Träningspass för Lisa Falck och AnneCharlotte Bengtsson


Under lördagen höll Lisa Falck (fabelikas.se) och AnneCharlott Bengtsson (hundforum.se) träningspass med oss i ungdomsgänget. Det första passet hölls på en grusplan i Trosa Havsbad, visserligen en rätt tråkig miljö men också nyttigt att påminnas om hur mycket man faktiskt kan hitta på på en kvadratiskt grusplan.

AnnCharlotte började med att låta oss göra en inkallningsövning. Vi fick lämna hundarna på en linje á la lydnadens sitt-i-grupp och sedan kalla på den en i taget. Kanske nödvändigt, men jag har svårt för såhär stela övningar. Tror att de går att göra dem så mycket mer stimulerande och jaktlika på nått vis. Tessa satt givetvis som ett litet ljus och kom när jag ropade.

Vidare fick vi göra en inkallning med pipa och ryggen mot hunden. Jag viste att Tessa skulle ha mycket svårt för detta, och gick nog in i övningen med en stor skopa skeptis. Kanske påverkade den utfallet, men för mig blir det väldigt omotivernade att gå in i en övning och på förhand veta att svårigheten kommer vara hunden övermäktig. Det var den också.

Nästa övning var en walk-up med tre hundar. Efter lydnadsövningar och het sol var Tessa lite loj, hon läste övningen och förstog att det inte skulle bli något hämta av så hon höll sig fint vid min sida men utan den här "nu-ska-vi-jobba-attityden" som jag vill ha. De flesta hundarna funkade tvärt om - och då blir jag med den här typen av hund som alltid lite i skym undan. Att dämpa hunden med för hög motivation blir viktigare än att höja den med för låg. Lite trist, men långt ifrån ovanligt.

Sen visade AnneCharlotte oss hur hon lärt in hennes Odin's GRYMMA närsök. En metod som lite skiljde sig från de jag tagit del av tidigare. Den övningen tackar jag för och tar med mig. När Tess och jag får tillgång till lite mer regelbunden tid ska vi börja nöta närsöket enligt den inlärningstrappan.

Avslutningsvis fick Tessa och jag göra en linjetagsövning med Lisa. Övningen gick till så att man gick en triangel och lämnade en dummy i varje hörn, och sen gick man ett varv till och hämtade in apporterna. Här vaknade Tessan till och gjorde en jättefin insats. Rätt balans mellan motivation och förkunskaper. Då faller bitarna på plats, det blir rätt och hunden utvecklas. Kanske är det detta sam vissa lite föraktfullt kallar "succé-träning", själv klappar jag mig själv på tränaraxeln och njuter av känslan!






Foto: Vanja Börjesson


Kommentarer
Postat av: Lena

Fina Tessan! Har för länge sedan genomskådat stadgeövningar men gillar skarpt när det blir tal om att verkligen få hämta apporterna. Varför kan inte fler stadgeövningar innehålla fler överraskningsmoment för hundar som INTE taggar upp? Som du skriver är de mest avsedda för hundar som varvar upp. Vi behöver tränare som tämker även på hundar som gäspar och fattar att övningen INTE kommer att innehålla något kul.

2012-05-30 @ 21:21:46

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0