Vissa saker är underliga och roliga på samma gång. Att detta är en blogg som till största delen handlar om fyrbeningar är ju ingen hemlighet. Kanske är det en nischad blogg. Jag har inte tänkt så långt. Om jag verkligen på riktigt och helt till fullo satsade på att skriva för andra och få ett högt läsarantal skulle jag helt svälja detta. Men nu är det ju så att även om det kanske låter som en klyscha så skriver jag mest för mig själv. Bloggen är ett sätt för mig att ventilera mina tankar. Om det sedan är intressant för andra människor att läsa så fine. Men jag vill inte påstå att det är mitt huvudsaliga mål, även om det ändå ibland kan finnas en inneboende förhoppning om att inspirera.

I allafall åter till det roliga och underliga. Min klassis Erik är tydligen en återkommande läsare. Erik är dock ingen inbiten hundfantast så för att ändå kunna ta sig igenom hunddravlet har han utvecklat en speciellt teknik. Denna kan läsas på respektives blogg om intresse finns...