Denna vecka har varit hemtentavecka och jag har mest suttit placerad med arslet nedtryckt i soffan och jämrat mig över litteraturen. Vanligtvis har jag inte några större problem med lite mer komplicerade resonemang eller engelska texter om jag bara anstränger mig för att förstå, men dessa i kombination är var denna kurs bjudit på och det är verkligen ingen barnlek. Hua! Idag börjar jag äntligen se ljuset i tunneln, men som vanligt är det svårt att veta om ens svar verkligen är de som läraren tänkt sig.

Det har även blåst motvind på andra plan. Billy har under en tid haft lite problem med öronen. De blir röda och irriterade och så kliar han och får nästan som små sår. Jag misstänker att det fuktiga vädret kan vara en bidragande faktor. Nu får han örontvätt och behandling varje kväll.

Igår på promenaden såg jag plötsligt blod i snön. Efter en snabbkoll av hundarna upptäckte jag att Nell skurit sig i en trampdyna. Såret är inte speciellt djupt men långt och det är en stor skinnbit som liksom glappar. Hur hon lyckades med det är för mig ett mysterium. Det finns ingen vass skare på snön, och den är inte heller så borttöad att marken kommit fram.

Den sista sjuklingen är min älskade dator. Makapären fyller 3 år i sommar och har de senaste månaderna blivit fruktansvärt slö och seg. Först misstänkte jag virus men efter att ha kört en mängd olika viruskontroller och snackat med Norton antivirus supporten två gånger har jag fortfarande inte hittat något. Funderar på att blåsa hela hårddisken och starta upp den från noll i helgen, men vi får se.