Vi klarade det! Yes, yes, yes!

Sméskuttet gick faktiskt helt över förväntan. vilket känns fruktansvärt skönt. Det som ändå känns allra bäst är att det är över. Så mycket slit, jobb och stress som det har inneburit så är det skönt att bara lägga allt bakom sig. Orkar inte dra någon långversion här. Men vill bara passa på att framföra mitt varmaste tack till alla som hjälpte till:

Sméskuttet ligger numera bakom oss och trots slit och jobb tror jag att de allra allra flesta kommer att se tillbaka på tävlingen med positiva minnen. Exempelvis kommer vi att minnas hur allt flöt på så fint, bruksgänget som ställde upp i sista stund och hjälpte till, positiva kommentarer från deltagarna och inte mist att inte midre än 3 hemmaekipage (Petter&Vilja, Annso&Chippen och Elin&Spader) tog varsin pinne! 

Ett sådant lyckat arrangemang som Sméskuttet blev hade inte varit möjligt utan all hjälp inför tävlingen och av alla underbara funktionärer på tävlingsdagen. Det spelar ingen roll om man så varit tävlingsledare, tidagare, toalettskurare, speaker, hinderfixare, parkeringsvakt eller grillmästare etc, alla behövs för att få tävlingen att gå ihop!  

Så TACK alla gubbar, gummor, tjejer, killar, ungdomar, vuxna, mommor, pappor, pojkvänner, syskon och släktingar!   /Agilitysektorn

Här kommer lite bilder som Linda Larsson har tagit:

    

1. Nell på A-hindret

2. Annso och Chippen på balansbommen

3. Kennie hoppar i superfart

4. Billy på väg av balansbommen