Älskade väder!

Ni vet sådär spattiga hästar kan bli när det blåser? Så känner jag mig idag! För mig finns det inget väder som går upp emot soliga och friska höstdagar. Idag har jag varit med Lindi på hundklubben för att ge lite tips när hon tränade Doris. Vi bestämde oss att koncentrera oss på 4 moment:

* Raksträcka med hopphinder på largehöjd
- Funkade ok, men ibland vill hon gärna smita på sidan. Jag har aldrig haft en hund som haft problem med detta. Hur tränar man? Hur tänker man? På medium-höjd är det nemas problemas men när vi lägger upp på large-höjd ser det ut som att hon upplever hoppet som en oövervinnelig vägg.

* Framförbyte i 90 graders sväng mellan hopphinder och tunnel
- Linda gjorde fina byten som Doris lyssnade på, men ville av någon anledning inte ta böjd tunnel idag. Lite mystiskt eftersom tunneln länge varit en favorit. Vi valde att inte bråka med tunneln utan istället lägga extra fokus på den nästa gång.

* Kontaktfält på balansbommen
- Linda tänker lära in 2på-2av. Doris vill gärna sätta sig istället för att stå. Vi provade lite olika varianter att träna för att se vad Doris nappade på. Den som fungerade bäst var när jag stog framför nedfarten och Linda sakna lät henne gå nedför bommen. I samma ögonblick som hon klev ner med framtassarna på gräset berömde Linda med rösten och jag stack åt henne en godbit.

* 4 & 6-pinnars slalom i sele+koppel samt lös
- Här syns det att Doris utvecklats i sommar. Det går inte jättefort med hon utför nu upp till 6-pinnar slalom helt oberoende av Linda så länge belöningshinken finns på plats. Bara att fortsätta kämpa så kommer det att bli prima skinka!

På slutet provade jag köra lite slalom och hopphinder med Milles hundar Sunna och Berta. Sunna är sannerligen en speciell varelse. Hon är Billys moster och på många sätt är de väldigt lika, fast Sunna är mer exrem på många vis. Fast där Billy är "klassens clown" är hon en bestämd dam som bara är med i svängarna när det passar henne. Hon är också, precis som Billy, extremt lätt att läsa. När hon ser glad ut då är hon jätteglad, men när hon är villrådig eller olycklig finns det ingen som skulle kunna missa det.


Det här är min favoritbild på Sunna. Mille tog den på årets fjällsemester. Precis såhär
upplever jag Sunna. En lugn filosof som verkligen tar sig tid att studera världen omkring sig.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0