En hyllning till Nell

Billy må vara min gosebjörn och träningskompis, men Nell är min bästis. Hon är min första egna jycke och känns väldigt speciell. I mina ibland omtumlande tonår var hon en klippa att luta sig mot, någon man visste alltid skulle vara ens kompis. När jag var ledsen kunde jag snörvla i hennes päls och hon krumbuktade sig tills jag log igen. I en period sjöng vi ihop när vi var ensamma. Om jag slog på radion och sjöng med i låtarna låg hon i korgen och prat-ylade. Från att har varit en stor fegis i unga år har Nell utvecklats till en riktig diva. Jag har också lite mer skinn på näsan än förr, men fortfarande är Nell är stor trygghet. Rotade lite i gamla bilder och klippte ihop en liten år-för-år serie med mig och min bästis:
.


2003 på antivåldsdagen i skolan


2004: Agility på Agilitytramparna och påbörjad apporteringsträning


2005: Klummästare i på Agilitytramparna och start på inofficiellt WT på goldenlägret


2006: Klubbmästare i agility på EBK och debut på officiell agilitytävling i Frövi


2007: Mysnell och start på första Tigerhoppet


2007: Blåsigt Almarestäket & 2008: Flytt till Örebro


2009: Glad agilitypensionär pga. spondylos får nöja sig med gos och trix


 


Kommentarer
Postat av: Ann-Sofie

Åhh vilken fin bildblogg Jenny! Man ser på långt håll vilka polare Ni är Nell o Du!! Kram

2009-11-01 @ 19:43:39
URL: http://zetterljungs.cybersite.se
Postat av: Sara

Jättefint inlägg! Roligt att få se lite äldre bilder på er duo. Ni är så fina, både du och Nellsan.

2009-11-01 @ 23:05:32
URL: http://omsara.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0