En rak höger

Idag sov jag till 10.00 och var trött när jag vaknade. Uh, hur gick det såhär långt??? Jag känner mig dålig när jag sover länge här hemma. Det finns alltid så mycket jag kunde ha gjort istället, jobbat av liksom. Min to-do-list är inte kort precis.

Min näsa kändes skum när jag vaknade. Stor och bultande liksom och när jag kände på den gjorde det ont och ömmade. Släpade mig till badrummet och tittade mig i spegeln och såg att jag hade blod under näsan och på ena kinden. Gick tillbaka till sängen och såg att min kudde var blodig den med. Mina damer och herrar: Det verkar som jag lödde näsblod för första gången i natt. Efter mycket funderingar hit och dit har ja även ett vagt minne att att jag drog till mig själv i en häftig vändning när jag sov, men att jag inte orkade bry mig just då utna föll i sömn igen. Jösses vilken kraft jag har i nyporna då. Jag säger bara det: För erat eget bästa, håll er undan när jag blir arg i fortsättningen!

Någon som inte håller sig undan då är Truppe. Igår blev jag så arg på honom att jag grät. Inte storbölade eller så, men jag fällde vissa ilsketårar. Ni vet när man blir sådär arg på nån ibland att man känner tårarna tränga på fast man vill inte att den man är arg på ska se? PRECIS så kändes det. Så har jag aldrig känt pga en hund förut, men Truppe är speciell. Jag förstår inte hur en och samma hund kan både vara så rolig och charmig men samtidigt så himmla jobbig, klumpig och irriterande.

Nu måste jag nog ta och kompensera min sovmorgon med en massa aktivitet ett tag. Ska ta ett gäng doggys och åka ner till brukshundklubben och köra agility ett tag, sen blir det plugg och skriva texter till mitt bokprojekt.

Sooo Looong

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0