Only know your lover when you let her go... and you let her go

 
Igår fyllde lilla Tess 3 år och är faktiskt inte så liten längre. Tre år är ju att vara vuxen, eller hur? Tesslan har ju spenderat ett halvår ihop med med mig och från att ha varit en ganska annonym jycke i mina ögon tycker jag hon blir allt färgstarkare.

Där Nellan och Bill är glada i allt och alla, tycker jag allt oftare att det känns som att Tessa ser just mig, vill sitta bredvid mig, följa mig. Det är smickrande och trevligt med tanke på jobbet jag faktiskt lagt ner på att knyta henne till mig. Tessan är i många ansenden en lätt hund - jag kan ta med henne överallt och hon går ihop med alla andra. Hon är grundtrygg, stabil och nyfiken i nya situationer och miljöer.

Samtidigt tycker jag hon är lite knepig att komma nära, och liksom förtjäna. Hon är egoistisk i allra högsta grad. Där Billy ärligt och mesigt alltid ställt upp för att göra mig glad är Tessan en jycke som bara är med så länge hon tjänar något på det själv. Så länge hon får ut något av vår relation är hon med men om jag inte balanserar krav, morötter och aktivitetsnivån rätt tar hon saker i egna tassar.

På senare tid har jag känt att jag börjat hitta knapparna. Vi börjar få till ett skönt samarbete där vi kan jobba ihop på ett effektivt sätt. Jag har vågat börja ställa lite mer krav, utmana och ge henne ett större ansvar och hon har accepterat det.  Jag önskar verkligen att jag hade kunnat fortsätta på samma sätt den här våren. Jag tror vi hade kunnat komma en bra bit på väg. Tyvärr blir det inte så. Jag har inte lyckats hitta en passande lösning för Tess nu när jag börjar jobba heltid på kontor. Hon måste flytta hem till mamma igen en period.

Visst kan jag kunna fortsätta bygga och träna med Tess när vi ses, vilket till en början kommer bli ca en gång i veckan. Men det kommer inte bli samma sak när jag inte kan få den där dagliga kontakten. Tänk att hunden som jag bara skulle leka lite med i brist på annat blev min hjärtesak. Då var jag nöjd med det lilla, att ha en hund att träna på helger. Nu känns det nästan omotiverande att fortsätta träningen när jag inte kan få ha det fullt ut.

Men Tessan var faktiskt bara ett lån och är ämnad för större saker än att vara min leksak. I vår/sommar ska hon förhoppningsvis få sprida sina gener vidarenär hon blir mamma åt en ny generation Combine-hundar hemma i Hållsta.

 

Jag ville lägga in för många bilder, så slängde ihop dem i en filmsnutt istället.

Kommentarer
Postat av: Greta & Bono

Åh vilken söt film, man blir nästan tårögd :)

2013-01-25 @ 09:46:49
URL: http://Picturesofhome.blogg.se
Postat av: Ann-Sofie

Tänk på allt underbart ni haft tillsammans detta år, det kommer för alltid betyda mycket för er båda o ni kommer för alltid ha ett särskilt band mellan er ♥ ♥
o vem vet hur era liv ser ut efter att hon mammat sig klart :)
Kram

2013-01-25 @ 12:47:44
URL: http://zetterljungs.hundstudio.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0