Mitt hjärta och jag

Även om det är tråkigt att inte ha Billy Bojan här hos mig kan jag inte låta bli att njuta av all ensamtid jag får med min ögonsten och allra bästa kompis i hela vida världen, Nell. Billy är min tävlings och tränings kamrat, medan Nell numera pga spndylosen och trytande motivation är promenadsällskap och trixjycke. Detta gör dock att Nell Bell hamnar lite i skymundan i vardagen ibland. Men nu när det bara är vi två kan vi göra riktiga Nell-grejer utan att grabbens träningstid kommer i kläm.

 
Nell jag och Remy gosar. Bilderna är tagna sommaren 2006 efter agilitytävlingen
Tigerhoppet där jag har för mig att Nellan blivit femma i agilityklassen...


På vår kvalitetstid tränar vi mycket klickerträning. Nell älskar´t! Det går inte precis snabbt att shejpa fram beteenden, men vi har kul. Vi gosar också mycket i hallen. Jag smeker mitt fina djur över ryggen tills hon är alldeles avslappnad. Vi går på långa promenader på nya platser där lilltjejen har mycket att sniffa och kissa på (såhär i löptider). Jag blir alldeles varm i hjärtat av min härliga guldklimp!

Idag hr morgonen ägnats åt hundpromenad och läsning i tråkiga pluggböcker. Nu ska jag läsa nån timme till och sen åka ut till Stallet och rida lille Figge en sväng i sooolskenet. Ikväll skulle jag egentligen packat tävlingsväskan och laddad inför lördagens tävling i Lindesberg - billys andra start i hoppklass 2 - men eftersom Nellan löper fick ju Billy bo kvar i Stockholm ett tag till så tyvärr får vi avstå Lindesberg denna gång. Typiskt! Istället väntar gaj och partaj i Tybble.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0