De två senaste dagarna har gått i - suprise, suprise - hundarna tecken. Mamma och Pappa har varit på konferens med jobbet så jag har varit hemma och skött flocken. Nio golden har vi i huset när mina två är hemma. Samtidigt som det blir en del pyssel går det förvånansvärt enkelt.

Jag kan inte ta med alla samtidigt, men snudd på. Idag gick jag en tur med gamla Bess och lilla Bonnie för sig. Sedan tog jag Nell, Billy, Magda, Tino och Doris ut på en lång tur på stubbåkrarna. Alla gick lösa både fot och fria. Jag älskar att umgås med hundar i flock och det är en riktig kick att känna att man lätt och ledigt kan hantera sex hundar utan koppel.

Kevin är gamal och skraltig nu, det märks. Sedan hans kropp började säga ifrån lite i början av sommare har vi gått kortare ensamma turer med honom, men numera vill han inte ofta gå från tomten. Dagarna spenderar han liggandes på altanen och blickar ut och luktar av varenda vra av trädgården i flera korta pass. Han är nästan alltid lite smått hallt på något ben och nästan all muskulatur i bakdelen är försvunnen. Men i ögonen finns gnistan. Han är alltid positiv och inget gör honom gladare åt att få ägna eftermiddagen åt att slita sönder någon gammal (eller ännu hellre ny) leksak eller i brist på annat en strumpa eller några toalettrullar. Åh, älskade Kevin!
.

 
T v. Med Bonnie brukar jag träna lite balans och godissök på stockar och stenar
T h. Förra året lärde jag Billy att hoppa upp på rundbalarna. I år bjöd han det spontant
och när Tino och Doris såg att han fick en godbit i belöning apade de snabbt efter


Fr. v. Tino, Doris och Billy

På kvällen har vi varit och överraskat Boel som fyllt jämnt. En skittrevlig kväll med många kända ansikten. Imorgon väntar en tripp till Örebro för att lämna lite möbler och alla prylar som jag släpat hem över sommaren. Ska även bli riktigt najs att få krama om min Jensa.