och så då detta, så oerhört smärtsamt och sorgligt. Tänker mycket på henne och lider med dig.
Kramar till er båda! ♥

2013-06-11 @ 16:26:15
Postat av: Hanna

Styrkekramar i massor <3

2013-06-11 @ 17:28:12
URL: http://www.kennelblagul.blogspot.se
Postat av: Sandra, Thyra, Lhine & Rhiva

Sorglig läsning :(

2013-06-11 @ 19:21:55
URL: http://tomik.se
Postat av: Ann-Sofie

Styrka o kärlek till er båda ♡♡

2013-06-12 @ 06:21:01
URL: http://zetterljungs.hundstudio.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0