Träningspass för Anita Norrblom

Förmiddagspasset på söndagen leddes av Anita Norrblom. När jag tränar för instruktörer som henne förstår jag inte varför jag inte enbart går kurs hos instruktörer jag trivs så bra med. På kurs hos Anita känns allt logiskt. Jag blir aldrig otrygg. Och framförallt känner jag mig alltid sedd.

Anita började med att stämma av hundarna lite med att låta hela gruppen gå på en linje. Vi fick göra halter och vändningar både till höger och vänster. Tessan hängde med och gjorde vad jag bad. Vänster-vändningarna får vi jobba lite mer med, men högervändningarna är hon med på.

Därefter fick vi göra en liten minnes-markeringsövning. Hunden längst till vänster på linjen fick se en kort markering, därefter förflytta sig till linjens högra flank och skicka därifrån. Jag trodde Tess skulle ha svårt att lokalisera apporten och söka rätt stort, men hon höll området jättebra tills hon hittade. Kul!

Sen körde vi lång fika och teori. Anita gick igenom hur hon lägger grunden på sina hundar. Jag har hört det förut men uppskattade repetitionen. Hon liknar det vid ett husbygge med fyra hörnstenar; kontakt, lydnad, passivitet & stadga. Som det kontrollfreak jag är trivs jag när instruktören serverar ett genomtänkt system - det ger mig en känsla av kontroll och en bra överblick.

Anita pratade även om kontaktövningen "bubblan" som jag använt flitigt med Billy - att hund och förare på förarens innitiativ går in i en gemensam bubbla och för en stund sorterar bort allt annat och än "vi två".

Hon nämnde också något annat som verkligen tilltalar mig: "Om jag korrigerar min hund, måste jag veta att jag har rätt till det". Med det menar hon att hon bara korrigerar hunden om hon VET att den faktiskt ignorerar/inte utför något som hon vet att den kan/är befäst hos den. Jag kan exempelvis bara korrigera hunden om den inte kommer på inkallning OM jag har lärt hunden vad inkallningssignalen betyder.

Efter fika fick vi göra en övning i par där en fick hämta ett linjetag och den andra en markering. När alla par gjort detta kördes en vända till där ekipagen bytte roller. Tessa fixade både linjetag och markering precis som jag vill ha det. Koncentrerat, snabbt och prydligt. Duktiga jycke!

Till sist fick vi ställa upp hundarna på linjen igen. Anita smälde av två skott och sedan avslutade vi träningen. Detta var såklart i syfte att dämpa hundarnas förväntan till arbete efter skott. Det följdes av en lugn avslutning och frågestund.

Trots att vi arbetade mycket dämpande och med stadga upplevde jag Tessa som mycket mer "på" och med i allt som hände än under gårdagen. Här fanns hela tiden chans till apportering, då gäller det att hänga med i svängarna! I teoripauserna när jag sa åt henne att gå och lägga sig kopplade hon dock bort "arbets-mode" och sträckte ut sig för att sova i gräset. Perfekt!


Anita har teori med gänget, jag verkar vara i frågetagen ;)




Bildserie på mig och Tessa från par-övningen.

Foto: Matilda Hedin & Anna Hallgren





Kommentarer
Postat av: Ann-Sofie

Håller helt med Jenny, man ska vara noga med att välja sina instruktörer o gå mycket på magkänsla. Oavsett vilket sammanhang man är med i ska man våga lita på sig själv o sin känsla för vad som är rätt för mig o min hund o hur svårt det än är att just där o då avstå ngt så tror jag fullt på att det är just de tillfällena som gör att man växer o litar ännu mer på sig själv i framtiden.

Svååårt men viktigt!

Jättekul o intressant att läsa om era övningar o upplägg, TACK för det!

2012-06-01 @ 09:21:50
URL: http://zetterljungs.hundstudio.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0