Finns det nått värre än att vakna till ljudet av en hund som kräks?


Det är lite slitsamt att bolla två jobb, nojja över en sjuk bil, ta hand om två jyckar, fara som ett maniac mellan Stockholm, Etuna och Örebro, hinna med att tränna vännerna... och så där imellan lyckas klämma in lite kvalitetstid med sig själv. Igår nollställde jag därför mitt eftermiddagsschema och passade på att ta hand om mig själv lite grann. Tvätta, laga matlådor, en lång dusch och så laddade jag för en tidig kväll med serier på datorn.

Jag somnade tidigt, ren fräsch och avstessad. LYX! Men lyxen var kortvarig. Vid midnatt väcktes jag av ett bekant ljud - hulk-hulk-hulk-splasch! Slog upp ögonen och mötte Billys ynkliga blick. Ut med hundarna och sedan skura. Och sedan följde en orolig natt. Minst en gång i timmes väcktes jag av hundar som behövde ut. Som tur i oturen hade även Nellan börjat må lite risigt och hon väcker mig när hon behöver ut.

Till jobbet kom jag gäspandes och fuktig i håret efter morgonens snabbdusch. Jag har varit stammis vid kaffemaskinen idag kan man säga. Nu verkar jyckarna dock krya igen så ikväll gör jag ett nytt försök!




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0