Typiskt Jenny Widebeck

Bara jag kan lyckas med bedriften jag utförde nyss, så himla typiskt mig. Vaknade klockan nio med ett ryck. Shit, skolan börjar kl. 10.15! Slängde mig upp ur sängen och rusade ut med hundarna en kvart. Väl inne satte jag hundmaten på blöt och drog på mig lite kläder från högen på golvet. Synen som mötte mig i badrumsspegeln var värre än den brukar. Stora påsar under ögonen, halvt avflagnad på näsroten (torr hud) och eftersom jag somnade med blött hår igår var frissan inte att leka med. Kladdade snabbt på lite foundation och mascara, håret snoddes ihop till en slarvig knut.

Kvart i nu, och bara hundmatning kvar, jo jag skulle nog hinna. Men Billy var på sitt värsta segätarhumör. En kula i taget och så tugga noga. Dessutom äter han bara om jag står och tittar på. När han äntligen var klar var klockan nästan fem över tio. Hoppade i gympaskorna och småsprang till skolan. Var framm med två minuter till godo, men i vår sal satt massa okänt folk. Panik, har vi bytt sal!? Ringde Jennie och frågade vart vi skulle vara. Först var hon tyst en stund. Sen svarade hon att vi började klockan ett idag.

Det var bara att lunka hem igen. Så himla typiskt!

Kommentarer
Postat av: Jennie

oj den där har jag också gjort. Surt sa räven!

(fast tänk att du kom ju i tid iaf! :D )

2009-01-28 @ 14:29:20
URL: http://jennie89.blogg.se/
Postat av: anonym

jag vet hur det `´känns´´

2009-01-28 @ 19:18:59
Postat av: anonym

jag vet hur det `´känns´´

2009-01-28 @ 19:19:30

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0